ÿþ<!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"> <html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml"> <head> <meta http-equiv="content-type" content="text/html;charset=iso-8859-1" /> <meta name="generator" content="RapidWeaver" /> <link rel="stylesheet" type="text/css" href="../rw_common/themes/bloggreen/styles.css" /><script type="text/javascript" src="../rw_common/themes/bloggreen/javascript.js"></script> <title>Samh&auml;lle</title> %user_javascript% </head> <body class="blog-archive-background"> <script type="text/javascript" src="http://www.haloscan.com/load/seppojl"></script> <div class="blog-archive-headings-wrapper"> <div class="blog-archive-month">Samh&auml;lle</div> <div class="blog-archive-link"><a href="../index.html">Tidigare texter</a></div> </div> <div class="blog-archive-entries-wrapper"> <div id="unique-entry-id-162" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="a2ce1d8de90fd6d5cff7006a45671636-162.html" class="blog-permalink">V&auml;gen fram&aring;t</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/december/21 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Trots stora problem i dagens v&auml;rld s&aring; finns det ocks&aring; stora m&ouml;jligheter. Ett av de st&ouml;rre problemen &auml;r att hantera borgarklassens girighet, som st&aring;r i v&auml;gen f&ouml;r en h&auml;lsosam utveckling v&auml;rlden &ouml;ver. Arbetarklasen har generellt en svag position och den f&ouml;rst&auml;rkning man trodde kunde bli av arbetskraftens specialisering och utbildning har visat sig ganska svag f&ouml;rutom f&ouml;r en liten andel specialister. Globaliseringen och tillg&aring;ngen p&aring; v&auml;lutbildad arbetskraft i l&aring;gl&ouml;nel&auml;nder utan egen stark utveckling har f&ouml;rsvagat den t&auml;nkta kraftfullare positionen f&ouml;r arbetarna. Men tekniskt har v&aring;r civilisation en enorm potential f&ouml;r att utveckla ett samh&auml;lle som kan ta del av och trivas i. Allt f&auml;rre lever i okunskap och villfarelser om livets villkor och samh&auml;llets m&ouml;jligheter. Men bilden &auml;r inte entydig, stora p&aring;frestningar f&ouml;r det civiliserade humana samh&auml;llet finns kvar i religi&ouml;s fundamentalism och nyv&auml;xande nazism. Men det &auml;r viktigt att t&auml;nka att det r&ouml;r sig om f&ouml;reteelser p&aring; marginalen hur stor medieexponering fr&auml;mlingsfientliga krafter &auml;n f&aring;r. De flesta m&auml;nniskor &auml;r beredda att se de positiva m&ouml;jligheter demokratin ger f&ouml;r utveckling och frihet.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Men f&ouml;r att komma dith&auml;n m&aring;ste vi &aring;ter bryta borgarklassens dominans &ouml;ver debatt och samh&auml;llsvillkor. Den kapital&auml;gande klassen i varje land tenderar att helst arbeta i sina egna f&ouml;rmodade intressen om inte arbetarna lyckats forma en stark politisk position. Det tillh&ouml;r kapitalismens tragiska dynamik att borgarklassen inte sj&auml;lvmant inser v&auml;gs &auml;nde f&ouml;r systemet eftersom de tror sig tj&auml;na p&aring; den. Deras recept om st&auml;ndigt h&aring;rdare l&ouml;nepress f&aring;r kapitalismen att &auml;ta upp sina egna f&ouml;rtj&auml;nster och bli ett allt mindre effektivt f&ouml;rdelningsinstrument f&ouml;r allt f&auml;rre. Inte ens n&auml;r borgarnas medelklass drabbas av arbeten som f&ouml;rsvinner och allt mer proletariserade arbetsvillkor vill man riktigt vakna till och inse det enfaldiga i att endast tj&auml;na kapitalet. Just &auml;r denna samh&auml;llsklass dessutom upptagen med att springa efter de ben de stora kapital&auml;garna sl&auml;pper ifr&aring;n sig tillf&auml;lligt via privatiseringarna av offentliga verksamheter f&ouml;r att &ouml;verhuvudtaget uppt&auml;cka sin roll i kapitalismens samh&auml;lle.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Men stordriftens f&ouml;rdelar kommer med tiden att &auml;ta de sm&aring; akt&ouml;rena &auml;ven h&auml;r, och kvar blir de jobb som m&aring;ste utf&ouml;ras p&aring; obekv&auml;ma tider till l&aring;g betalning vilket sm&aring;f&ouml;retagarna &aring;terigen st&auml;ller upp med eftersom de har f&aring; andra val.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Samh&auml;llsmedborgarna m&aring;ste inse att det finns en annan kamp att f&ouml;ra, n&auml;mligen att tilltvinga sig rimlig betalning f&ouml;r sitt arbete fr&aring;n de stora &auml;garna av kapital f&ouml;r att via skatter och l&ouml;ner f&ouml;rdela om de produktionsvinster som finns med att rationellt tillverka prylar eller utf&ouml;ra tj&auml;nster. Man m&aring;ste ocks&aring; f&ouml;ra en kamp f&ouml;r att f&ouml;rvalta det som &auml;r rationellt att f&ouml;rvalta gemensamt och inte g&ouml;ra de verksamheterna till f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r kvartals kapitalistisk utsugning. D&auml;rigenom bibeh&aring;lls &auml;ven l&ouml;neniv&aring;er och anst&auml;llningsf&ouml;rm&aring;ner inom den offentliga sektorn.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-borgarklass002c-kapitalism002c-f00f6rdelning.html" title="borgarklass, kapitalism, fördelning" rel="tag">borgarklass, kapitalism, fördelning</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_162_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_162_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_162=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_162_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-161" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="789e0e091efa5d692f9fd75e5edf4f5b-161.html" class="blog-permalink">Om bilar och klimat</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/december/19 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Om bilindustrin skrev jag redan i februari, och har f&ouml;ga nytt att till&auml;gga:<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="https://www.gavle.to/~seppo.laine/files/c65917c94ca9e45fd05cd656a9b0172a-101.html" rel="external">https://www.gavle.to/~seppo.laine/files/c65917c94ca9e45fd05cd656a9b0172a-101.html</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /><br />Men om klimatm&ouml;tet i K&ouml;penhamn &auml;r det tvunget att skriva om. Det &auml;r ett misslyckande s&aring; grovt att samtliga deltagare omg&aring;ende b&ouml;r st&auml;llas i skamrvr&aring;n s&aring; fort de kommit hem. Titanic sjunker och bes&auml;ttningen har &auml;ndl&ouml;sa m&ouml;ten om vem som ska s&auml;tta ut livb&aring;tarna. B&auml;ttre &auml;n s&aring; m&aring;ste v&auml;rldens ledare helt enkelt prestera.<br />Vem bildar Facebookgruppen som tvingar fram en f&ouml;r&auml;ndring? Jag har funderat p&aring; det, men det kr&auml;ver stor omsorg om hur den ska formuleras, f&aring;r se vem som blir f&ouml;rst...<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article6316016.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article6316016.ab</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /><br />Uppdatering:<br />Jomen, s&aring;klart, det finns en grupp redan p&aring; engelska, ocks&aring; p&aring; Facebook:<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.350.org/" rel="external">http://www.350.org/</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_161_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_161_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_161=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_161_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-160" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="73d343188113277178612837050f2fa3-160.html" class="blog-permalink">Den repressiva toleransen &ouml;verraskar</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/december/14 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; ">Nu har Ehrenberg och Ljunggren f&aring;tt plats p&aring; Expressens debattsida. Med sin information om hur sjukf&ouml;rs&auml;kringssystemet &auml;r uppbyggt och att den i princip g&aring;r med &ouml;verskott varje &aring;r,<br />Kanske v&aring;gar public service fr&aring;ga borgarna varf&ouml;r sjuka m&auml;nniskor trakasseras i v&auml;lf&auml;rdens Sverige nu d&aring;?<br /><br /></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><a href="http://www.expressen.se/debatt/1.1812400/johan-ehrenberg-och-sten-ljunggren-myt-att-sjukskrivna-kostar-for-mycket" rel="external">http://www.expressen.se/debatt/1.1812400/johan-ehrenberg-och-sten-ljunggren-myt-att-sjukskrivna-kostar-for-mycket</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-sjukl00f6n002c-sjukf00f6rs00e4kring.html" title="sjuklön, sjukförsäkring" rel="tag">sjuklön, sjukförsäkring</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_160_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_160_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_160=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_160_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-159" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="98dd98171aed4de4e1436711ba8d1f6c-159.html" class="blog-permalink">Ytterligare en dag med kapitalism</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/december/11 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Jag minns hur otroligt besviken jag blev en g&aring;ng p&aring; &aring;ttiotalet n&auml;r vi fick en ny produkt och nya maskiner f&ouml;r den p&aring; fabriken. Inte en robot i sikte utan meningen var att man skulle plocka en massa grejer f&ouml;r hand...</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Jag tyckte det var ganska uppenbart att om man plockade f&ouml;r hand ist&auml;llet f&ouml;r med maskiner s&aring; skulle inte tillverkningen av n&aring;gon som helst pryl bli l&aring;ngvarig i Sverige. Och med tiden f&ouml;rsvann produkten...</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Fr&aring;n nittiotalskrisen och fram&aring;t har arbetarr&ouml;relsen i Sverige rullat bak&aring;t och l&ouml;nerna har pressats. Vilket betyder att vi plockar med h&auml;nder ist&auml;llet f&ouml;r att pyssla om robotar, verksamhet som &auml;r d&ouml;md att d&ouml; ut om vi inte &auml;r beredda att jobba f&ouml;r samma l&ouml;ner som i utvecklingsl&auml;nderna.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">En hel del av Sveriges industriframg&aring;ngar har drivits av v&aring;rt l&ouml;nel&auml;ge som burit fram teknikutvecklingen i industrin mot allt mer av maskiner som tillverkar &auml;n st&ouml;rre m&auml;ngder med allt f&auml;rre h&auml;nder. Det har varit bra, vi har klarat strukturomvandlingar via v&aring;r starka arbetsmarknadspolitik som st&ouml;ttat med f&ouml;rs&auml;kringar och utbildningar f&ouml;r arbetskraften. Priset har ibland varit en h&aring;rd exploatering av arbetskraften, och n&aring;gra som fallit ur, andra som skadats f&ouml;r livet, men det &auml;r villkoren f&ouml;r arbetarklassen i hela v&auml;rlden. Bara tillf&auml;lligtvis och i n&aring;gra f&aring; l&auml;nder har arbetarna lyckats bilda politiska styrkepositioner starka nog att n&aring;got t&auml;mja kapitalismens inneboende drift att h&aring;rdexploatera sin arbetskraft.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Allts&aring; har teknikutvecklingen stannat av i svensk industri eftersom l&ouml;nerna inte driver p&aring;. Men utvecklingen har naturligtvis inte stannat av helt eftersom jakten p&aring; vinstniv&aring;er ocks&aring; spelar roll f&ouml;r teknikutvecklingen.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Jag &auml;r inte bekant med Ericssons tillverkning i detalj, men n&auml;r man ser bilder p&aring; tv har det varit folk som sitter och plockar med detaljer f&ouml;r hand. Det &auml;r l&auml;tt att inse att det inte kommer att h&aring;lla n&auml;r prisniv&aring;erna inom branschen pressas. N&auml;r en teknik &auml;r ny kan tillverkarna gemensamt plocka ut en prisniv&aring; fr&aring;n marknaden som &auml;r h&ouml;gre &auml;n n&auml;r man har etablerad marknad som sl&aring;s om de m&aring;nga konsumenterna och priset blir ett konkurrensmedel ist&auml;llet f&ouml;r tekniken.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Det internationella kapitalet k&auml;nner inget ansvar f&ouml;r befolkningen i olika l&auml;nder, siffrorna styr. Att kompensera f&ouml;r den herrel&ouml;sa kapitalets h&auml;rjningar &auml;r en grannlaga uppgift f&ouml;r varje lands regering. Vi hade beh&ouml;vt betydligt aktivare inhemskt riskkapital, jag har sett hur de lovande solcellstillverkningen flyttade till Tyskland, Danmark har sedan l&auml;nge produktionen av vindkraftverk som en stor industri med detaljer fr&aring;n Sverige. Vi riskerar att mista v&aring;gkraftverken med, om inte staten &auml;r med och ser till nationens f&ouml;rdelar.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Det &auml;r l&auml;tt att konstatera att V&auml;nsterpartiets gamla plan f&ouml;r gr&ouml;na jobb h&aring;ller. Hade den slagit igenom hade vi haft laddhybrider fr&aring;n Volvo och Saab p&aring; gatorna... En egen stor export av f&auml;rdiga vindkraftverk, en fabrik f&ouml;r solceller och s&aring; vidare. N&auml;sta &aring;r &auml;r det val, hur m&aring;nga v&auml;ljare kommer att t&auml;nka om d&aring;?<br /><br />PS: Men &auml;nd&aring; en eloge till till de duktiga ingenj&ouml;rer och arbetare p&aring; fabriken som fick en vr&aring;ng produkt i produktion i en ganska el&auml;ndig maskin och process. Men som sagt, bristf&auml;llig automatisering kan inte kompenseras fullt ut av h&auml;ndigt folk p&aring; golvet...</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ericsson002c-kapitalism002c-industri002c-l00f6ner.html" title="Ericsson, kapitalism, industri, löner" rel="tag">Ericsson, kapitalism, industri, löner</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_159_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_159_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_159=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_159_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-158" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="f73713b553c8e961d2b3acaa5069046c-158.html" class="blog-permalink">Klokt och bra om klimatet</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/december/09 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Georgia, serif; ">Pl&ouml;tsligt finns det mycket att skriva om i G&auml;vle. Ericsson l&auml;gger ned, och i marginalen g&aring;r borgarna till generalangrepp mot mina inl&auml;gg i kommunfullm&auml;ktige. Samtidigt p&aring;g&aring;r klimatkonferensen i K&ouml;penhamn med kanske st&ouml;rst betydelse f&ouml;r v&aring;r fortsatta framtid h&auml;r p&aring; jordeklotet. D&auml;rf&ouml;r ville jag uppm&auml;rksamma en bra blogg om klimat som tidigare varit nere f&ouml;r rekonstruktion men nu &auml;r i full fart och deltar &auml;ven p&aring; Aftonbladets klimatduell. Anders Emretsson skriver bra och vettigt och jag har f&ouml;ga att till&auml;gga.<br /><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><a href="http://emretsson.net/" rel="external">http://emretsson.net/<br /></a></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-klimat.html" title="klimat" rel="tag">klimat</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_158_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_158_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_158=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_158_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-157" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="4c5cef957f8035eaf9b89681fdb1db0c-157.html" class="blog-permalink">Stort lass v&auml;lter liten tuva</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/november/28 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Georgia, serif; ">Nu skriver jag en blogg som t&auml;vlingsbidrag. Comhem vill ha fram alla tiders b&auml;sta klipp fr&aring;n YouTube. Min favorit &auml;r denna som jag l&auml;nkat till nedan. Den k&auml;nnetecknas av allt som h&ouml;r till en riktig YouTube klassiker, n&aring;gon haft kameran med och lyckats f&aring;nga en ovanlig situation som ocks&aring; har ett humoristiskt anslag genom skeendet som avbildas. Som vanligt st&aring;r sig humorn bara om man inte bet&auml;nker f&ouml;ljderna f&ouml;r de inblandade.. Det dokument fr&aring;n vardagen som just nu k&ouml;rs p&aring; n&auml;tet med f&ouml;raren i stadsjeepen som misslyckas gruvligt med sin parkering &auml;r s&aring; klart inte s&aring; himla festlig f&ouml;r f&ouml;raren eller de tv&aring; bil&auml;gare vars bilar blir mosade under stadsjeepen. Men f&ouml;r &aring;sk&aring;daren &auml;r det humor p&aring; tecknad film niv&aring;, en drastisk h&auml;ndelse. Mitt klipp inneh&aring;ller ocks&aring; dramatik men ocks&aring; den alltid humorb&auml;rande kontrastverkan mellan stort och sm&aring;tt.<br />Det finns en del att fundera &ouml;ver den dokument&auml;ra karakt&auml;ren i dessa YouTube klipp men det kommer jag att g&ouml;ra f&ouml;r eller senare p&aring; min blogg om dokument&auml;r filmen, l&auml;nken till den finns underst.<br /><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><a href="http://www.youtube.com/watch?v=lAfZ1N56qjY" rel="external">http://www.youtube.com/watch?v=lAfZ1N56qjY<br /></a></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><a href="http://seppolaine.wordpress.com/" rel="external">http://seppolaine.wordpress.com/<br /></a></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><br /><br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_157_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_157_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_157=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_157_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-156" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="93ec14bafda5ca24015444efe5816659-156.html" class="blog-permalink">&Auml;nnu sjukare sjukf&ouml;rs&auml;kring</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/november/26 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Georgia, serif; ">Men ingen m&auml;nniska ska beh&ouml;va ha det s&aring; h&auml;r, jag har l&auml;nkat nedan till en artikel som det g&ouml;r ont att l&auml;sa. Inte fan var det det h&auml;r arbetarr&ouml;relsens pionj&auml;rer slogs f&ouml;r, inte har vi st&aring;tt i gaser och damm f&ouml;r att bli s&aring; j&auml;vla illa behandlade vid en sjukdom eller olycka, nu f&aring;r det vara nog.<br /><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/monicagunne/article6190808.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/monicagunne/article6190808.ab</a></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_156_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_156_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_156=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_156_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-155" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="98cea745d210a97c6573d171e2c0a88e-155.html" class="blog-permalink">Sjukan i sjukf&ouml;rs&auml;kringen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/november/21 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Georgia, serif; ">V&auml;ntar man tillr&auml;ckligt l&auml;nge s&aring; skriver n&aring;gon annan om det man t&auml;nkt skriva om. Nu hittade jag en artikel om sjukf&ouml;rs&auml;kringen p&aring; ETC. Det sjukaste med debatten om om sjukf&ouml;rs&auml;kringen &auml;r att det &auml;r sjukf&ouml;rs&auml;kringskollektivet som sj&auml;lva betalar sina ers&auml;ttningar via avgifter till sjukf&ouml;rs&auml;kringssystemet. Och avgifterna har flera &aring;r varit h&ouml;gre &auml;n de utbetalda ers&auml;ttningarna. S&aring; det har egentligen inte funnits n&aring;gra s&auml;rskilda problem med v&aring;ra sjuktal eftersom avgifterna t&auml;cker de ers&auml;ttningar som har g&aring;tt ut fr&aring;n systemet. <br />Men ist&auml;llet h&auml;rjar man p&aring; ett otillst&auml;ndigt s&auml;tt med sjuka m&auml;nniskor i f&ouml;rs&auml;kringssystemet, det m&aring;ste bli ett slut p&aring; det!<br /><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><a href="http://www.etc.se/24446/myten-om-de-dyra-sjuka/" rel="external">http://www.etc.se/24446/myten-om-de-dyra-sjuka/</a></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_155_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_155_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_155=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_155_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-153" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="477fe29cfba7982079f5d6d385f4a4c9-153.html" class="blog-permalink">Post futuristiskt manifest</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/24 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Georgia, serif; ">Det finns f&ouml;r lite manifest i v&auml;rlden. Jag hittade ett engelsk &ouml;vers&auml;ttning p&aring; n&auml;tet av ett postfuturiskt manifest av Franco Berardi. Jag gjorde en &ouml;vers&auml;ttning som kommer nedan. Man f&aring;r g&auml;rna komma med f&ouml;rslag p&aring; b&auml;ttre &ouml;vers&auml;ttningar, eller kanske inleda en diskussion om ett helt nytt manifest. Originalet &auml;r p&aring; italienska, att en italienare skrivit ett post-futuristiskt manifest &auml;r naturligt eftersom det futuristiska manifestet skrevs av italienska futurister. Hur skulle ett nytt globalt manifest f&ouml;r en global v&auml;nster se ut? Tycker det finns en del underlag i det h&auml;r manifestet...<br /><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; ">Postfuturistiskt manifest Franco Berardi, februari 2009<br /><br />1. Vi vill sjunga om k&auml;rlekens faror, den dagliga f&ouml;delsen av en vacker energi som aldrig f&ouml;rflyktigas<br /><br />2. De v&auml;sentliga elementen i v&aring;r poesi ska vara ironi, &ouml;mhet och revolt.<br /><br />3. Ideologi och reklam har f&ouml;rh&ouml;jt den st&auml;ndiga mobiliseringen av m&auml;nsklighetens produktiva och nerv&ouml;sa energier till profit och krig. Vi vill f&ouml;rh&ouml;ja &ouml;mhet, s&ouml;mn och extas, frugala behov och sinnenas n&ouml;jen.<br /><br />4. Vi deklarerar att v&auml;rldens &ouml;verd&aring;d har blivit berikat av en ny sk&ouml;nhet, autonomins sk&ouml;nhet. Var och en till sin gen rytm; ingen f&aring;r begr&auml;nsas till att marschera i takt. Bilarna har f&ouml;rlorat sin egenskap av s&auml;llsynthet och framf&ouml;rallt kan de inte l&auml;ngre utf&ouml;ra uppdraget de gjordes f&ouml;r, farten har minskat. Bilar &auml;r lika or&ouml;rliga som dumma sovande sk&ouml;ldpaddor i stadstrafiken. Bara l&aring;ngsamhet &auml;r snabbt.<br /><br />5. Vi vill sjunga om m&auml;n och kvinnor som smeker varandra f&ouml;r att k&auml;nna varandra och v&auml;rlden b&auml;ttre.<br /><br />6. Poeten m&aring;ste uttrycka sig med v&auml;rme och &ouml;verd&aring;dighet f&ouml;r att &ouml;ka styrkan i den kollektiva intelligensen och f&ouml;rkorta tiden f&ouml;r l&ouml;nearbete.<br /><br />7. Sk&ouml;nhet existerar bara i autonomi. Inget arbete som misslyckas med att uttrycka intelligensen av det m&ouml;jliga kan vara ett m&auml;sterverk. poesin &auml;r en bro &ouml;ver tomheten f&ouml;r att till&aring;ta utbytet av olika fantasier till fria singulariteter.<br /><br />8. Vi finns i den absolut yttersta av &aring;rhundradena... Vi m&aring;ste titta bak&aring;t f&ouml;r att komma ih&aring;g den o&ouml;versk&aring;dliga m&auml;ngd av v&aring;ld och skr&auml;ck som milit&auml;r aggression och nationell ignorans &auml;r kapabel till i varje moment av tiden.<br />Vi har f&ouml;r l&auml;nge levt i den or&ouml;rliga v&auml;rlden av religioner. Allt n&auml;rvarande och eviga hastigheter &auml;r redan bakom oss, p&aring; internet, s&aring; vi kan gl&ouml;mma dess synkoperade rytmer och hitta v&aring;r egen singul&auml;ra rytm.<br /><br />9. Vi vill f&ouml;rl&ouml;jliga idioterna som sprider krigets diskurs: t&auml;vlingen fanatiker, de sk&auml;ggiga gudarnas fanatiker som initierar massakrer, fanatikerna som skr&auml;ms av den avv&auml;pnade feminismen som blommar i oss alla.<br /><br />10. Vi kr&auml;ver att konsten blir till en livsomv&auml;lvande kraft. Vi s&ouml;ker avskaffande av &aring;tskiljandet av poesi och masskommunikation, att er&ouml;vra medias makt fr&aring;n m&aring;nglarna och ge tillbaka den till poeterna och kunskapsb&auml;rarna.<br /><br />11. Vi sjunger om stora folkmassor som slutligen har befriat sig fr&aring;n l&ouml;nearbetets slaveri och genom solidaritet revolterar mot utsugning. Vi sjunger om den o&auml;ndliga v&auml;ven av kunskap och uppfinningar, den immateriella teknologi som befriar oss fr&aring;n fysisk n&ouml;d. Vi vill sjunga om den rebelliska kunskapstariat som &auml;r i kontakt med sin egen kropp. Vi vill sjunga till samtidens o&auml;ndlighet och &ouml;verge illusionen om en framtid.<br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:11px Georgia, serif; "><a href="http://www.generation-online.org/p/fp_bifo5.htm" rel="external">http://www.generation-online.org/p/fp_bifo5.htm</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-postfuturism002c.html" title="postfuturism," rel="tag">postfuturism,</a>, <a href="tag-franco-berardi.html" title="Franco Berardi" rel="tag">Franco Berardi</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_153_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_153_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_153=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_153_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-152" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="991e913b51e815f6540ea6bdecd08121-152.html" class="blog-permalink">Tre g&aring;nger fyra</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/22 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Georgia, serif; ">Kom idag att t&auml;nka p&aring; att v&aring;r husregel i distriktet &auml;r r&auml;tt bra. Tre mandatperioder om fyra &aring;r kan vara tillr&auml;ckligt f&ouml;r de flesta f&ouml;rtroendeuppdrag. Efter tolv &aring;r kan det vara rimligt att n&aring;gon annan f&aring;r prova sin lycka som partiets f&ouml;retr&auml;dare. Kortare tid tror jag inte p&aring;, det tar &auml;nd&aring; ganska l&aring;ng tid f&ouml;r n&aring;gon att s&auml;tta sig in i en ny verksamhet och f&ouml;rst&aring; vilka krafter som driver den och vad som motiverar personerna i organisationen. Man kan f&aring; tampas med kulturer som utvecklats under betydligt l&auml;ngre tid &auml;n 12 &aring;r. Det tar nog en mandatperiod att bli insatt, en mandatperiod f&ouml;r att s&auml;tta upp och f&aring; fram sina egna m&aring;l och ytterligare en f&ouml;r att kamma hem de m&aring;l som man satt upp. <br /><br />Det &auml;r nog det samma egentligen f&ouml;r jobb ocks&aring;. Ett tag hade jag en VD som tyckte att fem &aring;r p&aring; en arbetsplats var tillr&auml;ckligt innan det var dags att spana efter nya jaktmarker. Men s&aring; blev han och hans f&ouml;ljeslagare mera som ett kringresande cirkuss&auml;llskap, v&aring;r verksamhet b&ouml;rjade inte utvecklas f&ouml;rr&auml;ns n&aring;gra av v&aring;ra trotj&auml;nande tj&auml;nstem&auml;n och n&aring;gra nyt&auml;nkare b&ouml;rjade f&aring; fart p&aring; aff&auml;rerna. Sanningen &auml;r att vi m&auml;nniskor f&ouml;r&auml;ndras l&aring;ngsamt. V&aring;ra anlag f&ouml;r&auml;ndras &ouml;ver tusentals &aring;r, det vi tar in och det vi tycker om v&auml;rlden utvecklas under flera &aring;r. Att bli en vuxen m&auml;nniska tar minst 18 &aring;r, att komma &ouml;ver en stark k&auml;nslom&auml;ssig p&aring;verkan kan ta flera &aring;r och s&aring; vidare.<br /><br />I min horisont ser jag att den gamla id&eacute;n jag tog upp om att kunna bada i Gavle&aring;n fortfarande har n&aring;gra &aring;r till innan sitt f&ouml;rverkligande, nu &auml;r det v&auml;l mer &auml;n fem &aring;r sedan jag tog upp det. F&ouml;rra &aring;ret b&ouml;rjade jag med att prata om att vi borde ha marinbiolog i kommunen och det l&auml;r v&auml;l inte landa f&ouml;rr&auml;ns tidigast n&auml;sta mandatperiod.<br />Utifr&aring;n det, k&auml;nns de borgerliga politikerna, i v&aring;r kommun, verkligen sm&aring;skurna, ist&auml;llet f&ouml;r att gl&auml;djas &ouml;ver att vi i n&auml;sta &aring;rs budget har f&aring;r med gratis resor f&ouml;r pension&auml;rer under dagtid, har de blicken i backen och muttrar om att de hade motion fr&aring;n 2008 om det. V&auml;nsterpartiet hade ett kommunpolitiskt program 2006 med ambitionen att ha gratis kollektivtrafik &aring;t alla...<br />Det bara att inse att de flesta tankar b&aring;de t&auml;nkts en och tv&aring; g&aring;nger innan du sj&auml;lv ordar om dem. S&aring; unika &auml;r vi inte, bara de slumpm&auml;ssiga ordningarna i livet avg&ouml;r vem som lyckas med vad i r&auml;tt stund...<br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_152_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_152_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_152=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_152_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-151" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="f8c78bed597b6a2c1fcd264040ab3c0c-151.html" class="blog-permalink">Nyheter om etisk produktion</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/21 </div><div class="blog-entry-body">Nyhetsbrevet fr&aring;n Fair trade Center d&ouml;k upp i epostl&aring;dan, och jag t&auml;nkte att det kan vara bra att g&ouml;ra lite reklam f&ouml;r den. Nu &auml;r det dessutom v&auml;rvningskampanj s&aring; att du kan f&aring; en bok eller en film om du blir medlem. Nyhetsbrevet kan du prenumerera p&aring; alldeles gratis.<br />H&auml;r &auml;r numrets rubriker och l&auml;nkar:<br /><br /><span style="font:24px Georgia, serif; ">Nyhetsbrev fr&aring;n Fair Trade Center, nummer 6, 2009<br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; font-weight:bold; ">1.&nbsp; V&auml;gar till ett b&auml;ttre arbetsliv &ndash; ny rapport om hur &ouml;kat inflytande fr&aring;n arbetarna leder till b&auml;ttre arbetsvillkor( ( 2. Ny l&auml;rarhandledning om h&aring;llbar turism</span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; "><br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; font-weight:bold; ">3. Levnadsl&ouml;n m&aring;ste ers&auml;tta minimil&ouml;n - ny rapport fr&aring;n den norska organisationen Framtiden i v&aring;re hender</span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; "><br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; font-weight:bold; ">4. Fackliga ledare i Thailand efterlysta f&ouml;r fredlig demonstration</span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; "><br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; font-weight:bold; ">5. European Development Days p&aring; Kulturhuset</span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; "><br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; font-weight:bold; ">6. Bli medlem i Fair Trade Center och f&aring; en bok eller film<br /><br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#d38d26; "><a href="http://www.fairtradecenter.se" rel="external">www.fairtradecenter.se</a></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; font-weight:bold; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-fair-trade.html" title="fair trade" rel="tag">fair trade</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_151_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_151_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_151=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_151_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-150" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="1aa4a4ce0daf49c1d4194c7aa6919a29-150.html" class="blog-permalink">Flyt i opinionen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/18 </div><div class="blog-entry-body"><br />&Auml;ven om dagens opinionsm&auml;tning ger det r&ouml;dgr&ouml;n blocket ett &ouml;vertag s&aring; tror jag att valkampen kommer att bli mycket t&auml;t. Trots allt &auml;r det bara en 20 procent av Sveriges befolkning som sitter p&aring; pottan med borgarpolitiken. Resten har det ganska v&auml;l f&ouml;rsp&auml;nt, och att de som har det bra kan leva med att m&aring;nga andra har det f&ouml;r j&auml;vligt ser vi ju. Vi sj&auml;lva lever och har det bra medan andra f&ouml;rg&aring;s av sv&auml;lt p&aring; samma jordklot, den f&ouml;rm&ouml;gna borgarklassen i Brasilien kan se med d&auml;st och ointresserad blick p&aring; n&auml;r polisen skjuter fattigbarn i slummen.<br />Borgarklassens totala ointresse f&ouml;r sina medm&auml;nniskors v&auml;l och ve illustreras dagligen av den grymma hantering man till&aring;ter av arbetsl&ouml;sa och l&aring;ngtidsssjuka. Tyv&auml;rr startade denna myndighetshantering redan under f&ouml;rra r&ouml;dgr&ouml;na mandatperioden, men vi som ville &auml;ndra och f&ouml;r&auml;ndra detta har nu rullats bak&aring;t &auml;n mer av borgarnas &aring;tg&auml;rder.<br /><br />&Auml;ven arbetarklassens kamp f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra villkoren f&ouml;r sig och sina br&ouml;der och systrar kan ledas av till att handla om enkel nationalism och rashat. Det beh&ouml;ver inte bo &auml;dlare sj&auml;lar i arbetarklassen. Det var inte min po&auml;ng, men att arbetarklassens kamp f&ouml;r b&auml;ttre villkor har medf&ouml;rt ett mera socialt rimligt samh&auml;lle med r&ouml;str&auml;tt, 8 timmars dag, barnomsorg med mera &auml;r st&auml;llt utan tvivel.<br /><br />I spetsen f&ouml;r ett b&auml;ttre samh&auml;lle har m&aring;nga bildningsvurmande arbetare st&aring;tt, ofta tillsammans med demokratiskt sinnade borgerliga personer, alla dessa krafter och m&aring;nga fler beh&ouml;vs tillsammans f&ouml;r att vi inte ska f&aring; in rasisterna i riksdagen, det tror jag ocks&aring;.<br />Redan &auml;r tillv&auml;njningen ig&aring;ng med att rasisterna ofta behandlas som vilket parti som helst, nog skulle det vara m&ouml;jligt att i v&aring;rt bildningssamh&auml;lle h&aring;lla detta ljugande pack utanf&ouml;r parlamentet.<span style="font:11px Georgia, serif; "><br /></span><br /><br /><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5974962.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5974962.ab</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-val-2010.html" title="Val 2010" rel="tag">Val 2010</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_150_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_150_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_150=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_150_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-144" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="813acd56ef1821001f5969d8ad7df4a7-144.html" class="blog-permalink">Alla vill till Afrika</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/17 </div><div class="blog-entry-body">Ett f&ouml;redrag p&aring; Uppsala stadsbibliotek med Lasse Berg fick mig till slut att b&ouml;rja l&auml;sa hans bok "Gryning &ouml;ver Kalahari". Boken har v&auml;l v&auml;ntat ett &aring;r p&aring; l&auml;sning i bokhyllan, ett &ouml;de den delar med m&aring;nga fler "m&aring;ste ha b&ouml;cker". Men han var enormt bra som f&ouml;redragsh&aring;llare ocks&aring;, den gode Lasse Berg, n&aring;gon som s&auml;tter ig&aring;ng och h&aring;ller sin publik i greppet i en och halv timme utan problem. <br />Hans bok belyser de senaste tidens fynd om m&auml;nniskornas tidiga utveckling. Idag h&auml;vdar man med starkt vetenskapligt st&ouml;d att vi som homo sapiens t&aring;gade iv&auml;g ut &ouml;ver v&auml;rlden fr&aring;n Afrika. Bokens skildring av olika fynd &auml;r popul&auml;rvetenskap i sin b&auml;sta form. Idag vet vi att m&auml;nniskosl&auml;ktet skilde sig fr&aring;n schimpanserna f&ouml;r sju miljoner &aring;r sedan och att m&auml;nniskogrenen utvecklat flera parallella sp&aring;r av bara en &aring;terst&aring;r, n&auml;mligen vi, homo sapiens.<br /><br />Det &auml;r med fascination jag f&ouml;ljer bokens redog&ouml;relse f&ouml;r hur olika troliga aspekter spelat roll f&ouml;r v&aring;r h&ouml;ga organisationsgrad och v&auml;lutvecklade kommunikationsf&ouml;rm&aring;ga. Jag har inte kommit till slutet &auml;n men jag antar att n&aring;gonstans d&auml;r finns det n&aring;gra ord om &ouml;verg&aring;ngen till skriftkultur som verkligen s&auml;tter spr&auml;tt p&aring; samh&auml;llsutvecklingen och underl&auml;ttar v&auml;ldigt komplicerade aff&auml;rsrelationer och civilationsbyggen.<br /><br />V&aring;r v&auml;v av kommunikation h&aring;ller som b&auml;st p&aring; att utvecklas ett varv till med dagens m&ouml;jligheter till &ouml;gonblicklig kommunikation med vartenda h&ouml;rn av v&auml;rlden, att detta leder till en n&auml;sta spr&aring;ng f&ouml;r v&aring;ra produktionsf&ouml;rh&aring;llanden &auml;r jag &ouml;vertygad om. Maskinepoken bar fram kapitalismen fr&aring;n feodalism och ska vi kalla n&auml;sta steg f&ouml;r "Globalism"?<br /><br />H&auml;r nedan en l&auml;nk till en recension av boken p&aring; SVD:<br /><br /><a href="http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_31833.svd" rel="external">http://www.svd.se/kulturnoje/litteratur/artikel_31833.svd</a><br /><br />Uppdatering:<br /><br />Skulle f&ouml;rklara min rubrik med. Lasse Berg sitt f&ouml;redrag med att f&ouml;rklara att vi egentligen &auml;r gjorda f&ouml;r det varma klimatet i Afrika, d&auml;rf&ouml;r &aring;terskapar vi det varma mikroklimatet n&auml;rmast huden med att b&auml;ra kl&auml;der. D&auml;rf&ouml;r &aring;terv&auml;nder vi g&auml;rna till trakter med mycket sol och v&auml;rme. De justeringar m&auml;nniskokroppen gjort f&ouml;r att anpassa sig till olika klimat &auml;r ganska ytliga, l&auml;nga n&auml;sor som v&auml;rmer upp luften i kalla klimat, satta kroppar som avger v&auml;rme l&aring;ngsammare, hudtoner etcetera.<br /><br />Uppdatering 2:<br /><br />Lyckades st&auml;lla in bloggklockan p&aring; 2010, har nu korrigerat.<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-homo-sapiens002c-lasse-berg002c-kalahari002c-m00e4nniskans-utveckling.html" title="Homo sapiens, Lasse Berg, Kalahari, människans utveckling" rel="tag">Homo sapiens, Lasse Berg, Kalahari, människans utveckling</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_144_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_144_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_144=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_144_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-149" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="dc89be1013f6ac17694011f78c22eb0d-149.html" class="blog-permalink">Vi sjunker inte, det &auml;r bara h&aring;l i b&aring;ten..</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/16 </div><div class="blog-entry-body">Det poppar upp lite d&aring; och d&aring;, s&aring; kallade klimatskeptiker. Det &auml;r v&auml;l som med andetroende, normalvetenskapen anser sig inte ha tid att bem&ouml;ta dessa ibland n&auml;rmast religi&ouml;st fr&auml;lsta skeptiker med argument. Eftersom allt har tuggats redan en g&aring;ng och deras argument &auml;r illa underbyggda, om det inte r&ouml;r sig om rena missf&ouml;rst&aring;nd om s&aring;dant vi vet idag. <br /><br />Men s&aring; finns det ocks&aring; klimatskeptiker som har reda p&aring; sin vetenskapliga arsenal och har vettiga inv&auml;ndningar och kommer med saklig kritik som utvecklar den teoribildning som finns. En s&aring;dan kritik &auml;r alltid v&auml;rdefull i all vetenskap och driver v&aring;rt vetande fram&aring;t.<br /><br />Men hur ska en vanlig k&aring;lbonde skilja mellan agnar och mor&ouml;tter d&aring;? Mitt tips &auml;r att l&auml;sa n&aring;gra av de b&auml;sta klimatbloggarna, jag har tidigare pekat p&aring; n&aring;gra och nu hittade jag en till, d&auml;rav denna lilla text.<br /><br /><br /><a href="http://naturvetarna.se/sv/OPINION/Debattinlagg/Om-bedrageri-i-klimatforskningen-/" rel="external">http://naturvetarna.se/sv/OPINION/Debattinlagg/Om-bedrageri-i-klimatforskningen-/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-klimat.html" title="klimat" rel="tag">klimat</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_149_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_149_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_149=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_149_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-148" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="96040fdce490bbe7e8845457d9128b4e-148.html" class="blog-permalink">Socialf&ouml;rs&auml;kringsavgifter igen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/11 </div><div class="blog-entry-body">V&aring;rt samh&auml;lle har ett komplext system av skatter och avgifter som anv&auml;nds i olika sammanhang. Det &auml;r inte alldeles enkelt att h&aring;lla reda p&aring; allt, s&auml;rskilt inte n&auml;r det finns debatt&ouml;rer som avsiktligt vill blanda bort korten. Skattebetalarnas f&ouml;rening brukar yla h&ouml;gt i skyn om Sveriges l&ouml;neskatter. D&auml;rmed brukar de ocks&aring; mena det som vanligtvis skallas f&ouml;r arbetsgivaravgiften och som &auml;r den del som arbetsgivarna betalar som procentsats p&aring; utg&aring;ende l&ouml;n. Det som &auml;r egentlig allm&auml;n arbetsgivaravgift i denna kallas idag f&ouml;r "Allm&auml;n l&ouml;neavgift" och har av den borgerliga regeringen h&ouml;jts till 7,49% mot 4,4% under den r&ouml;dgr&ouml;na mandatperioden. Att avgiften totalt &auml;nd&aring; &auml;r n&auml;stan lika h&ouml;g beror p&aring; att den borgerliga regeringen minskat procentsatserna f&ouml;r sjukf&ouml;rs&auml;kring och arbetsl&ouml;shetsers&auml;ttningar.<br /><br />Den enskilt st&ouml;rsta posten i arbetsgivaravgiften p&aring; totalt 31,42 % &auml;r betalningen f&ouml;r v&aring;ra pensioner 10,21 %, den gamla &auml;nkepensionen tar 1,7 %, sjukf&ouml;rs&auml;kringsavgiften &auml;r 6,71 %, f&ouml;r&auml;ldraf&ouml;rs&auml;kringen 2,2 %, arbetsskadeavgiften 0,68 %, arbetsmarknadsavgiften 2,43 % och till slut alm&auml;n l&ouml;neavgift 7,49 %.<br /><br />F&ouml;r&auml;kringsavgifterna f&ouml;r f&ouml;r&auml;ldraledigheten, sjukf&ouml;rs&auml;kringen och arbetsmarknadsf&ouml;rs&auml;kringen och pensioner &auml;r avgifter som helt i delar varit underlag f&ouml;r avr&auml;kningar i l&ouml;ner&ouml;relserna. Det vill s&auml;ga att arbetstagarna har f&aring;tt mindre l&ouml;neh&ouml;jningar och ist&auml;llet har det lagts p&aring; arbetsgivaravgifter.<br /><br />Dessutom kan det vara bra att veta att sjukf&ouml;rs&auml;kringen ofta g&aring;tt med &ouml;verskott, allts&aring; mer pengar har plockats in via avgiften &auml;n vad som g&aring;tt ut i ers&auml;ttningar.<br /><br />Och det &auml;r v&auml;l det medierna borde allm&auml;nbilda folket om...<br /><br /><a href="http://www.skatteverket.se/fordigsomar/arbetsgivareinfotxt/socialavgifter.4.18e1b10334ebe8bc80005862.html" rel="external">http://www.skatteverket.se/fordigsomar/arbetsgivareinfotxt/socialavgifter.4.18e1b10334ebe8bc80005862.html</a><br /><br /><a href="http://kjellhanseklint.blogspot.com/" rel="external">http://kjellhanseklint.blogspot.com/</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-arbetsgivaravgift002c-l00f6neskatt002c-socialf00f6rs00e4kring002c-pensioner.html" title="Arbetsgivaravgift, löneskatt, socialförsäkring, pensioner" rel="tag">Arbetsgivaravgift, löneskatt, socialförsäkring, pensioner</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_148_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_148_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_148=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_148_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-147" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="e3a62fcd1753248672dda468afe03934-147.html" class="blog-permalink">Ett magasin, b&auml;ttre &auml;n n&aring;gonsin</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/11 </div><div class="blog-entry-body">Tror inte att jag skrivit om ett av mina l&auml;ngre medlemskap. Sedan l&aring;ngt tillbaka har jag varit medlem i Ordfront, tidigare mest f&ouml;r att det ocks&aring; var en bokklubb. Men sedan en tid tillbaka har bokklubben och tidningen g&aring;tt skilda v&auml;gar. B&ouml;cker hittar jag &auml;nd&aring; s&aring; jag har skippat bokklubben men prenumererar fortfarande p&aring; Ordfront Magasin. Tidningen &auml;r snyggare &auml;n n&aring;gonsin, har ett trevligare papper &auml;n tidigare och &auml;r som alltid fylld med bra artiklar och tips om intressanta saker som h&auml;nder. &Auml;ven om jag inte deltar eller bes&ouml;ker de festivaler och teater, konsert f&ouml;rest&auml;llningar som presenteras &auml;r det &auml;nd&aring; trevligt att ha kollen p&aring; vad som h&auml;nder i v&aring;rt avl&aring;nga land.<br /><br />I senaste numret fastande jag f&ouml;r en recension av Paul Colliers bok "War. Guns and Votes". Boken &auml;r en &ouml;versiktlig besrivning av det som &auml;r problemet f&ouml;r de afrikanska staterna i h&ouml;g utstr&auml;ckning idag. Man saknar folkliga demokratiska institutioner, s&auml;kerhetsarrangemang f&ouml;r sina medborgare och &auml;r inte ledarna redovisningsskyldiga f&ouml;r folket utan kan tvinga fram valresultat efter eget sk&ouml;n. Han pekar ocks&aring; p&aring; att det finns politiker som inte backar f&ouml;r att anv&auml;nda klanargument som ytterligare driver fram mots&auml;ttningar i befolkningen. <br /><br />Nu vet man ofta att l&auml;get &auml;r nedsl&aring;ende f&ouml;r demokratin i Afrika, med n&aring;gra undantag som ocks&aring; n&auml;mns i boken, men det &auml;r alltid bra med ett faktaunderlag f&ouml;r det man tror sig veta. Denna bok verkar leverera det.<br /><br />V&aring;r demokrati har utvecklats genom en mots&auml;ttningsfylld historia den ocks&aring;, d&auml;rf&ouml;r kan jag bli bekymrad n&auml;r man ibland l&auml;ttvindigt f&ouml;raktar den utan att inse att alla kan del och p&aring;verka i v&aring;rt samh&auml;lle. Att vi har en fri press &auml;ven om den stora delar &auml;gs av borgarklassen s&aring; finns det en redaktionell frihet ofta.<br /><br />Ordfront Magasin &auml;r en bra informationsk&auml;lla som f&ouml;rs&ouml;ker ta pejling p&aring; det som h&auml;nder bakom det som synes h&auml;nda.<br /><br /><br /><a href="http://www.ordfront.se/" rel="external">http://www.ordfront.se/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ordfront.html" title="Ordfront" rel="tag">Ordfront</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_147_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_147_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_147=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_147_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-146" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="5ae55e64e2daa56d7ea64f074e954d95-146.html" class="blog-permalink">Modiga kvinnor trakasseras av ynkliga m&auml;n</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/11 </div><div class="blog-entry-body">I dagens DN st&aring;r det en artikel om flera kvinnor som utmanar maktens ynkliga korpraler. Allt som oftast &auml;r maktens hantlangare m&auml;n, ibland kan jag undra &ouml;ver om de h&auml;r m&auml;nnen n&aring;gonsin funderar &ouml;ver den skam deras handlingar f&aring;r b&auml;ra i historieb&ouml;ckerna? Hur m&aring;nga &auml;ttlingar till en korpral i Pol Pots arm&eacute; kommer att ha stolta sl&auml;ktingar som visar fram deras bilder och g&auml;rningar? Dessa m&auml;n och m&aring;nga andra kommer ist&auml;llet vara skamfl&auml;ckar som ingen vill tala om...<br /><br />S&ouml;ndagsartikeln finns inte p&aring; webben &auml;n, men jag har en l&auml;nk till en tidigare artikel h&auml;r nedan. Kvinnor som blir &aring;tsatta f&ouml;r att de har fel sorts byxor p&aring; sig, f&ouml;r att ha druckit &ouml;l, i dagens artikel finns &auml;ven Parvin Ardalan omn&auml;mnd som st&aring;r upp f&ouml;r kvinnors r&auml;ttigheter i Iran.<br /><br /><a href="http://www.dn.se/opinion/signerat/sharia-med-skagget-i-brevladan-1.949105" rel="external">http://www.dn.se/opinion/signerat/sharia-med-skagget-i-brevladan-1.949105</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-kvinnor.html" title="kvinnor" rel="tag">kvinnor</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_146_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_146_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_146=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_146_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-145" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="b2a64b8ddffe1133fd7f6a2caf1fcbf6-145.html" class="blog-permalink">Sjuka bananer</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/oktober/04 </div><div class="blog-entry-body">Ibland kan man bli tr&ouml;tt p&aring; sin borgerliga morgontidning, men s&aring; kommer det emellan&aring;t journalistik som gl&ouml;der. DN &auml;r en av de f&aring; tidningarna i Sverige som g&ouml;r riktiga reportage emellan&aring;t. Eller &aring;terpublicerar fr&aring;n den stora v&auml;rlden. Dagens kulturess&auml; handlar om bananbolagens krig mot sina arbetare och de l&auml;nder vars frukter de b&auml;r ut mot l&auml;gsta m&ouml;jliga ers&auml;ttning.<br />De multinationella bananbolagen har varit inblandade i f&ouml;rf&ouml;ljelser och jakt p&aring; demokratiska regeringar, fackliga aktivister och mycket mera i de s&aring; kallade bananrepublikerna. <br />Nu verkar det som proppen g&aring;tt ur den flaskan och ett antal modiga journalister far efter sanningen och arbetarnas ber&auml;ttelser.<br /><br /><br /><a href="http://bigparadela.com/wordpress/?cat=26" rel="external">http://www.dn.se/webbtv/film-ljud/scener-ur-bananas-1.908061</a><br /><br /><a href="http://bigparadela.com/wordpress/?cat=26" rel="external">http://bigparadela.com/wordpress/?cat=26</a><br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-dole002c-bananer002c-multinationella-bolag.html" title="dole, bananer, multinationella bolag" rel="tag">dole, bananer, multinationella bolag</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_145_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_145_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_145=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_145_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-143" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="cc8625985ca54d697da8b80f9cdddf1e-143.html" class="blog-permalink">Ohemul reklam</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/24 </div><div class="blog-entry-body">En del saker sker slumpartat i livet, en halvtimmes v&auml;ntetid och en hifim&auml;ssa kan kollidera i tid och rum pl&ouml;tsligt. Jag klev in och t&auml;nkte f&ouml;rdriva min v&auml;ntetid och blev glad, f&ouml;r de hade ju sl&auml;pat dit en hel riktig symfoniorkester, hann jag t&auml;nka, innan jag trampade in i salen och tittade runt efter den levande orkestern... Och den fanns inte d&auml;r, ist&auml;llet en samling svindyr elektronik, d&aring; var det inte mycket mer att g&ouml;ra &auml;n att &aring;ka hem och f&ouml;rs&ouml;ka sm&auml;lta upplevelsen.<br /><br />Men s&aring; d&ouml;k det upp en aff&auml;r som p&aring;stod sig s&auml;lja audiofilprodukter till m&auml;nskliga priser, och jag gjorde m&aring;nga bes&ouml;k. Drog hem en del prylar ocks&aring; och allt byttes ut allt eftersom. Men n&aring;gra av de dyrare budgetsatsningarna blev kvar l&auml;nge och tj&auml;nade v&auml;l, STAX-h&ouml;rlurar, en NAD receiver men skivspelaren skaffades fr&aring;n en vanlig fin hifibutik, en Thorens spelare.<br /><br />Men det fanns en baksida, jag och m&aring;nga andra uppt&auml;cker att det fuskas v&aring;ldsamt med storbolagens inspelningar och pressningar p&aring; vinyl och CD, ljudet behandlas f&ouml;r att l&aring;ta bra i mediokra anl&auml;ggningar om det nu inte l&aring;ter apa i alla. D&aring; b&ouml;rjar jakten p&aring; bra inspelningar. I tidningen Hifimusik, recenceras musiken alltid med ett omd&ouml;me om ljudkvalit&eacute;n, men annars &auml;r det tomt p&aring; anvisningar bland recensionerna.<br />Jag har n&ouml;jt mig med att k&ouml;pa s&aring;dant jag kunnat provlyssna n&aring;gonstans eller via olika v&auml;gar f&aring;tt tips om, eller i n&aring;gra fall finns det p&aring;litliga studion och musiker som l&auml;gger omsorg om sin produktion i alla dess delar.<br /><br />S&aring; kommer vi till anledningen f&ouml;r dagens blogg, jag var inne i G&auml;vles enda fin-hifibutik, NAD-handlaren och fick tipset om Stockfisch records, v&auml;rt att kolla in f&ouml;r alla som gillar bra musik och uppskattar gott ljudhantverk.<br /><br />Utvecklingen f&ouml;r elektroniken har g&aring;tt med stormsteg, idag kan du f&aring; v&auml;ldigt fint ljud f&ouml;r &ouml;verkomlig peng.<br /><br /><a href="http://www.stockfisch-records.de/stckff/sf_stockfisch_e.html" rel="external">http://www.stockfisch-records.de/stckff/sf_stockfisch_e.html</a><br /><br /><a href="http://www.hifiklubben.se/" rel="external">http://www.hifiklubben.se/</a><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-hifi002c-audiofil.html" title="Hifi, audiofil" rel="tag">Hifi, audiofil</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_143_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_143_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_143=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_143_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-142" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="738e523355bc2c44c7655f2c86dfabe6-142.html" class="blog-permalink">Kapitalets nygamla jaktmarker</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/22 </div><div class="blog-entry-body">N&auml;r jag gick min f&ouml;rsta studiecirkel om marxism under sjuttiotalet s&aring; diskuterade vi det som nu h&auml;nder. N&auml;mligen vad kapitalet skulle investera i sedan n&auml;r det inte gick att bygga fler maskiner och fabriker f&ouml;r att g&ouml;ra fler prylar. I en dynamisk kapitalism utvecklas produktionskrafterna i en rasande fart genom konkurrerande kapitalister. Allt fler maskiner och allt f&auml;rre arbetare g&ouml;r allt fler prylar. Mellan varven uppst&aring;r &ouml;verm&auml;ttnadskriser p&aring; grund av kapitalets of&ouml;rm&aring;ga att betala arbetskraften s&aring; den f&ouml;rm&aring;r att efterfr&aring;ga prylar men ocks&aring; p&aring; grund av ren och sk&auml;r &ouml;verproduktion.<br /><br />Redan p&aring; sjuttiotalet fanns tecknen p&aring; det marxisterna f&ouml;ruts&aring;g, att kapitalet skulle ge sig p&aring; jakt efter vinster i den offentliga sektorns verksamheter, dels fanns det l&auml;nder d&auml;r kapitalet redan var ig&aring;ng och gjorde vinster p&aring; offentligsektorn i betydligt st&ouml;rre utstr&auml;ckning &auml;n i Sverige, dels hade Elektrolux bildat sitt f&ouml;rsta embryo till en privat f&ouml;rskola under namnet "Pysslingen".<br /><br />Men i Europa och Sverige hade kapitalet problem, s&aring; mycket av offentlig verksamhet gjordes oegennyttigt &ouml;ver skattsedlar och i gemensamt &auml;gda f&ouml;retag och verksamheter, posten, j&auml;rnv&auml;gen och telefonbolag, elbolag var bara inr&auml;ttade f&ouml;r att tj&auml;na skattebetalare och allm&auml;nhet. Dessa goda karameller var utanf&ouml;r de f&ouml;rm&ouml;gna m&auml;nniskornas r&auml;ckvidd, inte en krona kunde de investera i verksamheterna, ingen enda procent utf&ouml;ll i aktieutdelning eller v&auml;rdestegring till dem p&aring; alla dessa miljarder kronor som snurrade runt i offentlig verksamhet. N&auml;r d&aring; industrin redan var utbyggd och det inte finns tillr&auml;ckligt med nya prylar att satsa sin f&ouml;rm&ouml;genhet i, inte undra p&aring; att kapitalet studerade den offentliga sektorns verksamhet med dreglande k&auml;ft.<br /><br />Hur i all v&auml;rlden skulle man komma &aring;t den? Som tur var, hj&auml;lpte den offentliga sektorns verksamhet till att hitta h&auml;vst&aring;ngen, som alla stora organisationer hade m&aring;nga verksamheter samma sjuka, med byr&aring;kratiserade rutiner, en gruppdynamik d&auml;r kundens intressen f&ouml;rlorats sedan l&auml;nge och medarbetarnas fokus l&aring;g p&aring; organisationens inre m&aring;l. H&auml;r kunde piggelina teoretiker och effektiva aff&auml;rsintressen h&auml;vda att privat verksamhet m&aring;ste in f&ouml;r att effektivisera och rationalisera tr&ouml;gr&ouml;rliga dinosaurier.<br />In kommer konkurrenst&auml;nket som fortfarande r&aring;der. <br /><br />Naturligtvis kan man pressa en offentlig verksamhet att vara effektiv och rationell genom politiska beslut ocks&aring;, men det f&ouml;rbiser liberalernas tankesmedjor mer &auml;n g&auml;rna. Man har lyckats bygga en hel Europaordning d&auml;r grundlagen &auml;r att man ska kunna komma &aring;t offentliga verksamheter och f&ouml;ra &ouml;ver dem till privat vinstgivande verksamhet. <br />Den liberala teorin bortser g&auml;rna fr&aring;n kapitalets tendens att bilda monopol och kartellverksamheter f&ouml;r att l&aring;ngsiktigt stabilisera sina vinstniv&aring;er. <br /><br />Det finns tv&aring; rapporter fr&aring;n V&auml;nsterpartiet som beskriver hur liberalismen anv&auml;nds f&ouml;r att l&auml;gga under sig offentliga verksamheter och tukta fattiga l&auml;nders regimer till att plundra ut sina befolkningar.<br /><br />Om avregleringen av sjukv&aring;rden i EU:<br /><br /><a href="http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2008:sjuk-avregleringen-av-sjukvarden-i-eu&catid=99:eu&Itemid=252" rel="external">http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2008:sjuk-avregleringen-av-sjukvarden-i-eu&catid=99:eu&Itemid=252</a><br /><br />Om handelspolitken i EU:<br /><br /><a href="http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2009:handel-handelspolitiken-i-eu&catid=99:eu&Itemid=252" rel="external">http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2009:handel-handelspolitiken-i-eu&catid=99:eu&Itemid=252</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-handel002c-sjukv00e5rd002c-profit.html" title="Handel, sjukvård, profit" rel="tag">Handel, sjukvård, profit</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_142_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_142_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_142=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_142_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-141" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="6f3b9fb077dc81caf4eacc5afbc2e1d5-141.html" class="blog-permalink">Betalda pratmakare invaderar EU</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/21 </div><div class="blog-entry-body">Vid sidan av EU-parlamentet har det vuxit fram ett annat inte folkvalt organ. Lobbyisterna sedan de blivit godk&auml;nda f&aring;r springa omkring i EU-korridorerna och bjuda in till arrangemang och fester av hj&auml;rtans lust. Chokladfabrik&ouml;rer sk&auml;nker bort ton med choklad f&ouml;r att f&aring; sina intressen tillgodosedda. Kemikalieindustrin vill kr&auml;nga kemikalier av hj&auml;rtans lust och utan kontroller, s&aring; h&auml;r ska det sm&ouml;rjas EU-parlamentariker. De minst kontrollerade lobbyisterna i v&auml;rlden verkar kring EU-parlamentet. <br />Naturligtvis har kapitalet m&aring;nga v&auml;lvilliga &ouml;ron i h&ouml;gerl&auml;gret och varje utskottsm&ouml;tet &auml;r en strid mellan kapitalets tungor och v&auml;nstern om formuleringarna i nya best&auml;mmelser.<br /><br />L&auml;s mer i V&auml;nsterpartiets rapport: Uppdatering 090923 Korrigerat l&auml;nken, nu g&aring;r den till r&auml;tt rapport, h&auml;pp...<br /><br /><a href="http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2007:lobby-pengar-koeper-makt&catid=99:eu&Itemid=252" rel="external">http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2007:lobby-pengar-koeper-makt&catid=99:eu&Itemid=252</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-lobbyister.html" title="Lobbyister" rel="tag">Lobbyister</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_141_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_141_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_141=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_141_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-140" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="8ec394ec618dad42d437a75980fc8fd2-140.html" class="blog-permalink">Plundring av haven</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/21 </div><div class="blog-entry-body">D&auml;r kapitalets lobbyv&auml;nner segrar f&ouml;rlorar natur och djur. I inget &auml;r det tydligare &auml;n EU:s fiskepolitik, starka lobbyintressen driver fram m&aring;nga miljoner euro till en &ouml;verdimensionerad fiskeindustri, vars fiske idag hotar utpl&aring;na 8 av 10 fiskarter. Det &auml;r bra att gamla fiskefartyg skrotas, f&ouml;r det f&aring;r man bidrag, men det lika d&aring;ligt att man f&aring;r bidrag f&ouml;r nya st&ouml;rre effektivare fartyg som dammsuger haven p&aring; allt matnyttigt. Fiskeflottan &auml;r s&aring; stor att EU k&ouml;per fisker&auml;tter fr&aring;n korrupta regimer i fattigl&auml;nder f&ouml;r underpris och fiskar ut &auml;ven andra l&auml;nders hav. Till och med hav som inte r&auml;tteligen enligt FN tillh&ouml;r de l&auml;nder som s&auml;ljer r&auml;ttigheterna, som V&auml;stsahara som invaderats av Marocko. En sjuk hantering i ett sjukt system. Notera att de socialdemokratiska EU-ledam&ouml;terna inte orkat r&ouml;sta emot fiskeavtalen utan lagt sig f&ouml;r kapitalets intressen, men vi hoppas s&aring; klart p&aring; en &auml;ndring nu.<br /><br /><br />H&auml;r en l&auml;nk till V&auml;nsterpartiets rapport:<br /><br /><a href="http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2010:fisk-om-eus-fiskepolitik&catid=99:eu&Itemid=252" rel="external">http://www.vansterpartiet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=2010:fisk-om-eus-fiskepolitik&catid=99:eu&Itemid=252</a><br /><br />H&auml;r en l&auml;nk till f&ouml;rfattaren till boken om EU-fiskepolitik<br /><br /><a href="http://isabellalovin.com/" rel="external">http://isabellalovin.com/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-fiskepolitik.html" title="fiskepolitik" rel="tag">fiskepolitik</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_140_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_140_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_140=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_140_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-139" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3d62e613ff21fce8179c967398630507-139.html" class="blog-permalink">En riktig hj&auml;lte igen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/20 </div><div class="blog-entry-body">Det finns hj&auml;ltar av alla slag, mytiska figurer, diktade figurer och s&aring; det de som finns och fanns p&aring; riktigt. M&auml;nniskor som sv&auml;ljer sin r&auml;dsla och bara g&ouml;r det de tycker &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r de utsatta eller k&auml;mpar f&ouml;r demokrati d&auml;r ingen finns. I v&aring;rt gemensamma minne borde Anna Politkovskaya finnas, hon som misshagade Putinregimen med sina reportage om kriget i Tjetjenien. I Burma har vi Aung San Suu Kyi som i &aring;ratal trotsat milit&auml;rerna och beg&auml;r demokratiska val.<br /><br />I l&ouml;rdagens DN l&auml;ste jag om en kvinnlig f&ouml;rfattare som gett sig p&aring; att skriva en bok som avsl&ouml;jar ett pedofil n&auml;tverk i Mexico, ett n&auml;tverk med beskydd fr&aring;n h&ouml;gsta niv&aring;. Trots mordhot s&aring; forts&auml;tter hon sitt arbetet och &auml;r snart klar med en film ocks&aring;.<br />Detta &auml;r vad verkligt mod handlar om.<br /><br /><br /><br /><a href="http://www.dn.se:13029/dnbok/lycdia-cacho-jag-later-mig-inte-skrammas-norstedts-1.957119" rel="external">http://www.dn.se:13029/dnbok/lycdia-cacho-jag-later-mig-inte-skrammas-norstedts-1.957119</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-hj00e4ltar002c-mod.html" title="Hjältar, mod" rel="tag">Hjältar, mod</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_139_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_139_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_139=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_139_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-138" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="d9a9a347f7ad861d4e17a04961e06003-138.html" class="blog-permalink">Dom vill l&aring;sa in oss</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/18 </div><div class="blog-entry-body">Hittade en l&auml;nk till en artikel som m&aring;ste spridas. En dag kanske ocks&aring; it-cheferna p&aring; kommunerna h&ouml;r varningarna. Det &auml;r s&aring; att pyttemjuk str&auml;var efter att ringa sina anv&auml;ndare i sina system f&ouml;r att man aldrig mera ska kunna &aring;terv&auml;nda till den fria marknaden. Det &auml;r p&aring; tiden att it-fproffsen vaknar f&ouml;r pyttemjuks ambitioner och att fler f&ouml;r upp &ouml;gonen f&ouml;r f&ouml;retagets monopol ambitioner. F&ouml;rst d&aring; &auml;r det m&ouml;jligt att skriva kontrakt och st&auml;lla krav p&aring; att dokumentformat och annat ska vara standardiserade enligt v&auml;rldsstandard och &ouml;ppna och tillg&auml;ngliga f&ouml;r b&aring;de anv&auml;ndare och utvecklare. I det fall man anv&auml;nder sig &ouml;ppen k&auml;llkod &auml;r licensen redan f&auml;rdig f&ouml;r fri spridning och utveckling, men i kontakterna med monopolf&ouml;retagen &auml;r det s&aring;dant man sj&auml;lv m&aring;ste bevaka genom sin avtalstext. I deras standardavtal h&auml;nger de g&auml;rna upp kunden i svansen p&aring; sitt eget tr&auml;d...<br /><br /><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u><a href="http://www.idg.se/2.1085/1.244871/stoppa-microsofts-monopol" rel="external">http://www.idg.se/2.1085/1.244871/stoppa-microsofts-monopol</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u><br /><br /></u></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-pyttemjuk002c-monopol.html" title="pyttemjuk, monopol" rel="tag">pyttemjuk, monopol</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_138_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_138_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_138=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_138_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-137" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="ec0ab40a668aca2f845e05089de73dd2-137.html" class="blog-permalink">Racet mot framtiden</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/17 </div><div class="blog-entry-body">P&aring; ETC:s webbsida skriver Johan Ehrenberg om en kris som inte beskrivits som s&aring;dan &auml;n. Han menar p&aring; att allt pekar p&aring; att det kommer bli vilt slagsm&aring;l om v&aring;ra energik&auml;llor snart och faran &auml;r att alla springer efter kol som kortsiktig l&ouml;sning p&aring; sina energiproblem n&auml;r oljan blir dyrare och till och med minskar i tillg&aring;ng. Enligt honom s&aring; &auml;r vi v&auml;ldigt n&auml;ra situationen med eller befinner oss redan p&aring; niv&aring;n "peak-oil". Det vill s&auml;ga att man hittat och anv&auml;nder alla k&auml;nda oljereserver och man kan inte &ouml;ka tillg&aring;ngen mera, tv&auml;rtom s&aring; minskar utvinningen s&aring; sakta och industrin har b&ouml;rjat titta efter andra oljek&auml;llor som &auml;r dyrare att utvinna. Nackdelen med de alternativa oljek&auml;llor att de kan inneb&auml;ra en oerh&ouml;rd naturf&ouml;rst&ouml;relse att f&aring; fram oljan, oljesanden i Kanada &auml;r ett exempel Ehrenberg tar upp i sin text.<br />Det finns mycket att bet&auml;nka i det Ehrenberg skriver och vi ser den kortsiktiga jakten i full g&aring;ng. <br /><br />Men jag &auml;r samtidigt lite mer optimistisk f&ouml;r teknikutvecklingen med alternativ f&ouml;rnyelsebar energi stegar ocks&aring; fram, men naturligtvis m&aring;ste man satsa sina resurser p&aring; att ta fram den ist&auml;llet f&ouml;r fortsatt jakt p&aring; kol och olja. Solenergin kan utvinnas i Sahara och kan utvinnas i s&aring;dan m&auml;ngd att man teoretiskt kan t&auml;cka hela Europas behov av energi med den.<br /><br />Flera andra tekniker st&aring;r p&aring; G men som alltid v&auml;ljer vi v&auml;g sj&auml;lva, ska industrin g&ouml;ra det &aring;t oss s&aring; styr den kortsiktiga vinsten eller kan vi f&ouml;rm&aring; v&aring;ra politiker g&ouml;ra valet f&ouml;r den f&ouml;rnyelsebara energin, du kan p&aring;verka vilken v&auml;g det blir.<br /><br /><br /><a href="http://www.etc.se/23433/den-stora-krisen/" rel="external">http://www.etc.se/23433/den-stora-krisen/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-energi002c-ehrenberg.html" title="Energi, Ehrenberg" rel="tag">Energi, Ehrenberg</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_137_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_137_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_137=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_137_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-135" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="298b8e3e5410bc94c209e6c31c8c2e9a-135.html" class="blog-permalink">Arbetsmarknaden &auml;r allas</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/16 </div><div class="blog-entry-body">Det gick v&auml;gen i det norska valet. De r&ouml;dgr&ouml;na samarbetspartierna f&aring;r forts&auml;tta sitt uppdrag. Men det kan ocks&aring; noteras att v&auml;nstern f&ouml;rsvagats och att h&ouml;gern st&auml;rkt sina st&auml;llningar. S&auml;rskilt den skr&auml;ph&ouml;ger som bygger sin politik p&aring; fr&auml;mlingsr&auml;dsla. Bara i Sverige har den sorts skr&auml;ph&ouml;ger h&aring;llits ifr&aring;n taburetterna av en upplyst och klok v&auml;ljark&aring;r. Gamla nazister och liknande fyle har inget att g&ouml;ra i riksdagen, s&aring; man kan ju hoppas att det f&ouml;rblir s&aring;. <br /><br />Idag n&auml;r protesterna mot diskriminering och utanf&ouml;rskap tar sig synnerligen osmarta former kr&auml;vs det &auml;n mer av samh&auml;llet som har det b&auml;ttre f&ouml;rsp&auml;nt. Masoud Kamali beskriver dagens situation p&aring; ett bra s&auml;tt i Aftonbladet, se l&auml;nken nedan.<br /><br />En politisk l&ouml;sning m&aring;ste fram som l&aring;ter alla vara deltagare i arbetsmarknaden, kostnaden f&ouml;r det &auml;r alltid samh&auml;llelig p&aring; ett eller annat s&auml;tt. VI m&auml;nniskor som delar planeten jorden m&aring;ste ocks&aring; dela p&aring; och byta arbeten med varandra. Kapitalismen &auml;r bara en form f&ouml;r det, n&aring;got b&auml;ttre m&aring;ste fram.<br /><br />I det perspektivet &auml;r det l&auml;tt att se behovet av en internationell fackf&ouml;rening, <a href="http://www.dagenskonflikt.se/" rel="external" title="Tankesmedjan Konflikt">Martin Hofverberg</a>, f&ouml;rde fram den id&eacute;n p&aring; en debatt om v&auml;nsterns visioner i Uppsalas stadsbibliotek h&auml;rf&ouml;rleden. Idag &auml;ger kapitalet arbetarna, det finns inget som kan ge dem skr&auml;mselhicka l&auml;ngre. S&aring; l&auml;nge &ouml;stblocket fanns kunde oron f&ouml;r socialismen vara en spelbricka i den internationella kraftm&auml;tningen mellan kapital och arbete. Den konfliktytan finns inte l&auml;ngre och ingen l&auml;r sakna den heller, men arbetarklassen har ett &ouml;verh&auml;ngande behov av att internationalisera sin kamp.<br /><br />Nationalismen &auml;r en &aring;terv&auml;ndsgr&auml;nd, bara till f&ouml;r de f&aring; stackars arbetare som har behov av att st&aring; i sn&ouml;rr&auml;ta rader och v&auml;nta p&aring; godis fr&aring;n sina herrar...<br /><br /><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5800802.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article5800802.ab</a><br /><br /><br /><br /><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_135_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_135_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_135=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_135_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-134" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="094a40081f3f3b54ad9bc30cab68edb6-134.html" class="blog-permalink">Tre i b&aring;ten</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/14 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; ">N&auml;sta &aring;r f&aring;r vi se om de fyra skr&auml;vlande kaptenerna f&aring;r l&auml;mna b&aring;ten som b&aring;de sprungit l&auml;ck och kantrat under deras bef&auml;lstid. L&auml;nge yrade borgarna om sin f&ouml;rtr&auml;fflighet medan de tuggade i sig den v&auml;lfyllda last de f&aring;tt &auml;rva av de sparsamma arbetarledarna. Nu &auml;r &aring;terigen h&aring;vorna f&ouml;rdelade efter v&auml;lk&auml;nd modell, mest till de som har mest och ingenting alls &aring;t de som inget har.<br /><br />Men i vanlig ordning s&aring; st&aring;r den r&ouml;dgr&ouml;na sidan redo f&ouml;r att r&auml;ta upp skutan och fylla f&ouml;rr&aring;den igen. Denna g&aring;ng hoppas jag att v&auml;nstern f&aring;r mera att s&auml;ga till om, s&aring; att sparsamheten l&auml;mnas lite &aring;t sidan och mera krafter s&auml;tts in f&ouml;r den eftersatta offentliga sektorn. Men v&auml;ljarna g&ouml;r som de vill. Man kan l&auml;gga tyngden p&aring; S som g&auml;rna sneglar mot mittf&auml;ltet, man kan l&auml;gga tyngden hos MP, som f&ouml;ga mer har &auml;n sina gr&ouml;na id&eacute;er och lika g&auml;rna kan s&auml;lja ut arbetarna igen om de kan, eller s&aring; l&auml;gger man sin r&ouml;st hos V som f&ouml;rs&ouml;ker f&aring; f&ouml;rdelningen att fungera igen.<br /><br />Att alla tre partierna har stora utsikter att &aring;terigen kunna komma &ouml;verens och hantera budgetar och vardagspolitiken utifr&aring;n de styrkepositioner v&auml;ljarna ger dem, det syntes p&aring; den r&ouml;dgr&ouml;na dagen den 6 september p&aring; Kungsan i Stockholm. Vi hade en trivsam dag d&auml;r med musik och underh&aring;llning, med lite debatt mellan de tre partierna och inspirerande tal fr&aring;n partiledarna. &Auml;ven solen lyste &ouml;ver politiken denna dag.<br /><br />&Auml;nd&aring; saknar jag n&aring;got, och det &auml;r en lite mer fram&aring;tstr&auml;vande vision, &auml;n de rimliga &aring;terst&auml;llare som st&auml;llts i utsikt f&ouml;r samarbetets eventuella regeringssamverkan. Alla tre partierna b&auml;r p&aring; visioner om en st&ouml;rre samh&auml;llsf&ouml;r&auml;ndring, den borde kunna uttryckas enkelt och slagkraftigt och kunna bli ett tydligt val f&ouml;r folk. Den ska kunna attrahera mer &auml;n de tjugo mest utsatta procenten av befolkningen som vi g&auml;rna talar om, men jag tycker det &auml;r farligt att enbart lita till v&auml;ljarnas solidaritet...<br /><br />Att borgarnas "ein f&uuml;r alles" l&ouml;sning med s&auml;nkta l&ouml;neniv&aring;er som svar p&aring; allt, till sist &auml;ven drabbar en allt st&ouml;rre del av befolkningen &auml;r inte riktigt uppenbart &auml;n. D&auml;rf&ouml;r ser det j&auml;mnt ut i opinionsm&auml;tningarna ocks&aring;.<br /><br /></span><img class="imageStyle" alt="DSC07113" src="page0_blog_entry134_1.jpg" width="480" height="340"/><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /><br /><br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_134_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_134_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_134=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_134_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-133" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="0deefd1c3b40bcca1315b2c3be5dd10d-133.html" class="blog-permalink">B&ouml;cker &auml;r farliga</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/13 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">De kan se nog s&aring; beskedliga ut, sm&aring; oansenliga pappersh&ouml;ger med skriven text, men ack, vilken laddning det bor i den skrivna texten. Vissa b&ouml;cker kallas f&ouml;r heliga och fanatiker far omkring viftandes med dem och beg&auml;r underordning av alla inf&ouml;r denna heliga bok. Somliga b&ouml;cker &auml;r s&aring; farliga att de m&aring;ste br&auml;nnas p&aring; b&aring;l av diktaturens hantlangare. Andra b&ouml;cker f&aring;r svartrockarna att utf&auml;rda bannbullor och hota f&ouml;rfattaren till livet, ett v&auml;ldigt gott sk&auml;l till att skaffa samma bok enligt min mening. Om n&aring;gon trodde att f&aring;nigheterna tog slut i och med d&ouml;dshoten mot Salman Rushdie och hans bok &rdquo;Satans verser&rdquo; s&aring; var kultursidorna i Arbetarbladet den 10 september en nyttig p&aring;minnelse. Sherry Jones har skrivit b&ouml;cker som ser p&aring; tiden kring profeten Muhammed ur hans hustrus Aishas &ouml;gon. Hon har tillbringat mycken tid i arkiven och s&ouml;kt efter historiska underlag f&ouml;r sina b&ouml;cker. Men &auml;mnet som s&aring;dant var f&ouml;r hett f&ouml;r hennes amerikanske f&ouml;rl&auml;ggare som backade ur utgivningen och hennes bok blev ist&auml;llet utgiven i Storbrittanien, men s&aring; sm&aring;ningom &auml;ven i USA av en liten f&ouml;rl&auml;ggare. Men svartrockarna var i farten och anlade brandattentat i hennes brittiske f&ouml;rl&auml;ggares bostad och n&auml;r Sherry Jones &aring;ker p&aring; internationella f&ouml;rfattarbes&ouml;k har hon livvakter...</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">I samband med kyrkovalet &auml;r det nyttigt att p&aring;minna sig om att religionens ut&ouml;vare kan vara av olika karakt&auml;rer. Sj&auml;lv har jag l&auml;mnat Svenska kyrkan f&ouml;r l&auml;nge sedan, men tycker &auml;nd&aring; att Peter Stjerndorff ska ha ber&ouml;m och tack f&ouml;r sin rakryggade h&aring;llning mot de m&ouml;rkrets horder som vill in i kyrkans styrande organ. </span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="B&ouml;cker &auml;r farliga" rel="external">http://arbetarbladet.se/kultur/1.1342206</a></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-religion002c-b00f6cker002c-sherry-jones002c-kyrkoval.-peter-stjerndorff.html" title="religion, böcker, Sherry Jones, kyrkoval. Peter Stjerndorff" rel="tag">religion, böcker, Sherry Jones, kyrkoval. Peter Stjerndorff</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_133_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_133_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_133=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_133_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-132" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="1caf91b6bf4945f11b3dd9e0091748c3-132.html" class="blog-permalink">R&auml;ttvisa f&ouml;r bananarbetare</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/12 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">I m&aring;nga &aring;r har v&auml;stv&auml;rlden glatt snaskat bananer och brytt sig skit i hur bananerna kommit fram till borden i v&auml;st. Men kanske &auml;r det &auml;ntligen slut p&aring; det, nu n&auml;r det finns r&auml;ttvisem&auml;rkta bananer att v&auml;lja p&aring;. Och n&auml;r debatten kring arbetsvillkoren kan ta lite fart igen tack vare Fredrik Gerttens dokument&auml;rfilm "Bananas". Filmen har f&aring;tt ett helt koppel amerikanska advokater p&aring; sig, s&aring; har de multinationella bolagen tystat kritik f&ouml;rr och forts&auml;tter att g&ouml;ra.<br /><br />Men &auml;n s&aring; l&auml;nge kan vi se en del av debatten och tankarna och inneh&aring;llet i filmen p&aring; webbsidan:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.bananasthemovie.com/" rel="external">http://www.bananasthemovie.com/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-dole002c-bananer.html" title="dole, bananer" rel="tag">dole, bananer</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_132_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_132_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_132=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_132_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-131" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="af41a4fa3497caa606684c50c27aa89d-131.html" class="blog-permalink">En vettig r&ouml;st om ekonomi</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/05 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">En av anledningar till att jag inte ser TV-nyheterna l&auml;ngre &auml;r den enfaldiga ekonomiska rapporteringen. D&auml;r i rutan tr&auml;ngs babbelskallar som gl&auml;fser det senaste fr&aring;n lobbyorganen och fj&auml;rran &auml;r all djupare f&ouml;rst&aring;else och analys. D&aring; &auml;r det en lisa att kunna l&auml;sa Ehrenberg p&aring; webben eller Sten Ljunggren och ibland andra p&aring; ETC-webben. D&auml;r finns i vart fall en anst&auml;ndig ansats f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; och vidareutveckla samh&auml;llets ekonomiska r&ouml;relser. Och just kanske d&auml;rf&ouml;r &auml;r det precis tv&auml;rtyst i borgarmedierna om vad de kommer fram till och har f&ouml;r f&ouml;rslag...<br /><br />Nu kan man l&auml;sa en artikel om att Ehrenberg varnar f&ouml;r en rej&auml;l nedg&aring;ng i ekonomin, eftersom inget mera arbete utr&auml;ttas i samh&auml;llet utan ett antal miljarder i exportkrediter h&aring;ller industrin under armarna. V&auml;rdestegringen p&aring; b&ouml;rsen har ju inget med den verkliga ekonomin att g&ouml;ra som &auml;r beroende av m&auml;nniskors arbete, att ett antal miljon&auml;rer byter aktier och pengar med varandra tillf&ouml;r inga jobb. <br /><br />Ehrenberg p&aring;pekar att tv&auml;rtom s&aring; h&aring;ller man f&ouml;r fullt p&aring; med att sk&auml;ra ned p&aring; arbetet i offentlig sektor och minskar p&aring; efterfr&aring;gan genom d&aring;liga ers&auml;ttningar och n&auml;rmast obefintliga satsningar p&aring; omst&auml;llningstrygghet f&ouml;r industrin och arbetarna. Andra EU-l&auml;nder har fler program f&ouml;r det &auml;n den borgerliga regeringen som bara satsar p&aring; att r&auml;dda finanskapitalet, vilket i och f&ouml;r andra l&auml;nder ocks&aring; g&ouml;r men de g&ouml;r &auml;ven den andra biten.<br /><br />Jag kan inte se annat &auml;n att Ehrenberg har r&auml;tt, han kan bara f&aring; fel ifall andra l&auml;nder f&aring;r ig&aring;ng sina efterfr&aring;gemotorer och rycker med oss &auml;nd&aring;, utan att vi sj&auml;lva gjort s&auml;rkilt mycket f&ouml;r att starta maskineriet.<br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.etc.se/23296/ny-bubbla-pa-boersen/" rel="external">http://www.etc.se/23296/ny-bubbla-pa-boersen/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ehrenberg002c-ekonomi.html" title="Ehrenberg, ekonomi" rel="tag">Ehrenberg, ekonomi</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_131_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_131_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_131=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_131_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-130" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="0e2d705c82b70b74102365db4a92b789-130.html" class="blog-permalink">Vill du ha en skola kompis?</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/03 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Borgarklassens ryggdunkarg&auml;ng i Rotaryklubbarna har funnit ett nytt s&auml;tt att berika varandra. Man kan ge bort offentliga verksamheter till varandra! De politiska v&auml;nnerna l&aring;nar ut lite ideologisk spackel och f&auml;rg med privatiseringens rosendofter och vips kan man sk&auml;nka bort en hel skola f&ouml;r en krona...<br /><br />Fast d&auml;r blev det baksm&auml;lla, inf&ouml;r en s&aring;dan ohemult &ouml;ppet berikande av sina v&auml;nner, satte till och med EU &auml;ppelskrutten i halsen och beg&auml;rde r&auml;ttning i leden och kammarr&auml;tten st&auml;llde ocks&aring; krav p&aring; marknadsm&auml;ssig priss&auml;ttning i vart fall.<br /><br />Nu har godisutdelarna varit i farten igen, i dagens DN kan man l&auml;sa om moderaterna i &Aring;rsta som berikar en kompis med fyra f&ouml;rskolor f&ouml;r lite mer &auml;n halva miljonen, kompisen tackade och tog emot, kvitterade ut en fet l&ouml;n &aring;t sig sj&auml;lv och n&aring;gra mille i vinst.<br />Har inte beg&aring;vningsreserven i borgerligheten som blivit politiker l&auml;st f&ouml;retagsekonomi?<br /><br />Det &auml;r lite sv&aring;rt att f&ouml;rst&aring; hur man annars kan v&auml;rdera en kundstock levererad och f&auml;rdig till inget. En normal f&ouml;retagare f&aring;r r&auml;kna med att ligga i skuld tills kundstocken &auml;r upparbetad och marknadsandelen etablerad och n&auml;r vinsterna kommer f&aring;r man nog r&auml;kna med att de f&ouml;rsta &aring;ren pl&ouml;ja tillbaka det mesta i f&ouml;retaget.<br />Men h&auml;r s&aring; tycker man att ett x antal elever f&auml;rdiga och fixa med s&auml;ker leverans av skolpeng varje &aring;r inte &auml;r v&auml;rda n&aring;got alls. Eller f&ouml;r den f&ouml;rskolebarnen som ocks&aring; levereras f&auml;rdiga med vidh&auml;ngande penningbidrag fr&aring;n start. F&ouml;retagsledningen beh&ouml;ver bara j&auml;sa och plocka in st&aring;larna. Obegripligt var ordet.<br />Inte ens har de beh&ouml;vt handla upp verksamheten i konkurrens med andra vilket i vart fall hade lett till n&aring;gons slag marknadsv&auml;rdering av kundstocken.<br /><br />Om n&aring;gon inv&auml;nder mot begreppet kundstock n&auml;r det g&auml;ller f&ouml;rskolebarn, elever eller patienter , f&ouml;r den delen, s&aring; &auml;r det bara en neutral beskrivning av hur det fungerar i en f&ouml;retagsekonomi.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.dn.se/sthlm/privatiserad-forskola-ger-miljonvinster-1.944123" rel="external">http://www.dn.se/sthlm/privatiserad-forskola-ger-miljonvinster-1.944123</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; ">s<br /><br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_130_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_130_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_130=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_130_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-129" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="1e6be95b5c0ddc79291b2b73a55137c3-129.html" class="blog-permalink">R&auml;ttigheter i strypkoppel</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/september/02 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Jag har aldrig tyckt att det &auml;r okej att ladda ned program eller annan copyright material utan att betala f&ouml;r det. Men nu blev jag &auml;nd&aring; irriterad p&aring; girigbukarna i r&auml;ttighetsbranschen, varf&ouml;r kan man inte f&aring; se TV-bolagens material fritt mellan alla l&auml;nder? Jag surfade in p&aring; finska TV:s hemsida, efter att har strulat runt och f&aring;tt kontakt med deras support s&aring; fick jag informationen som inte fanns p&aring; n&auml;tet, n&auml;mligen att programmen bara kan ses i det egna landet. D&aring; var det fr&aring;gan om gamla TV-program betalda och producerade f&ouml;r evigheter sedan. Det &auml;r ju inget man vill sl&auml;nga pengar efter, men f&ouml;r nostalgins skull kunde man ju sett snuttar &auml;nd&aring;. Men icke. S&aring; funkar det med alla TV-klipp just nu utom n&auml;r n&aring;gon lagt upp materialet p&aring; Youtube. <br /><br />En privatperson har till exempel lagt upp skojiga femtioitalssnuttar fr&aring;n finska femtiotalsfilmer d&auml;r, och det &auml;r hemskt roligt att kolla in dem, men aldrig i livet att jag hade tyckt att de &auml;r v&auml;rda att betala f&ouml;r dem. Men snart har v&auml;l den stackarns m&auml;nniskan bolagsdirekt&ouml;rerna efter sig som r&ouml;kta illrar.<br /><br />S&aring;dan klipp fungerar mer som reklamsnuttar och jag kan t&auml;nka mig att n&aring;gon lite mer nostalgih&aring;nglare skaffar sig n&aring;gon av originalfilmerna.<br /><br />Jag ville till exempel k&ouml;pa Vertovs original DVD efter att ha begeistrat mig i klippen, men d&auml;r var dom igen, r&auml;ttighetsfanatikerna, Amazon hade hyggligheten att varna f&ouml;r att det var fel regionskod p&aring; DVD:n f&ouml;r min v&auml;rldsdel s&aring; jag fick stoppa k&ouml;pet.<br />Jag klantade mig n&auml;r jag k&ouml;pte v&aring;r DVD, kollade inte att den var regionfri.<br /><br />En annan g&aring;ng fick Mikael Wiehes CD bli kvar i aff&auml;ren eftersom ljudet var f&ouml;rd&auml;rvat med n&aring;t j&auml;vla piratkopieringsskydd.<br /><br />Multisarna ska v&auml;l f&ouml;r fan ge j&auml;velen i om jag vill k&ouml;pa nepalska statstal fr&aring;n 1914 utan &ouml;vers&auml;ttning i Sverige direkt via n&auml;tet fr&aring;n leverant&ouml;ren i Hintre Indien om jag vill det. Information ska vara fri!<br /><br />Nu blev det mycket svordomar, vilket jag ber om urs&auml;kt f&ouml;r, men jag blev ocks&aring; duktigt irriterad.<br /><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-licenser002c-r00e4ttigheter.html" title="Licenser, rättigheter" rel="tag">Licenser, rättigheter</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_129_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_129_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_129=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_129_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-128" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="09689f20a8e1aeba49ad6793fa69aeae-128.html" class="blog-permalink">Absurda v&auml;nner</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/augusti/27 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Jag h&ouml;rde en radiodebatt d&auml;r en s&aring; kallad Israel v&auml;n p&aring; varje undran om sakernas tillst&aring;nd i Israel svarade med att "jamen, f&ouml;rintelsen..". Hur l&auml;nge kan man skylla ifr&aring;n sig p&aring; den historiska h&auml;ndelsen egentligen? Det finns ingen rim och reson i Israels agerande eller f&ouml;r somliga av deras f&ouml;retr&auml;dare.<br />Huliganism, f&ouml;rtryck och v&aring;ld tar man till s&aring; fort det g&aring;r emot det minsta, &auml;ven n&auml;r det g&auml;ller n&aring;got s&aring; menl&ouml;st som ett konstverk.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article5700809.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/kultur/article5700809.ab</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-israel002c-palestina.html" title="Israel, Palestina" rel="tag">Israel, Palestina</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_128_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_128_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_128=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_128_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-127" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="87bf47f14245ef11969a065cfe7c8a36-127.html" class="blog-permalink">Mera vind till folket</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/augusti/22 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">V&aring;r bl&aring;a regering som arbetar som b&auml;vrar f&ouml;r s&auml;nka Sverige, uppskattar inte heller sm&aring;folks ambitioner att krossa stora monopol. Skatteverket planerar i denna stund att s&auml;nka vindkraftetableringarna i formen som andels&auml;gda kooperativ. De vill beskatta f&ouml;rm&aring;nen av det l&auml;gre elpriset andels&auml;garna kan f&aring; som bel&ouml;ning f&ouml;r sin investering i vindkraft. Absurt, protestera genom denna sajt:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.vindandelar.nu" rel="external">http://www.vindandelar.nu</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-vindkraft002c-uttagsskatt.html" title="Vindkraft, uttagsskatt" rel="tag">Vindkraft, uttagsskatt</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_127_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_127_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_127=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_127_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-125" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="d508d978fb82a61fdc70057999c1d92f-125.html" class="blog-permalink">Ideologisk &ouml;verbyggnad</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/augusti/13 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; "><br />P&aring; bes&ouml;k i gamla f&ouml;delselandet f&aring;r jag dels en k&auml;nsla av stark nostalgi eftersom allt p&aring;minner om barndomslandet. Allt k&auml;nns ocks&aring; p&aring; n&aring;got mer &aring;lderstiget som en lite mossbelupen version av Sverige. Men ocks&aring; samtidigt en mera h&auml;mningsl&ouml;st kapitalistisk verksamhet. Tammerfors byggs ut f&ouml;r fullt och nya k&ouml;pcentra sl&aring;r upp som svamp ur marken. &Auml;nd&aring; finns det en verksamhet inne i staden ocks&aring;, men mera fokuserad p&aring; publivet.<br /><br />H&auml;r finns en stark kommers och &auml;nd&aring; sl&aring;s man hur likriktad den &auml;r trots den f&ouml;regivna m&aring;ngfalden, samma varor presenteras i m&aring;nga varuhus till samma priser och man undrar vem som b&auml;r kostnaderna f&ouml;r alla denna varupresentation. Gramsci f&ouml;ll in i tankarna n&auml;r jag vandrade in i Finlands motsvarighet till Pressbyr&aring;n. Gramsci presenterade en teori om hur den ideologiska &ouml;verbyggnaden h&aring;lls p&aring; plats av den h&auml;rskande klassen genom ideologiproduktion. N&auml;r jag s&aring;g rad efter rad av tidningar med mode, h&auml;lsa, skvaller, motorer, hobbyn och den lokala dagstidningen och tv&aring; kv&auml;llstidningar s&aring; undrar jag var politiken finns och om den finns &ouml;verhuvudtaget i medelfinnens liv? F&ouml;r att komplettera bilden s&aring; fanns &auml;ven den st&ouml;rsta finska kommenterande nyhetsmagasinet i hyllan ocks&aring;. S&aring; ser tidningsutbudet ut i f&ouml;rortspressbyr&aring;n, med massor av studenter, och utbudet &auml;r s&aring; klart &auml;n mer begr&auml;nsat i en vanlig aff&auml;r.<br /><br />En liknande standardisering av tidningsutbudet finns &auml;ven i Sverige men &auml;n s&aring; l&auml;nge har m&aring;nga pressbyr&aring;er ett antal kultur och kommenterande samh&auml;llsmagasin att erbjuda, men naturligtvis v&auml;ldigt f&aring; v&auml;nstermagasin, den borgerliga ideologiproduktionen &auml;r ledande &auml;ven i Sverige.<br /><br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=3202&Itemid=26" rel="external">http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=3202&Itemid=26</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ideologi002c-finland002c-tammerfors002c-gramsci.html" title="Ideologi, Finland, Tammerfors, Gramsci" rel="tag">Ideologi, Finland, Tammerfors, Gramsci</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_125_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_125_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_125=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_125_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-124" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="5518b39440eefa9cbdb4ee9b1c8d981b-124.html" class="blog-permalink">Konkurrens ur led</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/augusti/04 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Somliga borgare har s&aring; br&aring;ttom att g&ouml;da sina v&auml;nner att de f&ouml;rbiser till och med lagstiftningen. I dagens DN tar ledaren upp att EU-kommissionen riktar kritik mot l&auml;ttsinniga f&ouml;rs&auml;ljningar av kommunal egendom. Priset tas v&auml;l av T&auml;bymoderaterna som sk&auml;nkte bort en skola f&ouml;r 1 krona. <br /><br />Det &auml;r inte alldeles enkelt att s&auml;tta pris p&aring; verksamheter som redan bedrivs i statlig eller kommunal regi. De har en etablerad kundskara som oftast f&ouml;ljer med n&auml;r entrepren&ouml;ren stiger in. Den som sysslar med aff&auml;rsm&auml;ssig verksamhet vet att kunderna inte kommer gratis, nya f&ouml;retag f&aring;r ofta leva med f&ouml;rlust&aring;r innan kunderna har str&ouml;mmat till och vinsterna kommer. &Auml;ven om man har en lyckosam produkt s&aring; finns det investeringar som m&aring;ste b&auml;ras innan inkomsterna kommer. Att f&aring; ett antal hundra "kunder" p&aring; ett br&auml;de f&ouml;r 1 krona &auml;r inte en o&auml;ven aff&auml;r...<br /><br />M&auml;nniskor med pengar att investera samlas som hungriga hundar kring den offentliga verksamheten idag, f&aring;r man en bit av kakan s&aring; kan man g&ouml;ra sig en kula till . Bort med sl&ouml;jdsalar, gymnastiksalar, kostandsdrivande elever s&aring; f&aring;r du hem n&aring;gra kronor f&ouml;r varje aktie i skolan, s&auml;tt upp en l&auml;karmottagning bland friska rika medborgare och se till att landstinget har ett avtal som ger dig kulor f&ouml;r varje frisk m&auml;nniska som dyker upp f&ouml;r n&aring;gon billig behandling... Eller skaffa dig ett &auml;ldreboende och f&ouml;rhandla om avtalet med facket s&aring; att du f&aring;r billigare personal s&aring; blir det kulor d&auml;r med till segelb&aring;ten...<br /><br />V&aring;r gemensamma offentliga sektor oms&auml;tter j&auml;ttestora belopp, och naturligtvis kliar det i fingrarna f&ouml;r rika m&auml;nniskor att f&aring; en en liten procent i egen ficka av alla miljarderna kronor som g&aring;r runt i systemet.<br /><br />Borgarna brukar f&ouml;rsvara det med att entrepren&ouml;rer kan utveckla verksamheter och g&ouml;ra det effektivare &auml;n den offentliga organisationen. Men som nationalekonomen Sten Ljunggren visade med n&aring;gra drastiska exempel p&aring; bland annat fris&ouml;rer och bilverkst&auml;der s&aring; finns bevisb&ouml;rdan f&ouml;r en effektivare verksamhet hos den privata sidan. En offentlig verksamhet har bara ett m&aring;l, att organisera verksamhet f&ouml;r sina pengar f&ouml;r sina brukare/kunder.<br /><br />Men &auml;ven en s&aring;dan verksamhet kan hamna i den stora organisationens f&auml;lla, att man tappar brukar/kund fokus och verksamheten blir organiserad kring sig sj&auml;lv. I viss m&aring;n har konkurrensuts&auml;ttningar kunnat bryta upp och f&aring; offentliga verksamheter att friskna till, s&aring; att det finns ett utrymme f&ouml;r att pr&ouml;va entreprenader emellan&aring;t. Men det &auml;r ju ocks&aring; s&aring; att om inte offentligheten har en egen verksamhet att m&auml;ta entrepren&ouml;rerna mot, brukar de bli snabbt &ouml;verens om prisbilden f&ouml;r verksamheten...<br /><br />Konkurrens i sig &auml;r ett modeord, den vetenskapliga unders&ouml;kning som visade att samarbete &auml;r mer effektivt f&ouml;r att utveckla en verksamhet blev snabbt bortgl&ouml;mt i den offentliga debatten. Den fungerade ju inte som underlag f&ouml;r den borgerliga &ouml;verf&ouml;ringen av gemensamma resurser till privata h&auml;nder. <br /><br />&Auml;nd&aring; har vi st&auml;ndiga exempel p&aring; lyckat samarbete i aff&auml;rslivet, man bildar koalitioner kring tekniker och f&ouml;rs&ouml;ker hitta det billigaste s&auml;ttet att s&auml;tta sina produkter p&aring;. Hela Gnosj&ouml;andan &auml;r ett ett enda levande exempel p&aring; att samarbete &auml;r en effektiv v&auml;g f&ouml;r verksamheter.<br /><br />D&auml;rf&ouml;r &auml;r ocks&aring; offentliga verksamheter som till&aring;ter sig att utvecklas genom samarbete och st&auml;ndig utveckling effektiva, vi har en bra v&aring;rd som n&aring;r ut till s&aring; gott som hela befolkningen f&ouml;r en billigare peng &auml;n i resten av v&auml;rlden. Vi har ett Systembolag som erbjuder sina kunder det bredaste och b&auml;sta urvalet av alkoholprodukter &ouml;ver hela landet, ett urval som bara motsvaras av de st&ouml;rsta vinbutikerna om ens det annars.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/lattsinnig-forsaljning-1.923265" rel="external">http://www.dn.se/opinion/huvudledare/lattsinnig-forsaljning-1.923265</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_124_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_124_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_124=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_124_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-123" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="7aa9d45af5af5a66a351f783279c789c-123.html" class="blog-permalink">Sommarl&auml;sning</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juli/26 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">D&aring; blev det s&aring; mycket semester att jag har l&auml;st en sk&ouml;nlitter&auml;r bok. "Use of weapons" av Iain M Banks, en f&ouml;rfattare jag inte tidigare k&auml;nt till men blev tipsad om via sf-fandoms epostlista. Det var den slags sf som str&auml;cker sig &ouml;ver galaxer, civilisationer och ljus&aring;r men samtidigt h&aring;ller sig n&auml;ra m&auml;nniskan och med en humoristisk talang. Ber&auml;ttelsen f&ouml;ljer en figur som arbetar f&ouml;r den st&auml;ndigt &ouml;vervakande "Kulturen", en civilisation n&aring;gra h&auml;stl&auml;ngder f&ouml;re de andra i Banks universum som &auml;r sysselsatt med att med sin &ouml;verl&auml;gsna teknik &ouml;vervaka &ouml;vriga civilisationer s&aring; de inte har ihj&auml;l varandra s&aring; att hela planetsystem drabbas. <br /><br />Sf tycker jag har ofta en underbar distans till de diverse f&aring;nigheter korkade m&auml;nniskor hittar p&aring; i sina civilisationer, ett citat vill dela med mig fr&aring;n boken belyser detta, (min &ouml;vers&auml;ttning):<br /><br />"Zakalwe, i alla m&auml;nskliga samh&auml;llen som vi har utv&auml;rderat, i varje &aring;lder och steg av utveckling, s&aring; har det s&auml;llan om n&aring;gonsin funnits en brist p&aring; ivriga unga m&auml;n f&auml;rdiga att d&ouml;da och d&ouml; f&ouml;r att bevara s&auml;kerheten, bekv&auml;mligheten eller f&ouml;rdomarna hos deras &auml;ldre, och vad du kallar f&ouml;r heroism &auml;r bara ett uttryck f&ouml;r detta enkla faktum, det finns aldrig n&aring;gon brist p&aring; idioter."<br /><br />En tr&auml;ffande replik som naturligtvis leder tankarna till ansamlingar av yngre m&auml;n i skr&auml;nande flockar samlade kring koranen, Hitler eller vad som helst bara de f&aring;r skr&auml;na och bravera med idioti.<br />Och s&aring; finns det m&auml;nniskor som med vilje r&ouml;star p&aring; dessa skr&auml;nflockars politiska utl&ouml;pare i form av partier dessutom...<br />Idiotin verkar vara det enda som med s&auml;kerhet &ouml;verlever alla &aring;rtusenden...<br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-iain-m-banks.html" title="Iain M Banks" rel="tag">Iain M Banks</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_123_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_123_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_123=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_123_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-122" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3321d11cf6dfa5c633010b72b2f97279-122.html" class="blog-permalink">Honduras</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juli/20 </div><div class="blog-entry-body">Nu n&auml;r det regnar kan du som l&auml;sare bidra med lite aktion f&ouml;r v&auml;rlden. I Honduras har milit&auml;ren och andra kuppmakare avsatt landets demokratiskt valda president och jagat honom ur landet. Detta med h&auml;nvisning till att en folkomr&ouml;stning presidenten ville genomf&ouml;ra eventuellt kunde leda till att presidenten kan v&auml;ljas om. Den politiska h&ouml;gern drar sig inte f&ouml;r n&aring;gra ojusta medel n&auml;r det g&auml;ller att v&auml;rna sina rikedomar och fortsatta exploatering av folket. Inte litar man till folkets klokhet heller, Chavez folkomr&ouml;stning slutade i ett nederlag f&ouml;r hans f&ouml;rslag om ytterligare mandattid. Om mandattider kan man s&auml;ga mycket men det ska vara folket som s&auml;ger det antingen i folkomr&ouml;stning eller val, milit&auml;rerna ska &ouml;verhuvudtaget inte vara p&aring; den politiska arenan.<br />Ditt bidrag blir nu nedanst&aring;ende information om journalisternas villkor i Honduras, och det &ouml;ppna brev till utrikesminister Bildt du kan underteckna:<br /><br /><span style="font:14px Georgia, serif; ">/L&auml;s! &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Underteckna! &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Sprid vidare!/<br /><br />_*Sverige m&aring;ste skydda journalisten Dick Emanuelsson!*_<br /><br />Frilansjournalisterna Jorge Capel&aacute;n och Joacim Blomqvist har s&auml;nt uppropet/&ouml;ppna brevet nedan f&ouml;r undertecknande.<br />*Skicka ditt svar till Jorge Capel&aacute;ns e-postadress s&aring; snart som m&ouml;jligt: </span><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u>j_capelan@yahoo.se</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; "> &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;*<br />Det &auml;r en styrka om ni som &auml;r valda till ansvarsposter i era organisationer anger det i undertecknandet. Eller ange yrke eller vilken tidning/tidskrift/hemsida du &auml;r anknuten till.<br /><br />N&auml;r uppropet har ett antal namn &auml;r det viktigt att publicera det p&aring; olika hemsidor och sprida det. P&aring; s&aring; s&auml;tt blir det k&auml;nt att den svenska regeringen f&aring;tt uppmaningen och inte kan s&auml;ga att man inte visste! Rapporter fr&aring;n p&aring; plats i Honduras &auml;r livsviktiga eftersom de stora v&auml;stmedierna, inklusive h&auml;r i Sverige, &auml;gnar sig mestadels &aring;t vilseledande och knapph&auml;ndig rapportering i syfte att blanda bort korten i syfte att skydda USA:s intressen och roll i statskuppen i Honduras och f&ouml;rs&ouml;k att &auml;ndra den folkliga utvecklingen i Latinamerika.<br /><br />Se Dick Emanuelssons rapporter p&aring;:<br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u><a href="http://dickema24.blogspot.com/" rel="external">http://dickema24.blogspot.com/</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u><a href="http://www.flamman.se/utrikes.php?id=6553" rel="external">http://www.flamman.se/utrikes.php?id=6553</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />mvh<br />Per-Olov Lennartsson, Uppsala<br />- - - - - - - - - - - - - - - -<br /><br /><br />&nbsp;Hej kamrater och mediev&auml;nner!<br /><br />&nbsp;V&aring;r kollega Flammans korrespondent Dick Emanuelsson som bevakar<br />&nbsp;statskuppen i Honduras/Tegucigalpa l&ouml;per risk att uts&auml;ttas f&ouml;r<br />&nbsp;f&ouml;rf&ouml;ljelse av kuppmakarna som har f&ouml;rklarat krig mot alla<br />&nbsp;oberoende medier, inte minst de internationella medierna.<br /><br /><br />&nbsp;Det &auml;r viktigt att kalla regeringens och allm&auml;nhetens<br />&nbsp;uppm&auml;rksamhet p&aring; denna fara f&ouml;r att undvika att v&aring;r kollega<br />&nbsp;drabbas p&aring; grund av att han g&ouml;r sitt jobb.<br /><br />&nbsp;Om du anser att detta &auml;r viktigt att st&ouml;dja ber vi dig att<br />&nbsp;snarast m&ouml;jligt svara till<br /> </span><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u>j_capelan@yahoo.se</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />&nbsp;och uppge namn, yrke/medium. Brevet kommer att skickas s&aring; fort<br />&nbsp;som m&ouml;jligt till utrikesminister Carl Bildt.<br /><br />&nbsp;Mvh<br /><br />&nbsp;Jorge Capel&aacute;n, frilansjournalist<br /><br /><br />&nbsp;Joacim Blomqvist, frilansjournalist<br /><br /><br />&nbsp;- - - - - - - - - - - - - - -<br /><br /><br />&nbsp;*&Ouml;ppet brev till utrikesminister Carl Bildt*<br /><br />&nbsp;*Sverige m&aring;ste skydda journalisten Dick Emanuelsson*<br /><br />&nbsp;Utvecklingen i Honduras oroar. Den nuvarande regeringen till&auml;mpar<br />&nbsp;s&aring;v&auml;l selektivt som urskillingsl&ouml;st f&ouml;rtryck mot den massiva<br />&nbsp;r&ouml;relse som kr&auml;ver att president Manuel Zelaya &aring;terins&auml;tts samt<br />&nbsp;en total informationsblockad mot nyheter om vad som h&auml;nder i<br />&nbsp;landet med hj&auml;lp av de stora privata mediemonopolen som st&ouml;djer<br />&nbsp;kuppen.<br /><br /><br />&nbsp;Milit&auml;ren har brukat t&aring;rgas, gummikulor och skarp ammunition mot<br />&nbsp;de massiva protesterna som &auml;ger rum varje dag. P&aring; natten, i skydd<br />&nbsp;av uteg&aring;ngsf&ouml;rbudet, &auml;r alla politiska r&auml;ttigheterna ogiltiga<br />&nbsp;vilket har resulterat i flera d&ouml;dsfall och hundratals gripanden<br />&nbsp;av demonstranter och sociala ledare. Kuppmakarna tv&aring;ngsrekyterar<br />&nbsp;barn till att delta i repressionen mot befolkningen, och de f&aring;r<br />&nbsp;st&ouml;d fr&aring;n karakt&auml;rer som man trodde h&ouml;rde hemma i en svunnen tid,<br />&nbsp;som diktator Augusto Pinochets dotter Luc&iacute;a.<br /><br />&nbsp;Medierna har varit s&auml;rskilt utsatta: Den Interamerikanska<br />&nbsp;Kommissionen f&ouml;r de M&auml;nskliga R&auml;ttigheterna p&aring;talar detta i ett<br />&nbsp;uttalande som de latinamerikanska l&auml;ndernas organ skickade till<br />&nbsp;de facto regeringen den 3 juni, under kuppens f&ouml;rsta dagar: Av 46<br />&nbsp;fall av olagliga gripanden och andra kr&auml;nkningar mot de m&auml;nskliga<br />&nbsp;r&auml;ttigheter best&aring;r merparten av kr&auml;nkningar mot journalister,<br />&nbsp;medier och kulturarbetare.<br /><br /><br />&nbsp;Internationella medier &auml;r ett prioriterat m&aring;l f&ouml;r repressionen: I<br />&nbsp;l&ouml;rdags utvisades tevekanalen TeleSurs reportrar efter det att de<br />&nbsp;sedan kuppens inledning varit utsatta f&ouml;r dagliga kr&auml;nkningar,<br />&nbsp;hot och gripanden.<br /><br />&nbsp;P&aring; plats i Tegucigalpa finns Flammans korrespondent Dick<br />&nbsp;Emanuelsson. Varje dag bevakar han utvecklingen i landet fr&aring;n ett<br />&nbsp;perspektiv som inte gillas av kuppmakarna. Han rapporterar om<br />&nbsp;protesterna, intervjuar representanterna f&ouml;r de sociala<br />&nbsp;r&ouml;relserna och belyser de brott som kuppmakarna g&ouml;r sig skyldiga<br />&nbsp;till. Dick &auml;r en av f&aring; internationella reportrar p&aring; plats, hans<br />&nbsp;bevakning f&aring;r stor spridning i den spanskttalande v&auml;rlden.<br /><br />&nbsp;Vi anser att Sverige kan spela en viktig roll f&ouml;r att garantera<br />&nbsp;Dick Emanuelssons s&auml;kerhet genom att p&aring;peka f&ouml;r de nuvarande<br />&nbsp;myndigheterna att v&aring;rt land inte kommer att tolerera att<br />&nbsp;journalisten uts&auml;tts f&ouml;r politiska repressalier. Detta skulle<br />&nbsp;vara s&auml;rskilt verkningsfullt med tanke p&aring; att ert parti, Moderata<br />&nbsp;samlingspartiet har mycket goda relationer till Partido Nacional<br />&nbsp;- ett av de st&ouml;rsta partierna som st&ouml;djer statskuppen.<br /><br />&nbsp;Mvh</span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_122_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_122_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_122=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_122_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-121" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="89d47ee678f001129dbd4560bbb177d2-121.html" class="blog-permalink">Med miljon&auml;rerna i ryggen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juli/08 </div><div class="blog-entry-body">Jag l&auml;ste en artikel i det socialdemokratiska organet "Tiden", artikelf&ouml;rfattaren Sandro Wennberg har tillverkat en rapport om s&auml;rskilt moderaternas finansiering, men tar &auml;ven upp de &ouml;vriga borgerliga partierna. Borgarpressen brukar tjuta om LO:s bidrag till socialdemokraternas valfinansiering, men denna rapport &auml;r det f&aring; som skrivit om, om ens n&aring;gra.<br />Sandro Wennberg visar p&aring; kopplingarna mellan Svenskt N&auml;ringlivs olika institut f&ouml;r opinionsbildning och moderaternas uppbyggnad av fonder som finansierar deras valkampanjer. Bidragsgivarna till fonderna &auml;r hemliga men deras v&auml;rde har &ouml;kat med miljontals kronor p&aring; n&aring;gra korta &aring;r.<br />Makten &ouml;ver den ideologiska &ouml;verbyggnaden &auml;r s&auml;kert f&ouml;rankrad i borgerlig ideologi och nyhetsproduktion genom ett otal f&ouml;retag, institutioner, stiftelser, fonder och tankesmedjor. Bara en liten motstr&ouml;m finns i bloggosf&auml;ren och en handfull v&auml;nstertidningar med minimal upplaga. Att Aftonbladet skulle var en motvikt i ideologiproduktionen &auml;r v&auml;l sant f&ouml;r de fyra eller fem sidor som ett f&aring;tal i l&auml;sekretsen l&auml;ser...<br /><br />Men &aring;ter till rapporten. Val&aring;ret 2006 fick moderaterna ensamma 30 miljoner kronor i hemliga donationer. Kanske &auml;r det ett billigt pris f&ouml;r att f&aring; k&ouml;pa upp v&aring;r offentliga egendom?<br />F&ouml;r ge bild av storleken s&aring; &auml;r det 8 g&aring;nger mer &auml;n vad alla andra partier tillsammans f&aring;r in. <br /><br />Svenskt N&auml;ringliv f&ouml;rfogar &ouml;ver resurser f&ouml;r tolv miljarder kronor, fem g&aring;nger mer &auml;n vad LO har till f&ouml;rfogande. En stor del av Svenskt N&auml;ringslivs pengar anv&auml;nds i opinionsbildande syfte. De st&ouml;djer organisationer som 4-oktober r&ouml;relsen, Centrum f&ouml;r R&auml;ttvisa och forskningsinstitut som Ratio.<br /><br />H&auml;r &auml;r en l&auml;nk direkt till arbetarr&ouml;relsens tankesmedja, d&auml;r hittar du fler artiklar och rapporter av intresse:<br /><br /><a href="http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/" rel="external">http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/</a><br /><br />Redigering 090720<br />DN hade en ledarartikel, givetvis mest fokuserad p&aring; socialdemokrater och facken, men n&auml;mnde &auml;ven moderaternas bidrag och rapporten. Slutsatsen &auml;r l&auml;tt att h&aring;lla med om att bidragen till partierna ska redovisas offentligt, s&aring; att man vet vilka som hoppas p&aring; n&aring;got i geng&auml;ld, n&aring;n miljon fackliga medlemmar eller tre t&auml;ta gubbar i Djursholm...<br /><br /><a href="http://www.dn.se/opinion/huvudledare/visa-pengarna-1.914090" rel="external">http://www.dn.se/opinion/huvudledare/visa-pengarna-1.914090</a><br /><br /><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_121_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_121_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_121=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_121_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-120" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="0dbd4da8190529193a00677c0bfb5a0d-120.html" class="blog-permalink">Skeptisk f&ouml;rel&auml;sning</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juli/05 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Det h&auml;nder att jag har tillf&auml;lle att g&aring; p&aring; de f&ouml;rel&auml;sningar f&ouml;reningen Vetenskap & Folkbildning ordnar. En g&aring;ng var i Stockholm p&aring; ett f&ouml;redrag om radions vetenskapliga program och nu kom en f&ouml;rel&auml;sare till Uppsala, det gick inte bara att missa.<br /><br />Massimo Polidoro har under 20 &aring;r unders&ouml;kt paranormala h&auml;ndelser och m&auml;nniskor som p&aring;st&aring;tt sig ha paranormala f&ouml;rm&aring;gor. Hans intresse v&auml;cktes av James Randi, en trolleriartist i USA som sedan l&auml;nge tid arbetat med att unders&ouml;ka den paranormala v&auml;rlden. Han blev faktiskt den enda l&auml;rling James Randi haft n&aring;gonsin och de arbetade ihop i &ouml;ver ett &aring;r. D&auml;refter har Polidoro haft en egen karri&auml;r med b&ouml;cker, unders&ouml;kningar, Tv-framtr&auml;danden och tidningsartiklar. Han tillh&ouml;r den akademiska v&auml;rlden via lektioner p&aring; psykologiska fakultetet i Milanos universtitet. Men han driver ocks&aring; "Den italienska kommitt&eacute;n f&ouml;r unders&ouml;kningar av p&aring;st&aring;dd paranormalitet".<br /><br />Hans f&ouml;rel&auml;sning i Uppsala var klart underh&aring;llande och intressant. han visade ocks&aring; upp en hel del av de paranormala "beg&aring;vningarnas" trick. Vi fick se hur det gick till att b&ouml;ja skedar och f&aring; klockor att g&aring;, samt hur flickan med r&ouml;ntgensyn arbetade.<br /><br />Ni som inte var d&auml;r f&aring;r n&ouml;ja er med det som finns p&aring; n&auml;tet:<br /></span><span style="font:12px Georgia, serif; color:#555555; ">( ( </span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#555555; ">A profile: </span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#d48924; "><a href="http://www.csicop.org/genx/polidoro/index.html" rel="external">http://www.csicop.org/genx/polidoro/index.html</a></span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#d48924; "><br /></span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#555555; ">( A Wikipedia bio: </span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#d48924; "><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Massimo_Polidoro" rel="external">http://en.wikipedia.org/wiki/Massimo_Polidoro</a></span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#d48924; "><br /></span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#555555; ">( Official website: </span><span style="font:13px Georgia, serif; color:#d48924; "><a href="http://www.massimopolidoro.com" rel="external">http://www.massimopolidoro.com</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br />Och som avslutning p&aring; det hela en guide till all v&auml;rldens religion och ismer:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.thejaywalker.com/pages/shit_happens.html" rel="external">http://www.thejaywalker.com/pages/shit_happens.html</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-massimo-polidoro002c-vetenskap-och-folkbildning.html" title="Massimo Polidoro, vetenskap och folkbildning" rel="tag">Massimo Polidoro, vetenskap och folkbildning</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_120_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_120_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_120=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_120_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-119" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="91e51751eca24286560493d3b4c7773f-119.html" class="blog-permalink">Hunger i USA</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juli/04 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Jag fick en inbjudan till en facebook grupp f&ouml;r att hj&auml;lpa USA f&ouml;da sina hungrande barn. Min f&ouml;rsta tanke var att det var ett illasinnat sk&auml;mt, f&ouml;r naturligtvis &auml;r det absurt att v&auml;rldens rikaste nation skulle p&aring; n&aring;got att ha ett problem med hungrande barn. Men n&auml;r jag t&auml;nkte efter s&aring; &auml;r det inte f&ouml;rv&aring;nande f&ouml;rst&aring;s, Reagan monterade ner socialkontoren, arbetsk&ouml;parna i USA har ut&ouml;vat l&ouml;nepress sedan l&auml;nge, jag har ju l&auml;st att man m&aring;ste ha minst tv&aring;, om inte fler jobb, f&ouml;r att klara sin ekonomi med USA:s l&aring;gl&ouml;neyrken.<br />Att det i slut&auml;ndan handlar om familjer som inte kan f&ouml;da sina barn blir s&aring; klart en konsekvens n&auml;r arbetsl&ouml;sheten stiger.<br />Bes&ouml;k g&auml;rna den den nedersta l&auml;nken. Det &auml;r som att kliva in i en helt annan id&eacute;v&auml;rld. Det framst&aring;r som helt naturligt att m&auml;nniskor i f&ouml;rsta hand v&auml;nder sig till kyrkor och den kedja av v&auml;lg&ouml;renhetsinr&auml;ttningar som ing&aring;r i projektet. Det finns ocks&aring; uppradat en rad individuella exempel. Att varit yrkesverksam ett helt liv &auml;r ingen garanti f&ouml;r ett stillsamt pension&auml;rsliv i USA. R&aring;kar man ut f&ouml;r sjukdomar s&aring; kan besparingarna och pensionsutbetalningarna snabbt gr&ouml;pas ur och du blir beroende av v&auml;lg&ouml;renheten f&ouml;r din dagliga kost.<br /><br />H&auml;r en l&auml;nk till Facebookgruppen:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://apps.facebook.com/causes/626?m=4d1edbff" rel="external">http://apps.facebook.com/causes/626?m=4d1edbff</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />Och h&auml;r l&auml;nken till den nationella organisationen som arbetar med hj&auml;lpen till barnen och andra:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://feedingamerica.org/" rel="external">http://feedingamerica.org/</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_119_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_119_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_119=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_119_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-118" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="2a61514c5890621cd4999837b43ab9d5-118.html" class="blog-permalink">En kriminell demokrati</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juli/01 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Via facebook l&auml;ser jag ett inl&auml;gg som f&aring;r det att blixtra till huvudet. Jag vet att det f&ouml;r Israeler (inte alla) &auml;r en daglig sport att f&ouml;rnedra och trakassera palestinier och de flesta av mina dagar t&auml;nker jag inte s&auml;rskilt mycket p&aring; det. Men nu n&auml;r jag l&auml;ste om den Israeliska statens h&auml;pnadsv&auml;ckande pirat&aring;tg&auml;rder, n&auml;r man hejdar b&aring;tar med hj&auml;lpf&ouml;rs&auml;ndelser p&aring; internationellt vatten blir jag en stund m&aring;ll&ouml;s igen. <br />Att denna stat f&aring;r b&auml;ra sig &aring;t p&aring; alla s&auml;tt och inte blir &aring;thutad i den internationella debatten &auml;r rent m&auml;rkligt. En annan sak &auml;r att diverse fula fiskar tjuter f&ouml;r full hals, men f&ouml;r att kritiken kommer fr&aring;n "fel" h&aring;ll, ska ju inte beh&ouml;va betyda att demokratins v&auml;nner tystnar n&auml;r en ber&auml;ttigad kritik &auml;r aktuell. Ist&auml;llet rusar EU p&aring; med stora &ouml;ppna famnen mot detta kriminella samh&auml;lle, fy farao.<br /><br />Man f&aring;r hoppas att en tillnyktringsprocess startar i Israel eftersom USA-administrationen numera tydligt sagt ifr&aring;n att man ska hitta en tv&aring;statsl&ouml;sning. Man kan bara hoppas att det internationella samfundet tydligt f&ouml;ljer upp efterlevnaden av de FN-konventioner Israel s&aring; flagrant bryter mot. Bara p&aring; det s&auml;ttet kan de fredsv&auml;nner som finns p&aring; &ouml;mse sidor vinna i styrka och f&ouml;rhoppningsvis en dag &ouml;verr&ouml;sta extremisterna.<br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.shiptogaza.se/" rel="external">http://www.shiptogaza.se/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-israel002c-gaza.html" title="Israel, Gaza" rel="tag">Israel, Gaza</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_118_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_118_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_118=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_118_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-117" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="e05b5e26765e6eb49b942b3deeb06be4-117.html" class="blog-permalink">Str&ouml;mmande och str&aring;lande energi</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juni/28 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Vad t&auml;nker man p&aring;, om inte energi, en s&aring;dan h&auml;r vacker dag? Dels f&ouml;r att den fl&ouml;dar i &ouml;verfl&ouml;d fr&aring;n v&aring;r k&auml;ra sol, dels f&ouml;r att det &auml;r l&auml;ge f&ouml;r &aring;terh&auml;mtning av energi i svalt vatten, och s&aring; klart f&ouml;r att det &auml;r lite sv&aring;rt att f&aring; ihop energi till att faktiskt g&ouml;ra n&aring;got i v&auml;rmen...<br /><br />D&aring; kom det sig att jag hittade ett underlag jag sparat f&ouml;r att skriva en bloggis om. Det kanske inte &auml;r s&aring; v&auml;l k&auml;nt att vi har en Energir&aring;dgivning som ska ge neutral kostnadsfri r&aring;dgivning om allt m&ouml;jligt fr&aring;n pellets till isolering. <br /><br />Fast tidningarna skrev r&auml;tt mycket om ett av projekten, ett tre&aring;rs projekt d&auml;r 27 familjer ska bli b&auml;ttre p&aring; energi, mat. &aring;tervinning och resor. Energir&aring;dgivningen &auml;r ute p&aring; bom&auml;ssor och andra arrangemang som passar in f&ouml;r att informera om verksamheten. Mycket r&aring;dgivning sk&ouml;ts via telefon, en 7 till 8 samtal om dagen var det 2008.<br /><br />Fr&aring;n 1 januari 2009 gjordes en lag&auml;ndring s&aring; att Energi- och klimatr&aring;dgivningen &auml;ven f&aring;r omfatta transporter av personer och gods. Fr&aring;n det datumet ska ocks&aring; alla sm&aring;hus ha en energideklaration senast vid f&ouml;rs&auml;ljningstillf&auml;llet. R&aring;dgivningen g&ouml;r inga energideklarationer, men kan ge r&aring;d f&ouml;r den som ska k&ouml;pa tj&auml;nsten.<br /><br />I G&auml;vle har de kommunala bolagen varit ute i god tid och blivit f&auml;rdiga med energideklarationer p&aring; sina fastigheter. Resultatet ska finnas synligt anslaget i trapphuset.<br /><br /><br />L&auml;nk till enerir&aring;dgivningen i G&auml;vle:<br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://epi.gavle.se/gk/t_sida.aspx?id=2011" rel="external">http://epi.gavle.se/gk/t_sida.aspx?id=2011</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />V&aring;r egen r&aring;dgivningen &auml;r en del i samarbete i regionen G&auml;vle-Dalarna, de har en egen intressant sida h&auml;r:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.gde-net.se/" rel="external">http://www.gde-net.se/</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-energi002c-el002c-r00e5dgivning.html" title="Energi, el, rådgivning" rel="tag">Energi, el, rådgivning</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_117_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_117_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_117=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_117_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-115" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="http://www.fliqz.com/aspx/permalink.aspx?vid=38c9fabd240846a291dba9844cbf032a" class="blog-permalink">&Auml;ntligen - en Volga</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juni/15 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Nu kommer det en film med en Volga i huvudrollen. &Auml;ntligen har den ryska kopian av en amerikanare f&aring;tt sin plats i filmhistorien, som flygande bil med tillh&ouml;rande student som brottsbek&auml;mpare i den m&ouml;rka Moskvanatten...<br /><br />Om filmhistorien kommer att minnas denna attraktion &auml;r v&auml;l os&auml;kert, trailern nedan ger inget omedelbart intryck av vare sig det ena eller det andra. Men f&ouml;r den bilintresserade &auml;r det ett hack i kanten.<br /><br />Den som &auml;r intresserade av kulturh&auml;ndelser i Ryssland kan ta en titt p&aring; webbplatsen f&ouml;r den amerikanska tidningen "Russia" som inneh&aring;ller m&auml;nger av intressant l&auml;sning.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.readrussia.com/" rel="external">http://www.readrussia.com/</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />Trailern:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.fliqz.com/aspx/permalink.aspx?vid=38c9fabd240846a291dba9844cbf032a" rel="self">http://www.fliqz.com/aspx/permalink.aspx?vid=38c9fabd240846a291dba9844cbf032a</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-volga002c-ryssland.html" title="Volga, Ryssland" rel="tag">Volga, Ryssland</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_115_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_115_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_115=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_115_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-114" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="324cb43a6ce15dbbe49ac024ea528efd-114.html" class="blog-permalink">Och vinnaren &auml;r - SKP</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juni/08 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">EU-valets stora vinnare &auml;r det enda parti som jag h&ouml;rde propagera p&aring; torget i Uppsala f&ouml;r att man inte skulle r&ouml;sta i EU-valet. &Ouml;ver h&auml;lften av Sveriges befolkning f&ouml;ljde uppmaningen fr&aring;n Sveriges kommunistiska parti.<br /><br />Ett meningsl&ouml;st f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt och en uppmaning fr&aring;n ett meningsl&ouml;st parti, eftersom vi &auml;r med i EU och inte p&aring; n&aring;got s&auml;tt kan springa ifr&aring;n det f&ouml;rh&aring;llandet. Det enda f&ouml;r dem hade varit att r&ouml;sta p&aring; det parti som fortfarande har kvar kravet p&aring; uttr&auml;de i partiprogrammet. Men vi f&ouml;rlorade stort och EU-v&auml;nnerna &ouml;kade.<br /><br />Mitt huvud &auml;r tungt av grav&ouml;let...</span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_114_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_114_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_114=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_114_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-113" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3710b029becea0a69e6cdb452fdde22d-113.html" class="blog-permalink">Med andras ord</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/juni/07 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Ofta hittar jag artiklar p&aring; n&auml;tet som &auml;r s&aring; bra att jag inte kan l&auml;gga till s&aring; mycket. Ofta &auml;r artikelf&ouml;rfattaren Johan Ehrenberg eller Sten Ljunggren. De tillh&ouml;r de f&aring; r&ouml;ster med b&auml;rande ekonomisk kritik av samh&auml;llet man ser p&aring; n&auml;tet. Naturligtvis &auml;r de stora medierna helt tysta om dem och deras &aring;sikter.<br />Sven Grassman som var nationalekonom men som dog i f&ouml;rtid var en av de f&ouml;rsta r&ouml;sterna om den ekonomiska politiken som plundrade de arbetande och gjorde de rika rikare, under kort tid fick han ett genomslag s&aring; att &auml;ven stormedierna tog upp hans arbete.<br />Men det var ju ett tag sedan nu.<br /><br />H&auml;r &auml;r l&auml;nken till artikeln som inspirerade denna g&aring;ng:<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.etc.se/22049/det-pinsamma-slutet/" rel="external">http://www.etc.se/22049/det-pinsamma-slutet/</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />Min enda inv&auml;ndning &auml;r att kapitalet visst klarar att producera bilar, massor av bilar, och &auml;r s&aring; d&ouml;md att g&ouml;ra enligt sin egen lag. Med fri marknadsdynamik v&auml;ltrar det fram verksamheter som tillverkar liknande produkter som konkurrerar med varandra. S&aring; l&auml;nge man kan &ouml;verv&auml;ltra kostnaden f&ouml;r &ouml;verproduktionen till konsumenterna forts&auml;tter &ouml;verproduktionen, men n&auml;r konsumenterna pl&ouml;tsligt f&ouml;r fattiga f&ouml;r att efterfr&aring;ga allt som tillverkas eller genomsk&aring;dar prisbildningen, kommer obevekligen stunden f&ouml;r anpassning. I det l&auml;get &auml;r bilbranschen i detta &ouml;gonblick. Bilf&ouml;retag som dessutom inte har anpassat sitt modellurval till vad marknaden efterfr&aring;gar st&aring;r onekligen inf&ouml;r stora problem. Fr&aring;gan &auml;r, hur kan de st&ouml;pas om och klarar ett statlig engagemang av det arbetet?<br /><br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_113_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_113_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_113=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_113_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-112" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="37834b31710774d77e27d59242e59f62-112.html" class="blog-permalink">Ljus i m&ouml;rkret</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/maj/29 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Georgia, serif; ">En del dagar har en clou som sprider glans &ouml;ver hela dagen. En dag hade jag en man i luren som sade sig vara tr&ouml;tt p&aring; girighetssamh&auml;llet. Han tyckte att i allt f&ouml;r h&ouml;g grad f&ouml;rlorat de v&auml;rden som varit typiska f&ouml;r v&aring;rt liv i Sverige. Att alla har r&auml;tt till en sk&auml;lig levnadsstandard, att man inte kan betala sig f&ouml;rbi k&ouml;er var n&aring;gra sakerna som r&auml;knades upp. Nu hade den h&auml;r mannen vars pappa ocks&aring; r&ouml;stat borgerligt i alla &aring;r best&auml;mt sig f&ouml;r att bekanta sig med V&auml;nsterpartiet. D&aring; hade han varit runt och tittat p&aring; alla slags hemsidor f&ouml;r olika partier, men tyckte &auml;nd&aring; att V&auml;nsterpartiet verkade b&auml;st. S&auml;rskilt imponerad var han av v&aring;ra EU-parlamentariker som gav bort s&aring; stora andelar av sina arvoden. F&ouml;r mig som arbetat l&auml;nge inom partiet k&auml;nns det mindre m&auml;rkligt, jag har ju sett s&aring; m&aring;nga som lagt ned s&aring; mycket obetalt arbete och sk&auml;nkt s&aring; mycket pengar till olika &auml;ndam&aring;l. Men i den skaran &auml;r Eva-Britt Svensson exceptionell, genom att konsekvent leva kvar p&aring; sin l&ouml;n fr&aring;n sitt arbetsliv trots m&ouml;jligheten till att h&ouml;ja sin standard betydligt.<br />Fast inte lever vi alltid upp till v&aring;r h&ouml;ga moral alltid vi heller, men genomsnittligt &auml;r jag r&auml;tt s&auml;ker p&aring; att V&auml;nsterpartister g&ouml;r det i h&ouml;gre grad &auml;n i andra partier. Jag &auml;r ju ganska moralisk sj&auml;lv, bojkottar Israel, CocaCola, Nestl&eacute; och en del andra illvillingar.<br />F&ouml;rs&ouml;ker k&ouml;pa s&aring; mycket r&auml;ttvisem&auml;rkt sj&auml;lv som m&ouml;jligt. Varje val man sj&auml;lv g&ouml;r har en p&aring;verkan och man kan inte beg&auml;ra att n&aring;gon annan ska g&ouml;ra det man sj&auml;lv inte orkar h&aring;lla sig till.<br /><br />Men det var en utvikning, &aring;ter till mannen vars funderingar spred ljus &ouml;ver dagen. Jag kan tycka att det borde finnas betydligt fler som tr&ouml;ttnat p&aring; den ensidiga politiken till kapitalets f&ouml;rdel, att gemensam egendom fortast m&ouml;jligt &ouml;verf&ouml;rs till privat vinstverksamhet, att kackerlackorna f&aring;r h&auml;rja fritt i hyreshus, att skatterna s&auml;nks mest f&ouml;r de rikaste, att sjuka och fattiga kl&auml;ms &aring;t i systemen, utan n&aring;gon annan nytta &auml;n f&ouml;rs&auml;mrade livsvillkor.<br /><br />Kapitalet f&aring;r obehindrat st&auml;lla villkor p&aring; lojalitet, f&ouml;rs&auml;mrade arbetsvillkor med flera tunga f&ouml;rluster f&ouml;r de fackliga r&auml;ttigheterna. Allt med en enda verkan, att dynamiken f&ouml;r samh&auml;llet minskar, mindre pengar blir satta i omlopp och mer kapital samlas i sparformer som anv&auml;nds i onyttig spekulation. <br /><br />Vi m&auml;nniskor p&aring; planeten jorden borde hitta vettigare former f&ouml;r v&aring;rt arbetsbyte mellan varandra, &auml;n dagens som kl&auml;ms in i illasittande kl&auml;der av tyranner, kortsiktiga vinstj&auml;gare, billiga populistpolitiker och annat fyle som styr och st&auml;ller i v&auml;rlden.<br /><br /></span><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_112_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_112_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_112=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_112_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-111" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="b29ef46207d541bb3c9c239edbfbe8dd-111.html" class="blog-permalink">Elcyklarna &auml;r h&auml;r</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/maj/01 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; ">Redan f&ouml;r n&aring;got &aring;r sedan testade jag en elcykel. Det var hur kul som helst. En elmotor axar direkt och svarar snabbt p&aring; p&aring;drag. Visserligen m&aring;ste du enligt svensk lag ocks&aring; trampa samtidigt f&ouml;r att fordonet inte ska r&auml;knas som moppe, men med modern teknik var det smidigt. S&aring; fort man inte trampade slutade ocks&aring; motorn att dra, men tog snabbt fart n&auml;r man b&ouml;rjade trampa igen. Med gashandtaget kunde man sedan reglera framfarten.<br /><br />De borde varit en succ&eacute; fr&aring;n b&ouml;rjan, men priset &auml;r ett hinder, man f&aring;r en helt vanlig cykel f&ouml;r betydligt mindre pengar. Sj&auml;lv tvekar jag ocks&aring; eftersom jag verkligen beh&ouml;ver motionen av att trampa sj&auml;lv p&aring; min cykel...<br /><br />Men kolla in modellerna p&aring; nedanst&aring;ende l&auml;nk:<br /><br /></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><a href="http://ecoride.se/" rel="external">http://ecoride.se/</a></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br />PS: Bloggeriet har varit paj ett tag p g a mjukvarustrul, men nu rullar det igen...<br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-elcykel.html" title="Elcykel" rel="tag">Elcykel</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_111_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_111_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_111=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_111_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-110" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="d61831a3e7d471caea012107bc648594-110.html" class="blog-permalink">&Auml;lska din skattebj&ouml;rn</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/april/04 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Borgarklassen i Sverige lyckas v&auml;l med sin politik. M&aring;let att lyfta bort gemensam finansiering till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r enskilda individers betalningsf&ouml;rm&aring;ga har lyckats v&auml;l s&aring; l&aring;ngt. &Ouml;ver h&auml;lften av all skattes&auml;nkning har getts till de tio rikaste procenten i Sverige. Borgarklassen &ouml;nskar inte vara med att betala sjukhus, skolor och &auml;ldrev&aring;rd till underklassen. Ist&auml;llet vill man betala sitt eget individuella val av sjukhus, skolor och &auml;ldrev&aring;rd genom egna privata f&ouml;rs&auml;kringar och avgifter till privata v&aring;rdgivare.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Genom att konsekvent sl&aring; undan benen f&ouml;r den offentliga v&aring;rdens finansiering, f&ouml;rs&auml;mras dess inneh&aring;ll s&aring; att folk v&auml;ljer att anlita den privata v&aring;rden i allt h&ouml;gre grad. Genom att ha makten i landsting s&auml;ljer man bort offentlig v&aring;rd s&aring; fort man hinner till privata h&auml;nder.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Friskolesystemet har lett till att skattebetalarnas slantar f&ouml;r skolor blir vinstmotorer i stora f&ouml;retag. Denna f&ouml;rm&ouml;genhets&ouml;verf&ouml;ring &auml;r det centrala f&ouml;r svenska borgarklass precis som alla annan borgarklass i hela v&auml;rlden. Det &auml;r bara arbetarr&ouml;relsens politiska kraft som har tvingat fram anst&auml;ndiga arbetsvillkor, anst&auml;ndiga l&ouml;ner &aring;t den svenska arbetarklassen. Ser man p&aring; borgarklasserna annanstans i v&auml;rlden s&aring; kan de samla sina rikedomar utan att lyfta ett finger f&ouml;r landets fattiga eller utsatta m&auml;nniskor. Den slags underklass har inte funnits i Sverige sedan sekelskiftet, men risken &auml;r stor att ett slags &rdquo;trasproletariat&rdquo; &aring;terigen skapas i det svenska samh&auml;llet. I Europa i &ouml;vrigt utanf&ouml;r de nordiska l&auml;nderna har de verkligt fattiga m&auml;nniskorna funnits i st&ouml;re eller mindre grad. F&ouml;r att inte j&auml;mf&ouml;ra med USA d&auml;r b&aring;de &rdquo;white trash&rdquo; och andra utsatta grupper f&aring;tt leva p&aring; marginalerna. Jag tycker inte det &auml;r en rimlig samh&auml;llsutveckling att utest&auml;nga stora grupper av m&auml;nniskor fr&aring;n v&aring;rt arbetsutbyte mellan individerna p&aring; det s&auml;ttet. Vi ska h&aring;va in fr&aring;n produktionssf&auml;ren tillr&auml;ckligt f&ouml;r anst&auml;ndiga villkor &aring;t alla. Vi ska l&aring;ta reproduktionssf&auml;ren i huvudsak vara en offentlig gemensam angel&auml;genhet utan vinstintressen. Alla m&auml;nniskor m&aring;ste f&aring; vara med och bidra med det de kan och alla m&aring;ste f&aring; s&aring; att deras behov blir tillgodosedda.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Vi har redan sett och vi har l&auml;rt vad de enskildas plundring av den stora massans arbete och landets r&aring;varor betyder om man inte f&ouml;rdelar rimligt.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Noter:</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Produktionssf&auml;r och reproduktionssf&auml;ren &auml;r ett s&auml;tt att dela upp arbetet i ett samh&auml;lle i studiesyfte. D&aring; ser man produktionssf&auml;ren som tillverkningen av diverse varor och tj&auml;nster som s&auml;ljs p&aring; marknaden, reproduktionssf&auml;ren som den del av arbetet som &auml;gnas &aring;t arbetskraftens reproduktion, skolan som utbildar arbetskraft, sjukhusen som reparerar arbetskraften och s&aring; vidare.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br />Se &auml;ven:<br /><br /></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><a href="http://www.etc.se/21043/visst-har-du-blivit-fattigare/" rel="external">http://www.etc.se/21043/visst-har-du-blivit-fattigare/</a></span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-offentlig-v00e5rd002c-privata-f00f6rs00e4kringar002c-skatter.html" title="Offentlig vård, privata försäkringar, skatter" rel="tag">Offentlig vård, privata försäkringar, skatter</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_110_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_110_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_110=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_110_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-107" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="cf7879be1e96e7b6e599b0408443e019-107.html" class="blog-permalink">Har du blivit &auml;gare?</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/mars/26 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">I en v&auml;ldigt intressant artikel beskriver Naomi Klein hur borgerligheten s&ouml;ker v&auml;rva arbetarr&ouml;ster genom att de f&aring;r vara med och &auml;ga. Det &auml;r en nyttig p&aring;minnelse att bostadskrisen hade sin start i president Bush ambition att g&ouml;ra varje amerikan till hus&auml;gare. Thatcher hade framg&aring;ngsrikt rivit upp starka labourf&auml;sten i England genom att s&auml;lja ut allm&auml;nnyttan till hyresg&auml;ster. I USA fick pensioninstituten order om att st&auml;lla ut l&aring;n &auml;ven med l&aring;g s&auml;kerhet f&ouml;r att m&auml;nniskor med l&aring;ga inkomster skulle kunna skaffa sig hus. F&ouml;r det visar sig att v&auml;ljare som &auml;r med och &auml;ger, har l&auml;ttare f&ouml;r att identifiera sig, inte i klasstermer, utan som en av dem som ocks&aring; &auml;r med och &auml;ger. N&auml;r de amerikanska arbeterna fick vara med p&aring; aktiemarknaden s&aring; protesterar man inte mot upps&auml;gningar utan ringer sin aktiem&auml;klare.<br />&Auml;gandet &auml;r central f&ouml;r borgarklassens makt, d&auml;rf&ouml;r vill de ocks&aring; i Sverige kapa &aring;t sig ett &auml;gande i all offentlig produktion. Arbetarr&ouml;relsens har hittillls inte gjort s&auml;rskilt mycket f&ouml;r att v&aring;rda det gemensamma &auml;gandet.<br /><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article1808788.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/kultur/article1808788.ab</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-00e4garsamh00e4lle002c-thatcher002c-bush002c-naomi-klein.html" title="ägarsamhälle, Thatcher, Bush, Naomi Klein" rel="tag">ägarsamhälle, Thatcher, Bush, Naomi Klein</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_107_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_107_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_107=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_107_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-108" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="323ca4962ea6e7ae03de8bc302b50f70-108.html" class="blog-permalink">Du kan bo i en flaska</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/mars/22 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Jag tycker verkligen att Sv&auml;rmorstungan &auml;r en riktigt ful v&auml;xt. Men den &auml;r nyttig. Areapalmen och penningblomman ser trevligare ut och har lika stor nytta. Vad &auml;r nyttan d&aring;? Jo, de &auml;r effektiva v&auml;xter f&ouml;r att producera syre av v&aring;r utandningsluft och dess koldooxid.<br />H&auml;r nedan finns en l&auml;nk till ett f&ouml;redrag p&aring; ted.com. Man har fyllt ett helt kontor med gr&ouml;na v&auml;xter av de n&auml;mnda sorterna och konstaterat &auml;ven f&ouml;rb&auml;ttrad h&auml;lsa f&ouml;r dem som arbetar d&auml;r.<br />V&auml;xterna &auml;r s&aring; effektiva syreproducenter att att en tillr&auml;cklig m&auml;ngd av dem kan kan f&ouml;rs&ouml;rja m&auml;nniskor med deras beh&ouml;vda syre &auml;ven i ett tillslutet utrymme.<br />En av de gr&ouml;na plantorna var en effektiv nedbrytare av h&auml;lsofarliga f&ouml;roreningar med. Jag tycker att vi har v&auml;ldigt mycket mer kvar att l&auml;ra om hur vi kan f&ouml;rb&auml;ttra v&aring;r milj&ouml; genom att anv&auml;nda biologin.<br />Vi har kommit s&aring; l&aring;ngt att vi kan efterlikna v&auml;ldigt m&aring;nga biologiska processer i laboratorier, vi kommer p&aring; allt fler v&auml;xter som kan ge oss viktiga best&aring;ndsdelar f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra villkoren f&ouml;r v&aring;rt liv. Och d&aring; har vi bara b&ouml;rjat forska p&aring; vad den enormt rika artrikedomen i regnskogen kan ge oss. Jag kommer ih&aring;g ett tv-program d&auml;r ett franskt forskningsteam seglade med en luftballong i regnskogens &ouml;vre skikt och plockade prover. De fann massor av nytt stoff f&ouml;r forskning och unders&ouml;kning.<br />Om m&auml;nniskorna kunde sl&aring; ihj&auml;l varandra med lite mindre frenesi och ist&auml;llet satsa alla sin tid p&aring; att g&ouml;ra v&aring;r gr&ouml;na och bl&aring;a planet till en trevlig plats f&ouml;r alla, s&aring; &auml;r m&ouml;jligheterna enorma.<br /><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.ted.com/index.php/talks/kamal_meattle_on_how_to_grow_your_own_fresh_air.html" rel="external">http://www.ted.com/index.php/talks/kamal_meattle_on_how_to_grow_your_own_fresh_air.html</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br />F&ouml;r den som funderade, hur det nu var igen med koldioxiden:<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid" rel="external">http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-v00e4xter002c-syre.html" title="Växter, syre" rel="tag">Växter, syre</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_108_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_108_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_108=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_108_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-109" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="cb48c7466ffacf5236fe545cdce4f0f4-109.html" class="blog-permalink">Kina shoppar</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/mars/20 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Nu &auml;r kommunist-Kina ute p&aring; shoppingtur och f&ouml;retag och r&aring;varor n&auml;r de reas i v&auml;stv&auml;rldens krisekonomi. D&aring; kommer jag att t&auml;nka p&aring; vad jag l&auml;ste om deras standardkontrakt f&ouml;r aff&auml;rsverksamhet i Kina. De har tydligen avtal som s&auml;ger att Kina har r&auml;tten att f&ouml;rv&auml;rva verksamheten efter 20 eller 30 &aring;r. Skribenten menade p&aring; att eftersom inget v&auml;stf&ouml;retag arbetar med det tidsperspektivet skrev man glatt p&aring; &auml;ven dessa avtalsklausuler. Det skulle kunna betyda att kineserna sj&auml;lva f&aring;r r&aring;digheten &ouml;ver f&ouml;retagen som startats mot 2020-2030. Kan bli intressant om man f&aring;r se vad det betyder. Sedan kan inte l&aring;ta bli att reflektera &ouml;ver om det &auml;r med avsikt ledarna i Kina har s&aring;lt sin arbetskraft till billigaste pris f&ouml;r v&auml;rldsmarknaden, med vetskapen om att kapitalisterna oundvikligen kommer att vilja l&auml;gga sitt kapital d&auml;r den r&ouml;rliga kostnaden f&ouml;r arbetskraft &auml;r som minst oavsett andra konsekvenser. Inte ens den konsekvensen att v&auml;rldens st&ouml;rsta kapitalistland &auml;r upp till &ouml;ronen i l&aring;neskuld till v&auml;rldens st&ouml;rsta kommunistland har hindrat kapitalet att begr&auml;nsa sin egen dynamik. Jag anar en plan. </span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Betr&auml;ffande produktionsf&ouml;rh&aring;llanden har kapitalismen och kommunistl&auml;nderna inga st&ouml;rre skillnader, b&auml;gge lever p&aring; att utnyttja arbetskraften i linjeproduktion. I m&aring;nga v&auml;stl&auml;nder har de folkliga friheterna inneburit att arbetarr&ouml;relsen kunnat samla en styrka f&ouml;r att begr&auml;nsa kapitalets makt och &aring;tminstone i olika grader vinna sk&auml;liga arbetsvillkor och f&ouml;rb&auml;ttrade l&ouml;nevillkor. Den begr&auml;nsningen har inte kapitalet i kommunistl&auml;nderna, utan man har f&aring;tt se en r&aring; exploatering av arbetskraften som ofta &auml;nd&aring; varit ineffektiv p&aring; grund av bristerna i teknik och arbetsledning. Vad kommunistl&auml;nderna gett sina medborgare i utbyte har ju varit en s&auml;kerhet f&ouml;r reproduktionssf&auml;ren i samh&auml;llet. De offentliga tj&auml;nsterna tillh&ouml;r alla och alla f&aring;r ta del av det samh&auml;lleliga arbetsutbytet. Du kunde vara s&auml;ker p&aring; att f&aring; arbeta, f&aring; utbilda dig och f&aring; sjukv&aring;rd, om du inte opponerade dig mot systemet. Men &auml;ven de offentliga systemen kunde fungera olika i kommunistl&auml;nderna, i vissa fall levererades inget utan sm&ouml;rjning till r&auml;tt personer. V&aring;r tid har l&auml;rt oss att alla offentliga system m&aring;ste har en insyn och helst en vald ledning som kan avs&auml;ttas f&ouml;r att inte korruption och sv&aring;gerpolitik ska komma som ett brev p&aring; posten.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Kommer Kina tvingas bli mer demokratiskt av att kapitalismen blir etablerat som produktionsf&ouml;rh&aring;llande. En del debatt&ouml;rer h&auml;vdar att s&aring; &auml;r fallet, bara genom det att det blivit om&ouml;jligt idag med env&auml;gspolitik som &rdquo;stora spr&aring;nget&rdquo; och andra excesser i env&auml;lde som tidigare praktiserats.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Men en del andra ser mera dystert p&aring; kapitalismens f&ouml;renlighet med demokrati och frihet, och tycker att kapitalet verkar trivas lika v&auml;l i stenh&aring;rd diktatur som &ouml;ppen demokrati. Sj&auml;lv kan jag h&aring;lla med detta senare syns&auml;tt, men samtidigt tror jag p&aring; det produktionsf&ouml;rh&aring;llande vi ser sakteliga f&ouml;das med internationell kommunikation mellan l&auml;ndernas arbetskraft och en teknikutveckling som inneb&auml;r en m&ouml;jlighet f&ouml;r lokal produktion att konkurrera mot v&auml;rldsmarknaden, medf&ouml;r att vi kommer att st&auml;lla krav som kapitalet m&aring;ste leva upp till. Krav som inneb&auml;r rimliga villkor f&ouml;r varans eller tj&auml;nstens produktion ut&ouml;ver krav p&aring; varans, tj&auml;nstens milj&ouml;p&aring;verkan eller andra faktorer som konsumenterna efterfr&aring;gar. Men s&auml;kert &auml;r det inte att utvecklingen g&aring;r d&auml;r&aring;t, den planerade kapitalismen skyr konsumentp&aring;verkan och vill hellre &ouml;vertala oss via reklam och lobbyister vad den finner vara l&auml;mpligt. En faktor som gynnar den positiva utvecklingen kan vara de m&auml;nniskor av k&ouml;tt och blod som verkar f&ouml;r det allt mer anonyma kapitalet, kan ha modet att st&auml;lla krav sj&auml;lva p&aring; sin egen verksamhet. Men &auml;ven i den fr&aring;gan ser man en utveckling mot h&aring;rdare styrning, stora krav p&aring; lojalitet och straffsanktioner mot &rdquo;whistleblowers&rdquo;. Inget &auml;r som vanligt entydigt utan utvecklingen fortskrider med sm&aring; krumspr&aring;ng b&aring;de fram&aring;t och bak&aring;t och &aring;t sidan och vart riktningen i sin helhet blir av denna r&ouml;relse &auml;r sv&aring;rt se n&auml;r vi sitter mitt i smeten sj&auml;lva, framtida generationers historieb&ouml;cker kommer att sitta med facit.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article45949.ece" rel="external">http://www.nyteknik.se/popular_teknik/kaianders/article45949.ece</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-kina002c-shopping002c-arbetskraft.html" title="kina, shopping, arbetskraft" rel="tag">kina, shopping, arbetskraft</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_109_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_109_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_109=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_109_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-104" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="ebace5e99317634c76926becea8e8f7a-104.html" class="blog-permalink">Sjukt och sjukare</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/mars/10 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">F&ouml;reningen har en s&aring; kallad svensk filmlicens. Med den f&aring;r man visa filmer f&ouml;r sina medlemmar i f&ouml;reningens verksamhet. I s&ouml;ndags s&aring;g vi Michael Moores film "Sicko". Den handlar om det amerikanska sjukf&ouml;rs&auml;kringssystemet som &auml;r helt privatiserat, man k&ouml;per sin sjukf&ouml;rs&auml;kring som vilken vara som helst, om den inte ing&aring;r i ditt l&ouml;neavtal. F&ouml;rst ska f&ouml;retaget s&aring; klart ha en h&auml;lsodeklaration, sjuka g&ouml;re sig icke besv&auml;r. Och filmen visade ocks&aring; p&aring; att de sjuka f&aring;r &auml;gna tid &aring;t att k&auml;bbla med f&ouml;rs&auml;kringsf&ouml;retaget om vilka prover, vilka sjukdomar etcetera som ska anv&auml;ndas eller behandlas. Men har man en bra advokat s&aring; kan man f&aring; sin r&auml;tt fastst&auml;lld i domstol. F&ouml;r de privata sjukf&ouml;rs&auml;kringsf&ouml;retagen ska ju i f&ouml;rsta hand ge vinst &aring;t sina &auml;gare, d&auml;rf&ouml;r kan man ju inte dr&auml;lla en massa pengar till sjuka m&auml;nniskor som p&aring;st&aring;r sig beh&ouml;va den ena eller den andra operationen f&ouml;r att bli friska....<br /><br />Som europ&eacute; f&ouml;rst&aring;r man inte att amerikanerna ska ha det s&aring; sv&aring;rt att fixa ett vettigt system, men i "Sicko" gick det det upp ett ljus f&ouml;r mig. Moore visade ett antal klipp fr&aring;n nyhetsprogram och tv-shower, d&auml;r tv-profiler och debatt&ouml;rer h&auml;mningsl&ouml;st dissade allm&auml;nna sjukf&ouml;rs&auml;kringar, "det blir som i Sovjet", "du f&aring;r v&auml;nta i nio m&aring;nader" och s&aring; vidare ad finitum, filmen visade l&auml;karnas kampanj d&auml;r man reste hem till folk med en Ronald Reagan skiva som varnade f&ouml;r allm&auml;nna sjukf&ouml;rs&auml;kringen som ett illistigt kommunisttrick. Man m&aring;ste helt enkelt vara i USA f&ouml;r att fatta m&auml;ngden propaganda lobbyisterna &ouml;versk&ouml;ljer amerikanerna med. Hillary Clinton var p&aring; v&auml;g att genomf&ouml;ra n&aring;gon slags allm&auml;nt system, men m&aring;nga feta miljoner till kongressledam&ouml;terna stoppade &auml;ven det f&ouml;rslaget.<br /><br />Moores film v&auml;nder sig fr&auml;mst till en amerikansk publik och han m&aring;lar med bred pensel och drastiska j&auml;mf&ouml;relser, han reser till Kanada, Frankrike och England och st&auml;ller fr&aring;gan vad kostar det d&aring;? Och l&aring;tsas bli genuint h&auml;pen n&auml;r svaret blir nej, inget alls. <br />I filmen samlar han ett antal frivilliga r&auml;ddningsarbetare fr&aring;n 11/9 katastrofen som har sv&aring;rt att f&aring; hj&auml;lp med sina besv&auml;r i fr&auml;mst andningsorganen, trots att det finns en donationsstiftelse f&ouml;r deras behov. Dessa reser iv&auml;g med syftet att f&aring; v&aring;rd i Guantamo Bay, f&auml;ngelset p&aring; Kuba, som TV har visat har finare sjukv&aring;rdsresurser f&ouml;r f&aring;ngarna d&auml;r, &auml;n vad man man m&ouml;ter som amerikansk medborgare i sjukv&aring;rden. Nu lyckas de inte komma in i f&auml;ngelset utan hamnar p&aring; Kuba, och det blir ett underh&aring;llande stycke om hur r&auml;ddningsarbetarna f&aring;r hj&auml;lp av den kubanska v&aring;rden p&aring; ett enkelt och effektivt s&auml;tt. Det &auml;r uppenbart att dessa &auml;r m&auml;rkbart tagna av denna upplevelse i den "hemska kommunistdiktaturen".<br /><br />Tv&aring; scener fr&aring;n filmen som alltid kommer att etsa sig fast hos mig &auml;r dels mannen som s&aring;gar av sig toppen p&aring; tv&aring; fingrar och f&aring;r v&auml;lja om han vill r&auml;dda den ena f&ouml;r 6000 dollar eller den andra f&ouml;r 1200 dollar. Sjukv&aring;rd &auml;r v&auml;ldigt dyrt i USA om du betalar den sj&auml;lv. Den andra scenen &auml;r kvinnan som f&ouml;rlorar sin dotter eftersom hon gjorde misstaget att f&ouml;ra henne till ett sjukhus som inte ingick i hennes f&ouml;rs&auml;kring...<br /><br />Arbetarklassen i USA &auml;r plundrad in p&aring; bara benen som jag ser det. Michael Moores po&auml;ng &auml;r att amerikanerna som kunnat &aring;stadkomma s&aring; mycket fantastiska saker, &auml;r folk som kan vara kloka nog att skaffa sig ett vettigt sjukv&aring;rdssystem de ocks&aring;. <br /><br />Och det finns mycket mer att finna i filmen, f&ouml;r jag har inte heller skrivit om hur l&auml;kemedelsindustrin s&auml;krade sina monopolpriser...<br /><br />Michael Moore har en egen webbplats med mer information h&auml;r:<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.michaelmoore.com/" rel="external">http://www.michaelmoore.com/</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br />och vill du ocks&aring; visa film i din f&ouml;rening s&aring; hittar du licensgivaren h&auml;r:<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.swedishfilm.se/" rel="external">http://www.swedishfilm.se/</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /><br /><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-filmlicens002c-sicko002c-michael-moore002c-sjukf00f6rs00e4kring.html" title="filmlicens, Sicko, Michael Moore, sjukförsäkring" rel="tag">filmlicens, Sicko, Michael Moore, sjukförsäkring</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_104_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_104_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_104=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_104_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-103" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="e9251dc7153a644ad1eea836247f4fdd-103.html" class="blog-permalink">Full fart ned&aring;t</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/mars/04 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Varje samh&auml;lle &auml;r beroende av att vi m&auml;nniskor som lever i det byter arbeten med varandra. Slaktaren erbjuder mat, f&ouml;rskoll&auml;raren barnomsorg, l&auml;raren utbildning, bilmekanikern lagar bilen och s&aring; vidare. I moderna samh&auml;llen &auml;r v&aring;rt liv en komplicerad v&auml;v av arbetsbyten. Det enda de har gemensamt &auml;r att en del av allas arbete samlas hos n&aring;gra f&aring; rika i v&auml;rlden. Dessa enormt rika f&ouml;rs&ouml;ker f&ouml;r&ouml;ka sitt kapital p&aring; m&aring;ngahanda s&auml;tt, n&auml;r efterfr&aring;gan &auml;r f&ouml;r liten och investeringsobjekten f&aring;, b&ouml;rjar de ofta spekulera i diverse v&auml;rdepapper som man med frenesi byter med varandra eftersom varje byte hos vinnarna ger en liten f&ouml;rm&ouml;genhets&ouml;kning. Med j&auml;mna mellanrum faller denna tomma v&auml;rdepappersf&ouml;rs&auml;ljning ihop, eftersom inget arbete fanns d&auml;r, som byttes mellan m&auml;nniskor. Det &auml;r skillnaden mellan produktion och spekulation, m&auml;nniskans produktiva arbete ger alltid n&aring;got m&auml;tbart i resultat antingen som vara eller tj&auml;nst.<br /><br />Numera &auml;r det sagt att somliga m&auml;nniskor inte ska f&aring; vara med och dela p&aring; arbeten, de ska vara arbetsl&ouml;sa och kraftigt minska sin efterfr&aring;gan. Minskar man efterfr&aring;gan kraftigt s&aring; blir det naturligtvis mindre arbeten att dela p&aring;. Sn&aring;lar man dessutom rej&auml;lt p&aring; det arbete som beh&ouml;vs utr&auml;ttas som gemensamma tj&auml;nster f&ouml;r landets gamla och sjuka, de som g&aring;r i utbildning och andra sektorer har man ytterligare minskat m&auml;ngden arbete som &auml;r m&ouml;jligt att dela och byta med varandra och givetvis minskar efterfr&aring;gan ocks&aring;.<br /><br />Den borgerliga informationspropagandan om att det &auml;r s&aring; det ska vara har tr&auml;ngt in &auml;ven i fackf&ouml;reningarna. Nu g&aring;r IF-metall ut och s&auml;nker sina medlemmars m&ouml;jligheterna att vara med och byta arbeten med andra och minskar efterfr&aring;gan i samh&auml;llet. Det &auml;r inte en n&aring;gon framg&aring;ngsv&auml;g, borgarklassen forts&auml;tter att kassera in vinsterna och begagna sig av arbetskraften till l&auml;gsta m&ouml;jliga pris f&ouml;r att s&auml;kra sina profiter. <br /><br />Kapital&auml;garna har sj&auml;lva orsakat den nuvarande krisen och &auml;r de som man skulle skicka notan till, men arbetarklassens st&auml;llning &auml;r fortfarande s&aring; svag att man improduktivt sk&auml;r ned p&aring; dess f&ouml;rm&aring;ga att efterfr&aring;ga varor och tj&auml;nster och d&auml;rmed ocks&aring; f&ouml;rv&auml;rrar krisen. Med tiden sker bara allt mindre arbetsutbyte mellan m&auml;nniskorna i samh&auml;llet. Om Akassan &auml;r en f&ouml;r d&aring;lig ers&auml;ttning s&aring; kan inte samh&auml;llet &ouml;verbrygga de olika kriser kapitalismen genomlider av tv&aring;ng eftersom det &auml;r dess natur att &ouml;verexploatera resurser och &ouml;verproducera f&ouml;r att d&auml;refter krascha och krympa ihop och ta nya teknikspr&aring;ng.<br /><br />En v&auml;ldigt bra artikel finns p&aring; nedanst&aring;ende l&auml;nk:<br /><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.mikaelnyberg.nu/artiklar/090301cl.html" rel="external">http://www.mikaelnyberg.nu/artiklar/090301cl.html</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-arbetsbyte002c-rika002c-v00e4rdepapper002c-spekulation.html" title="Arbetsbyte, rika, värdepapper, spekulation" rel="tag">Arbetsbyte, rika, värdepapper, spekulation</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_103_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_103_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_103=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_103_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-102" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="baf3f318440dc87dd55042a066b57cc0-102.html" class="blog-permalink">Den stora minkjakten</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/28 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Redan n&auml;r jag l&auml;ste om den sovjetiska ub&aring;ten som gick p&aring; grund i sk&auml;rg&aring;rden hade jag sv&aring;rt att tro p&aring; n&aring;got spionuppdrag. En udda underh&aring;llning jag hade, var att spela krigsspel och l&auml;sa en hel del om milit&auml;rhistoria och liknande, s&aring; f&ouml;ruts&auml;ttningen att n&aring;gon tuffar omkring med en dieselub&aring;t i en sk&auml;rg&aring;rd med tre meters, eller s&aring;, djup, f&ouml;r att skaffa sig milit&auml;r information, var inte s&auml;rskilt trov&auml;rdig. <br /><br />Men ett himla hall&aring; var det, med tiden f&ouml;rst&auml;rktes min skeptiscism. St&ouml;tte p&aring; en partikamrat som hade r&aring;kat h&ouml;ra ett g&auml;ng &ouml;verf&ouml;rfriskade marinofficerare som sk&auml;mtade vilt om ub&aring;tsjakten. En egen resa till Leningrad f&ouml;rst&auml;rkte intrycket av den mest h&auml;pnadsv&auml;ckande dysfunktionalitet i det sovjetiska samh&auml;llet, vilket f&ouml;rst&auml;rkte intrycket att vidden av klanteri kan &ouml;vertr&auml;ffa det vi kan f&ouml;rest&auml;lla oss...<br /><br />Jag har gjort en rep&ouml;vning i mitt liv, den l&auml;rde mig att nerv&ouml;sa soldater kan se och h&ouml;ra mycket som vare sig finns i sinnev&auml;rlden eller andev&auml;rlden. Vi spanade i totalt m&ouml;rker mot en fruktr&auml;dg&aring;rd, som skojade med fallande frukter, brus, vindsus och prassel. En g&aring;ng prasslade det n&auml;ra oss och kamraten gick f&ouml;r att sl&aring; larm och jag stannade kvar och glodde och till slut klev den lede fi fram i form av en igelkott som hastade &ouml;ver v&auml;gen.<br /><br /><br />Wechselman var tidigt ute kritiserade ub&aring;tsshowen som h&ouml;gern och h&ouml;ga officerare sysslade med och fick tydligen mycket stryk i debatten, fast jag inte sj&auml;lv kommer ih&aring;g n&aring;gra detaljer, s&aring; hittade jag en l&auml;nk till en debattartikel som ligger kvar p&aring; Aftonbladet som alla kan ta del av.<br />Intressant l&auml;sning.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; color:#2450ab; "><u><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article2678295.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/debatt/article2678295.ab</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ub00e5tsjakt002c-sovjet002c-marinofficerare.html" title="Ubåtsjakt, Sovjet, marinofficerare" rel="tag">Ubåtsjakt, Sovjet, marinofficerare</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_102_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_102_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_102=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_102_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-101" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="c65917c94ca9e45fd05cd656a9b0172a-101.html" class="blog-permalink">K&ouml;p konkursboet</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/18 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Det &auml;r intressant att studera bilindustrin ur marxistisk synvinkel den &auml;r ett tydligt exempel p&aring; kapitalistisk produktion. Vi har en konkurrens, &auml;ven om man p&aring; f&ouml;r hand har delat upp marknaden i prissegment och s&auml;llan, om aldrig, f&ouml;rs&ouml;ker konkurrera mellan olika segment. En S80 lanseras aldrig till samma prisniv&aring; som en S40. Man konkurrerar om marknadsandelarna inom prissegmenten.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">D&auml;rf&ouml;r har ocks&aring; marknaden burit upp en &ouml;verdoserad produktionskapacitet, men nu n&auml;r efterfr&aring;gan faller skarpare &auml;n vad utbudet kan reglera, blir det kris och n&aring;gon m&aring;ste f&aring; svarte petter och &aring;ka ur systemet...</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Det &auml;r naturligtvis ganska slumpartat vem som l&auml;gger vantarna p&aring; bordet, men uppenbart &auml;r det att giganterna Ford och GM har de v&auml;rsta sv&aring;righeterna nu och f&aring;r l&auml;gga ned en del av sin verksamhet. </span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Bilmarknaden ha v&auml;ssats i skarp konkurrens och d&auml;rifr&aring;n har m&aring;nga nya produktionss&auml;tt f&aring;tt sin b&ouml;rjan. Ford inf&ouml;rde l&ouml;pande bandet i stor skala, Toyota optimerade l&ouml;pande band och inf&ouml;rde ett kvalitetssystem som fortfarande st&aring;r ut i m&auml;ngden. Hela branschen har skapat &rdquo;just-in-time&rdquo; leveranser f&ouml;r minska lagerv&auml;rden. Man har slimmat och specialiserat alla m&ouml;jliga tillverknings och utvecklingsmoment, en bils komponenter idag samlas ihop fr&aring;n m&aring;nga olika h&aring;ll kors och tv&auml;rs mellan koncernerna och man delar p&aring; samma komponenter inom och utom koncernen. M&aring;nga underleverant&ouml;rer &auml;r specialister p&aring; sina produkter och levererar till hela bilv&auml;rlden. Samtidigt ser man en utveckling d&auml;r &auml;ven n&auml;stan handgjorda bilar i sm&aring; serier v&auml;xer fram, eftersom produktionstekniken &auml;r s&aring; h&ouml;gt utvecklad att det &auml;r m&ouml;jligt. </span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Med allt detta i minnet vad ska man tro om Sveriges m&ouml;jlighet att ha kvar en bilproduktion. En l&ouml;nefr&aring;ga &auml;r det inte direkt l&auml;ngre eftersom vi skruvar ihop bilar med liknade l&ouml;nedel per bil som i Europa i &ouml;vrigt, och l&ouml;nerna torde vara i stigande i utsvettningsl&auml;nderna med.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Vi har nackdelen att de samarbetspartners som Volvo och Saab har f&aring;tt, inte varit till f&ouml;rdel f&ouml;r v&aring;ra m&auml;rken. Saab varum&auml;rke som en h&ouml;gtekonologisk s&auml;ker nischbil har tuggats i kanten av GM, Ford har sopat undan bra utvecklingsid&eacute;er p&aring; Volvo, som hybridbilen som st&aring;r p&aring; museum ist&auml;llet f&ouml;r att vara i produktion. Sj&auml;lva bilfabrikerna har utvecklats mot allt mer av sammans&auml;ttningsfabriker av komponenter fr&aring;n gemensamma europeiska k&auml;llor, fast m&aring;nga delar har underleverant&ouml;rer i Sverige, vilka ocks&aring; levererar till Europa. Det finns egna motorfabriker och s&aring; vidare. Allt detta g&ouml;r det helt m&ouml;jligt att forts&auml;tta tillverka bilar i Sverige, men fr&aring;gan &auml;r om man inte b&ouml;r l&aring;ta den nuvarande &auml;garkonstruktion helt konka och sedan k&ouml;pa upp konkursboet och k&ouml;ra p&aring; ny kula och satsa p&aring; bilar som utvecklas f&ouml;r svenska behov, en masstillverkning av standardprodukter &auml;r t&auml;nkbar men andra konkurrenter har mera muskler f&ouml;r s&aring;dant &auml;n vi i Sverige.</span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Att skjuta till pengar f&ouml;r att p&aring; n&aring;got s&auml;tt bevara nuvarande uppbyggnad av produktionen &auml;r nog d&ouml;mt att misslyckas, n&aring;gon m&aring;ste ur leken, att st&ouml;pa om och utveckla nytt &auml;r sj&auml;lva marknadsdynamikens grundval, att f&ouml;rs&ouml;ka negligera den grundfaktorn leder ingenstans. </span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">P&aring; bilindustrin &auml;r det m&ouml;jligt att applicera teorin om profitkvotens fallande tendens, med tiden har industrin blivit allt mer kapitalkr&auml;vande, detta krav har medf&ouml;rt alla de olika sammanslagningar vi sett av utvecklingsresurser och produktionsresurser. Det arbete som utf&ouml;rs av de h&auml;nder som skruvar ihop sj&auml;lva bilen &auml;r en allt mindre del av totala m&auml;ngden arbete f&ouml;r en bil, utvecklingsarbetet, arbetet l&aring;st i maskinkapital den stora delen. Det s&auml;gs att det arbete som idag &auml;r l&aring;st i maskinkapital, borde utnyttjas f&ouml;r 35 miljoner bilar mer &aring;rligen, &auml;n vad marknaden orkar efterfr&aring;ga, s&auml;ger ju att det m&aring;ste till en del kreativ kapitalf&ouml;rst&ouml;relse innan krisen &auml;r &ouml;ver. Vilka aktie&auml;gare det blir som f&aring;r st&aring; f&ouml;r f&ouml;rst&ouml;relsen &auml;r inte helt en gissningslek, vi har ett antal kandidater. </span><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; "><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; ">Naturligtvis vill aktie&auml;garna att vi ers&auml;tter med skattepengar f&ouml;r den n&ouml;dv&auml;ndiga f&ouml;rst&ouml;relsen av kapital, men jag tycker inte vi ska ryckas med, k&ouml;p konkursboet och g&ouml;r n&aring;got nytt av det ist&auml;llet.<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4444389.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4444389.ab</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br />Uppdatering:<br />Johan Ehrenberg skriver om vikten att bevara sektorns jobb, och jag h&aring;ller med argumenten, det &auml;r dags att f&ouml;rst&ouml;ra lite bilkapital, men vi kan &ouml;verta kontrollen och skapa antingen nytt bilkapital eller bygga andra milj&ouml;v&auml;nliga produkter med kapitalet fr&aring;n bilindustrin. Det viktigaste kapitalet &auml;r humankapitalets kunskaper om produktion och teknik, precis som Lucas arbetarna i England s&aring; kan SAAB-arbetarna dra fram en massa id&eacute;er om vilken produktion man kan ha ist&auml;llet. Men det &auml;r fortfarande m&ouml;jligt att ha del av bilmarknaden med sin nischade bilprodukt, f&ouml;r&auml;ndringarna som kr&auml;vs f&ouml;r att det ska bli l&ouml;nsamt kan ocks&aring; finnas p&aring; golvet. J&auml;mf&ouml;relsen med varvsindustrin &auml;r skev eftersom mekaniseringsgraden p&aring; ett varv har sv&aring;rt att n&aring; den grad av mekanisering vi har i bilindustrin.<br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article4505296.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/debatt/article4505296.ab</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-bilindustri002c-konkurs002c-marx.html" title="bilindustri, konkurs, Marx" rel="tag">bilindustri, konkurs, Marx</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_101_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_101_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_101=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_101_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-100" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="38e42a755ccf9122d04cacd8c328b628-100.html" class="blog-permalink">En annan Gates</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/18 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Microsofts grundare Bill Gates har dragit sig tillbaka fr&aring;n att arbeta aktivt i f&ouml;retaget. Han &auml;r ber&ouml;md f&ouml;r att donera mycket av sina tillg&aring;ngar till olika allm&auml;nnyttiga verksamheter. Jag l&auml;gger h&auml;r en l&auml;nk till ett 20 minuter l&aring;ngt f&ouml;redrag p&aring; TED som visar p&aring; vad han verkar satsa en del av sina pengar p&aring; i dagarna. <br /><br />Det &auml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen jag ser Bill Gates g&ouml;ra n&aring;got som jag tycker &auml;r odelat sympatiskt, Microsofts str&auml;van efter inl&aring;sning och v&auml;rldsherrav&auml;lde och s&auml;rskilt de mobbinguttryck jag hittad hos n&aring;gra av Microsofts tj&auml;nare finner jag genuint osmakliga.<br /><br />Men detta &auml;r bra information och ett v&auml;lgjort f&ouml;redrag, mycken n&ouml;je:<br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.ted.com/talks/view/id/451" rel="external">http://www.ted.com/talks/view/id/451</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-bill-gates.html" title="bill Gates" rel="tag">bill Gates</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_100_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_100_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_100=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_100_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-99" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="seppo.laine" class="blog-permalink">Att koka vatten</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/16 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Jag har varit p&aring; studiebes&ouml;k p&aring; Barseb&auml;cks k&auml;rnkraftverk flera g&aring;nger. Det var ett st&aring;ende inslag i mina studiecirklar p&aring; den tiden. Det &auml;r en imponerande m&auml;ngd attiraljer och apparater man byggt upp. Men den riktiga insikten dr&ouml;jde ett bra tag, f&ouml;r det var inte f&ouml;rr&auml;ns efter n&aring;gra bes&ouml;k, det riktigt sj&ouml;nk in att det man gjorde h&auml;r, var att man kokade vatten. Vatten som blir till het &aring;nga som driver stora turbiner som i sin tur generar elektricitet. P&aring; n&aring;got s&auml;tt levde f&ouml;rest&auml;llningen kvar att man utvann elektriciteten p&aring; ett n&aring;got mer direkt s&auml;tt ur sj&auml;lva k&auml;rnreaktionen. Visst &auml;r k&auml;rnreaktionen imponerande i sig, en liten pluttbit k&auml;rnbr&auml;nsle har energi tillr&auml;ckligt f&ouml;r att tillverka en himla massa het&aring;nga.<br /><br />Men imponatoreffekten avtar f&aring;r man ju s&auml;ga, n&auml;r man f&aring;r veta att livsfarliga restprodukter skapas av samma process som f&ouml;rs&ouml;rjer ett hush&aring;ll med energi. Restproduktens livsfarlighet best&aring;r dessutom i hundratusen &aring;r, eller helt bortom v&aring;r f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;rutse och planera. <br />Man kan tycka att vattnet kunde kokas p&aring; ett lite enklare s&auml;tt, det &auml;r d&auml;rf&ouml;r den nuvarande k&auml;rntekniken har en stark risk att bli en v&auml;ldigt marginell f&ouml;reteelse. Det finns planer p&aring; en mer effektiv k&auml;rnteknik men den &auml;r desto dyrare.<br /><br />Vad &auml;r energi? Det &auml;r i grunden en v&auml;ldigt enkel process, och den finns i ett svallande &ouml;verfl&ouml;d naturligt, i vind vatten, sol i allt som r&ouml;r sig. Gnuggar du dina h&auml;nder f&aring;r du fram v&auml;rmeenergi, snurrar du p&aring; lite koppartr&aring;d och magneter har du en dynamo som ger elektricitet, f&ouml;r att &aring;sk&aring;dligg&ouml;ra att vi har med grundl&auml;ggande fysik att g&ouml;ra. Jag tror att det &auml;r m&ouml;jligt att utveckla en milj&ouml;v&auml;nlig teknik som tar vara p&aring; och kan &ouml;verf&ouml;ra den naturliga v&aring;gr&ouml;relsen i vind, vatten och sol till energi som kan anv&auml;nda f&ouml;r samh&auml;llet utan att investera och l&aring;sa fast oss i en teknik som riskerar att vara en parentes. <br />Inte nog med at vi blir allt duktigare p&aring; att vara p&aring; naturliga v&aring;gr&ouml;relser vi kan allt mer om biologiska processer p&aring; mikroniv&aring;, vi kan snart hantera bakterier som alstrar olja, andra biokemiska processer som frambringar br&auml;nsle och energi fr&aring;n biomassa.<br /><br />Att l&aring;ta bli k&auml;rnkraft &auml;r billigt, att satsa p&aring; den h&aring;ller bara till n&auml;sta katastrof...<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.aftonbladet.se/debatt/article4369591.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/debatt/article4369591.ab</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-k00e4rnkraft.html" title="kärnkraft" rel="tag">kärnkraft</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_99_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_99_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_99=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_99_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-98" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="aff39ff6d5af0be1f73afd1d17e03e9a-98.html" class="blog-permalink">Reklamfri TV p&aring; n&auml;tet</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/14 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Numera fungerar webbs&auml;ndningar alldeles str&aring;lande, gl&ouml;m sm&aring; rutor med hackiga filmer och hemskt ljud. SVT:s teknik Play Prima fixar en bra bild i 13 tum och hyfsad i 22 tum &ouml;ver ett tr&aring;dl&ouml;st n&auml;tverk. Antagligen hade det blivit b&auml;ttre om man k&ouml;rt direkt p&aring; tr&aring;den.<br /><br />Det &auml;r v&auml;ldigt trevligt att kunna se program n&auml;r man vill utan reklam. Det &auml;r v&auml;ldigt trevligt med plattforms oberoende teknik som funkar finfint p&aring; MacOS och Firefox.<br /><br />Programurvalet &auml;r v&auml;l inte s&aring; stort f&ouml;r PlayPrima som &auml;r den b&auml;sta kvalit&eacute;n men SVT har lyft den vanliga Play till en trevlig niv&aring; den med.<br /><br />F&ouml;r den som vill se film finns tv&aring; k&auml;llor som funkar med MacOS som jag l&auml;nkar nedan.<br /><br />F&ouml;rsta l&auml;nken &auml;r till skatt kistan hos SVT, andra l&auml;nken g&aring;r till en filmleverant&ouml;r a lite mer udda filmer fr&aring;n v&auml;rlden &ouml;ver, som ny till tj&auml;nsten kan du f&aring; ladda en film gratis, den andra &auml;r hyr och filmtj&auml;nst som inte har riktigt alla mainstreamfilmer men ett rikt filmbibliotek d&auml;r man kan hitta mycket &auml;nd&aring;.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://media.svt.se/play/playprima/" rel="external">http://media.svt.se/play/playprima/</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.jaman.com/<br />http://www.jaman.com/<br />http://www.jaman.com/" rel="external">http://www.jaman.com/<br /><br /><br /></a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.headweb.com" rel="external">http://www.headweb.com</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.jaman.com/<br />http://www.jaman.com/<br />http://www.jaman.com/" rel="external"><br /></a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-playprima002c-svt002c-filmer.html" title="playprima, svt, filmer" rel="tag">playprima, svt, filmer</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_98_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_98_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_98=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_98_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-97" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="e232934600a2a2b628ba850114ba5c8d-97.html" class="blog-permalink">L&auml;s originalet</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/07 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Du kanske l&auml;ste om att den israeliska firman som tillverkar l&ouml;gndetektorer tvingade bort en vetenskaplig avhandling fr&aring;n en tidskrift f&ouml;r att den visade att l&ouml;gndetektorer &auml;r "bullshit". Nu finns avhandlingen p&aring; n&auml;tet igen tack vare en intressant tj&auml;nst som jag hittade idag via en annan lista. P&aring; denna webbtj&auml;nst "Scribd" kan alla som vill l&auml;gga upp dokument f&ouml;r andra att ta del av. H&auml;r kan du &auml;ven se president Obamas originaldokument, bland annat planen f&ouml;r att r&auml;dda den amerikanska medelklassen, ja, den heter faktiskt s&aring; i original. Och allt kan kommenteras p&aring; plats.<br /><br />Information vill vara fri, inte undra p&aring; att det dv&auml;ljs massor med dolska planer p&aring; att sn&auml;rja in den igen med avlyssning, arkivering och &ouml;vervakning...<br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.scribd.com/doc/9673590/Eriksson-Lacerda-2007" rel="external">http://www.scribd.com/doc/9673590/Eriksson-Lacerda-2007</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-l00f6gndetektor002c-information.html" title="Lögndetektor, information" rel="tag">Lögndetektor, information</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_97_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_97_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_97=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_97_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-82" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="c6ede371144f522ace23954d9c1ce779-82.html" class="blog-permalink">Flamman</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/07 </div><div class="blog-entry-body">Jag har l&auml;nge haft det ganska sv&aring;rt f&ouml;r Flamman. Jag minns den som APK:arnas tidning, den sovjettrogna v&auml;nstern som t&aring;gade ur VPK i b&ouml;rjan av mitt partiliv. Jag b&ouml;rjade prenumerera n&auml;r den lanserades som "Information" och slutade sen igen n&auml;r man &aring;tertog det gamla namnet. Man menade att den hade en stolt historia som arbetarr&ouml;relsetidning fr&aring;n Malmf&auml;lten och nykterhetsv&auml;n och d&auml;rf&ouml;r gott kunde anv&auml;nda tidningens "riktiga" namn. Men jag har aldrig k&auml;nt mig n&auml;ra tidningen, Ny Dag var min tidning, men den lades ned.<br /><br />Men idag &auml;r det inte s&aring; m&aring;nga V&auml;nstertidningar i farten, mer &auml;n organ f&ouml;r vad jag ser som sektv&auml;nstern och d&auml;rav ointressanta. Men l&auml;ser man inte en &auml;kta v&auml;nstertidning s&aring; blir man utan m&aring;nga nyheter som de stora drakarna struntar totalt i och man missar h&auml;ndelser och debatter samt information som den borgerliga pressen inte gillar.<br /><br />Nu har jag kunnat f&ouml;lja Flamman p&aring; jobbet, fast jag inte prenumererat, den har som tidning utvecklats och har varje vecka viktiga artiklar som ofta inte &aring;terges i vanlig media. Men har jag prenumrerat, nej inte &auml;n, men kanske man &auml;nd&aring; m&aring;ste till slut trots APK-tiden...<br /><br />Alla tidningar har sin historia, n&aring;gra andra tidningar har haft sin tid som nazistsympatis&ouml;rer under tredje rikets storhetstid, men &auml;ven s&aring;dana synder &auml;r gl&ouml;mda och f&ouml;rl&aring;tna numera.<br /><br />Flamman har i dagarna varit aktuell eftersom tidningen var utsatt f&ouml;r en mordbrand av h&ouml;gerfolk, en h&auml;ndelse som blivit en dokument&auml;r och &auml;ven en bok ganska nyligen. TV-dokument&auml;ren var intressant och jag hade t&auml;nkt ha en l&auml;nk till den h&auml;r, men den var nu borttagen p&aring; SVT.<br /><br />H&auml;r &auml;r en l&auml;nk till Flamman, du kan kolla sj&auml;lv vad du tycker om dagens Flamman:<br /><br /><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.flamman.se/" rel="external">http://www.flamman.se/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-arbetarr00f6relsetidning002c-flamman.html" title="Arbetarrörelsetidning, Flamman" rel="tag">Arbetarrörelsetidning, Flamman</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_82_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_82_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_82=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_82_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-96" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="329729a1795ce99d189e766c64d5c71e-96.html" class="blog-permalink">Ankdammsextra</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/05 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Just nu &auml;r det krig mellan &Aring;sa Linderborg och redaktionen f&ouml;r programmet Debatt i SVT. H&auml;r nedan &auml;r en l&auml;nk till ett svar som redaktionen gjort, den tyckte jag var underh&aring;llande eftersom de beskriver precis hur jag uppfattade programmet i svarets f&ouml;rsta stycke. Fast det &auml;r ju deras avsikt att vara ironiska...<br /><br />All heder &aring;t &Aring;sa Linderborg som v&auml;grar st&auml;lla upp i ett oseri&ouml;st och f&aring;nigt programuppl&auml;gg. <br /><br />SVT borde kunna &aring;stadkomma mera djup och analys ist&auml;llet f&ouml;r skrik och flams, det finns gott om goda debatt&ouml;rer i Sverige, som till exempel &Aring;sa Linderborg, som kan prata och diskutera s&aring; att man blir klokare om de bara f&aring;r tillf&auml;lle till det.<br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.aftonbladet.se/kultur/article4327633.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/kultur/article4327633.ab</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br />Och den h&auml;r kommentaren skulle jag skrivit p&aring; Aftonbladets kommentarfunktion, men det &auml;r bara det att nu ska man bli medlem i n&aring;got som heter Snackis och f&aring; ytterligare j&auml;vla l&ouml;senord att h&aring;lla reda p&aring;, s&aring; det hoppade jag &ouml;ver och kommenterar h&auml;r p&aring; bloggen ist&auml;llet.<br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-svt002c-00c5sa-linderborg002c-janne-josefsson002cprogram.html" title="svt, Åsa LInderborg, Janne Josefsson,program" rel="tag">svt, Åsa LInderborg, Janne Josefsson,program</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_96_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_96_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_96=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_96_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-95" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="09f800b41a7dae2de5abe3b25b1bc847-95.html" class="blog-permalink">Mera vetande p&aring; n&auml;tet</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/februari/04 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Nu hittade jag en webbplats som jag inte unders&ouml;kt fullt ut &auml;n, men den verkar lovande. Nedan finns en l&auml;nk till webbplatsen och ett intressant och underh&aring;llande kort f&ouml;redrag om br&ouml;d och bakning. Allt &auml;r p&aring; engelska men ljudet &auml;r v&auml;ldigt bra och f&ouml;rel&auml;saren pratar tydligt.<br />Det finns fler f&ouml;redrag att unders&ouml;ka.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.ted.com/index.php/talks/peter_reinhart_on_bread.html" rel="external">http://www.ted.com/index.php/talks/peter_reinhart_on_bread.html</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-f00f6redrag002c-folkbildning.html" title="föredrag, folkbildning" rel="tag">föredrag, folkbildning</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_95_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_95_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_95=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_95_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-94" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="eacf25205b4f85afd7ad4f6bc0beb9a3-94.html" class="blog-permalink">Arbetet &auml;r ett socialt kontrakt</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/januari/29 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">I sciencefiction litteraturen g&ouml;rs tankeexperiment med alternativa v&auml;rldar efter f&ouml;rm&aring;ga och kreativa talanger. I en av dessa hade en f&ouml;rfattare beskrivit ett samh&auml;lle d&auml;r allt arbete f&ouml;rmedlas via tj&auml;nster och gentj&auml;nster utan inblandning av pengar. Ryckte brandm&auml;nnen ut och sl&auml;ckte en brand hos n&aring;gon blev denne skyldig varje brandman en gentj&auml;nst. Gick man in till handlaren och tog vad man beh&ouml;vde s&aring; kunde handlaren kvittera ut en gentj&auml;nst hos den som handlade. <br /><br />I v&aring;rt samh&auml;lle regleras allt n&auml;stan all byte av tj&auml;nster i samh&auml;llet med hj&auml;lp av pengar, och staten samlar in fr&aring;n individerna f&ouml;r att finansiera gemensamma allm&auml;nnyttiga tj&auml;nster. Det h&auml;r samh&auml;lleliga bytet av arbete m&auml;nniskor emellan kan organiseras p&aring; m&aring;nga olika s&auml;tt och med m&aring;nga olika strukturer. I samh&auml;llen som inte har en tillf&ouml;rlitlig byr&aring;krati, h&auml;nder det att byr&aring;kratin driver in individuella tributer (mutor) fr&aring;n medborgarna f&ouml;r att utf&ouml;ra tj&auml;nster. Det &auml;r l&auml;tt att se att ett samh&auml;lle med en komplicerad struktur beh&ouml;ver en p&aring;litlig byr&aring;krati och en organisationsstruktur f&ouml;r att klara av en f&ouml;rdelning av arbete och tj&auml;nster bland medborgarna som medborgarna kan f&ouml;rst&aring; och acceptera. Det beh&ouml;vs ett m&aring;tt av tillit f&ouml;r att maskineriet ska g&aring; runt.<br /><br />Trots att Sverige i stor grad kan erbjuda en p&aring;litlig funktion, dagens f&ouml;rs&auml;kringskassa &auml;r ett beklagligt undantag, s&aring; finns det &auml;nd&aring; m&auml;nniskor i v&aring;rt system som f&ouml;redrar att maximera sin egennytta och undandra det allm&auml;nna sina inkomster eller tj&auml;nster, fast man med s&auml;kerhet kommer springande till den allm&auml;nna tj&auml;nstesektorn om man f&aring;tt en kniv i magen eller beh&ouml;ver n&aring;gon annan tj&auml;nst.<br /><br />Men den delen (svarta sektorn) av v&aring;r ekonomi &auml;r trots allt r&auml;tt liten, de flesta gnetar p&aring; och bidrar &auml;ven till de allm&auml;nna systemens inkomster ofta f&ouml;r att man har den f&ouml;rtr&ouml;stan att det allm&auml;nnas tj&auml;nster kommer en till del n&auml;r man beh&ouml;ver dem. De flesta av oss ligger i de allm&auml;nna tj&auml;nsternas h&auml;nder i b&ouml;rjan av v&aring;ra liv (skola etc) liksom i v&aring;ra livs slutskeden (&auml;ldrev&aring;rd m fl tj&auml;nster). Har man inte f&ouml;rtr&ouml;stan att det kommer till egen del s&aring; finns det ju f&ouml;r all del en tv&aring;ngsmakt som staten ut&ouml;var f&ouml;r att f&aring; in sin besk&auml;rda del, s&aring; det &auml;r inte heller en helt frivillig &ouml;vning. Men d&auml;remot finns det en majoritet f&ouml;r att den gemensamma betalningen av de gemensamma utgifterna &auml;r n&aring;got vi ska anv&auml;nda oss av i samh&auml;llet. Skiljelinjerna g&aring;r mellan graden av allm&auml;n betalning och individuell.<br /><br />Den politiska h&ouml;gern satsar altid p&aring; en h&ouml;gre individuell avgift eftersom de &auml;r vinnarna i det allm&auml;nna f&ouml;rdelningssystemet mellan arbete och kapital. Dagens borgarklass g&ouml;r det v&auml;ldigt tydligt genom sin expeditionsminist&auml;r i riksdagen, offentlig egendom skyfflas ut till privata h&auml;nder allt vad de orkar. Bara den finansiella krisen, som f&ouml;r tillf&auml;llet underv&auml;rderar alla resurser, kom emellan f&ouml;r fortsatt utf&ouml;rs&auml;ljning. &Auml;n s&aring; l&auml;nge sk&auml;ms borgarklassen f&ouml;r att s&auml;lja ut staten till ett alltf&ouml;r stort underpris.<br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-tj00e4nster002c-samh00e4lle002c-arbete002c-pengar002c-arbetsbyte002c-gentj00e4nst.html" title="tjänster, samhälle, arbete, pengar, arbetsbyte, gentjänst" rel="tag">tjänster, samhälle, arbete, pengar, arbetsbyte, gentjänst</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_94_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_94_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_94=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_94_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-93" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="c0c38c2933dcff7bb6939a8b586140b1-93.html" class="blog-permalink">Obemannade vapen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/januari/25 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Kommer ih&aring;g Israel? Det trevliga landet med det gladlynta folket som tycker att det &auml;r okej att meja ner barn och gamlingar om n&aring;gon f&ouml;rmodad terrorist skulle g&ouml;mma sig bakom dessa. En annan kul grej &auml;r det f&ouml;r denna regering &auml;r att skicka ned vit fosfor &ouml;ver civila m&aring;l, fosfor som bara brinner och brinner och inte kan sl&auml;ckas med vatten. S&aring; roligt man kan ha det med lite kul vapen och ett f&ouml;rsvarsl&ouml;st m&aring;l.<br /><br />Nu har de hittat p&aring; &auml;nnu fler kuliga vapen, hittade en bild p&aring; ett obemannat bevakningstorn som kan spy maskingev&auml;rseld och raketer upp till ett avst&aring;nd p&aring; 1, 5 kilometer. <br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://blog.wired.com/defense/2008/12/israeli-auto-ki.html" rel="external">http://blog.wired.com/defense/2008/12/israeli-auto-ki.html</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-israel002c-vapen.html" title="Israel, vapen" rel="tag">Israel, vapen</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_93_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_93_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_93=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_93_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-92" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="76839e57cc156315a4d2e4dcaebf4607-92.html" class="blog-permalink">En miljon namn p&aring; Gud</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/januari/18 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">&Auml;nda sedan m&auml;nniskans gryning har hon tillverkat sagor, myter och skapelseber&auml;ttelser f&ouml;r att skapa ordning och underh&aring;llning i sin samvaro med medm&auml;nniskorna. L&aring;ngt senare blev skapelseber&auml;ttelsen tvingande ideologiproduktion i samh&auml;llslivet. <br /><br />Men behovet av ber&auml;ttelser som illustrerar goda som d&aring;liga handlingar, moraliska v&auml;rden, etiska v&auml;rden och ren underh&aring;llning har aldrig upph&ouml;rt. L&auml;nge ber&auml;ttades dessa enbart med hj&auml;lp av muntlig tradition, senare fick vi skriftspr&aring;ket, bildspr&aring;ket och &auml;ven r&ouml;rlig media. Den senare formen st&aring;r f&ouml;r det mesta tiden av v&aring;r underh&aring;llning idag. <br /><br />Alla &auml;r de delar av den ideologiproduktion som Antonio Gramsci talade om som &aring;terskapar samh&auml;llets stabila sammans&auml;ttning &ouml;ver tid och rum. V&aring;ra v&auml;rderingar &aring;terskapas i v&aring;ra ber&auml;ttelser, v&aring;rt s&auml;tt att se v&auml;rlden av hur vi &aring;terger den. <br /><br />I v&aring;r tid &auml;r det deprimerande att se hur mycket skada och el&auml;nde som fortfarande tillverkas av diverse svartrockar som far runt med dammiga luntor i h&auml;nderna och predikar dittan och dattan av m&auml;nnsikof&ouml;raktande ideologi. De beh&ouml;ver inte b&auml;ra svartrockar fysiskt, men mentalt f&ouml;r att &aring;stadkomma h&auml;rdsm&auml;ltor av intolerans mot olika former av homo sapiens m&aring;ngahanda uttryck. <br /><br />Inte konstigt att man blir v&auml;ldigt tr&ouml;tt p&aring; religion och religionens f&ouml;retr&auml;dare, d&aring; k&auml;nns det uppfriskande med en f&ouml;rening som humanisterna, som du hittar en l&auml;nk till h&auml;r nedan. <br /><br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://arbetarbladet.se/merlasning/ulfivarshistoria/1.447390" rel="external">http://arbetarbladet.se/merlasning/ulfivarshistoria/1.447390</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.fria.nu/artikel/21201" rel="external">http://www.fria.nu/artikel/21201</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=3202&Itemid=26" rel="external">http://www.clarte.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=3202&Itemid=26</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.humanisterna.se" rel="external">http://www.humanisterna.se</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-gud002c-sagor002c-ber00e4ttelser.html" title="gud, sagor, berättelser" rel="tag">gud, sagor, berättelser</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_92_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_92_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_92=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_92_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-91" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="879013f3ebee6025446a18fa4dcb6a3a-91.html" class="blog-permalink">Krama Sverige</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/januari/16 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Det &auml;r v&auml;l s&auml;llan jag tycker som Herman Lindqvist, och inte gillar hans version av historien heller. En historiker m&aring;ste ha r&auml;tt &auml;ven i detaljerna. Men s&aring; trillade jag &ouml;ver en kr&ouml;nika d&auml;r han p&aring;minner oss om hur mycken frihet vi har i Sverige och d&aring; talar han &auml;ven till mig. Jag tycker ocks&aring; att folk gn&ouml;lar f&ouml;r l&auml;tt och gl&ouml;mmer hela sp&auml;nnvidden av m&ouml;jligheter att p&aring;verka som st&aring;r oss till buds. Vi har meddelarfrihet (utan begr&auml;nsning f&ouml;r offentligt anst&auml;llda, privata arbetsk&ouml;pare f&ouml;rs&ouml;ker begr&auml;nsa denna frihet) vi kan ge ut tidningar efter tycke och smak, de flesta &aring;sikter kan ges till k&auml;nna, fast den som lyssnar p&aring; radions ring in program kan f&aring; k&auml;nningar n&auml;r dumheterna blir f&ouml;r m&aring;nga. V&aring;ra offentliga myndigheter arbetar &ouml;ppet och genomskinligt, vi kan umg&aring;s utan att bocka och niga, vi vandrar fritt &ouml;ver skog och mark. <br /><br />Vi har fria val och v&auml;ljer v&aring;rt el&auml;nde alldeles sj&auml;lva.<br /><br />Ju mer jag rest desto mer har jag uppskattat Sverige. Det &auml;r alltid sk&ouml;nt att komma hem igen, till v&auml;rlden d&auml;r den k&auml;nns normal...<br /><br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article4160353.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article4160353.ab</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-herman-lindqvist002c-frihet002c-arbetsk00f6pare.html" title="Herman Lindqvist, frihet, arbetsköpare" rel="tag">Herman Lindqvist, frihet, arbetsköpare</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_91_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_91_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_91=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_91_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-90" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="c61c7fc1be7c7c3c7748957726d1594c-90.html" class="blog-permalink">Krigets galna hundar skjuter p&aring; allt</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/januari/10 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">De skjuter gamla, de skjuter barn, de skjuter FN:s chauff&ouml;rer, de skjuter p&aring; R&ouml;da korsets fordon, de bombar s&ouml;nder och samman skolor, sjukhus och offentliga byggnader. Jag talar om om den vanvettiga operation israelerna utf&ouml;r i Gaza. D&ouml;dssiffran f&ouml;r palestinierna n&auml;rmar sig 1000. De israeliska f&ouml;rlusterna f&ouml;r soldaterna ligger p&aring; tiotalet d&auml;rav majoriteten gick &aring;t i egen eldgivning av misstag... Innan i veckan l&auml;ste jag om att Hamas skjutit raketer mot Israel och skadat fyra individer...<br />Det &auml;r ett svaghetstecken utan j&auml;mf&ouml;relse att v&auml;rldsopinionen inte f&aring;r slut p&aring; Israels besinningsl&ouml;sa m&ouml;rdande.<br /><br />Idag gjorde jag vad m&aring;nga andra i den fria v&auml;rlden f&ouml;rm&aring;r att g&ouml;ra, var med i en demonstration mot v&aring;ldet i Gaza. Men det k&auml;ndes ganska futtigt f&aring;r jag erk&auml;nna. Min insats var ocks&aring; mera av det tekniska slaget, f&ouml;re demon satt jag vid datorn i lokalen och skrev ut tal, bilder och flygblad sedan roddade jag och n&aring;gra till med ljudet f&ouml;r samlingen vid Stortorget. Efter&aring;t k&ouml;rde vi prylarna tillbaka och st&auml;llde i ordning och r&auml;knade slantarna fr&aring;n insamlingen, en 4800 kronor hade samlat sig i b&ouml;ssorna. Vilket m&aring;ste s&auml;gas vara ett bra resultat. Tack till alla givare!<br /><br />Israel &auml;r som skolg&aring;rdens &ouml;versittare och sadist, men han har aldrig n&aring;gra efterr&auml;kningar att v&auml;nta, han &auml;r st&ouml;rst och starkast och tryter de egna styrkorna som finns polisen (USA) bakom ryggen. Skolg&aring;rdarnas mobboffer kan ofta f&aring; st&ouml;d fr&aring;n vuxenv&auml;rlden, men palestinierna kommer aldrig ifr&aring;n sina pl&aring;goandar.<br /><br />Ett helt annat bygge av freden m&aring;ste till i mellan&ouml;stern, man kan inte odla extremismen p&aring; b&auml;gge sidor och tro att det kan sluta v&auml;l.<br /><br />I en UNT-journalist blogg l&auml;ste jag om ett f&aring;tal demonstranter i Israel som bar plakat mot kriget, all heder &aring;t dessa f&aring; m&auml;nniskor med civilkurage.<br /><br />L&auml;nk till Catrin Ormestads blogg:<br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=0-TYPE=blogg-bi=95-bc=2,00.html" rel="external"><br /></a></span><span style="font:14px Georgia, serif; font-weight:bold; "><a href="http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=0-TYPE=blogg-bi=95-bc=2,00.html" rel="external">http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=0-TYPE=blogg-bi=95-bc=2,00.html</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=0-TYPE=blogg-bi=95-bc=2,00.html" rel="external"><br /></a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-skjuta002c-fn002c-palestinier002c-israel.html" title="skjuta, FN, palestinier, Israel" rel="tag">skjuta, FN, palestinier, Israel</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_90_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_90_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_90=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_90_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-89" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="163ee8acbfc1577dee9ab2bb3fca6945-89.html" class="blog-permalink">Slut p&aring; pumpen</a></h1><div class="blog-entry-date">2009/januari/05 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">I de tre omg&aring;ngar har vi i Sverige pumpat in pengar p&aring; b&ouml;rsen. F&ouml;rsta g&aring;ngen med allemansfonderna, andra g&aring;ngen med v&aring;ra AP-fonder och tredje g&aring;ngen n&auml;r f&ouml;rs&auml;kringsbolagen fick lov att placera l&aring;ngsiktigt p&aring; b&ouml;rsen. <br /><br />Och nu fattar jag det som f&ouml;rundrade mig i v&aring;ras och tidigare, f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; kapitalet tittar jag p&aring; aktier och information som h&ouml;r ihop med det. N&auml;r jag l&auml;ste om dem i v&aring;ras, s&aring; var m&aring;nga f&ouml;retags aktiev&auml;rden flera g&aring;nger deras substansv&auml;rden. De verkade faktiskt slitit sig helt fr&aring;n f&ouml;retaget och leva sitt eget liv. Men Ehrenbergs siffror och redovisning g&ouml;r att saker fallet p&aring; sin plats. Marknaden best&aring;r av ett y antal aktier och om allt fler vill k&ouml;pa detta befintliga antal aktier s&aring; stiger naturligtvis v&auml;rdet av dem. Om marknaden f&aring;r veta att nu ska ett antal stora institutioner ut p&aring; marknaden och k&ouml;pa desamma, s&aring; &auml;r ju ekvationen enkel. <br /><br />Det bara typiskt f&ouml;r dagens v&auml;rdel&ouml;sa ekonomijournalistik att det inte &auml;r n&aring;gon stor tidning som skriver om hur det egentligen ligger till, utan en enstaka debatt&ouml;r och en enstaka nationalekonom.<br />Ist&auml;llet levereras det v&auml;rdel&ouml;st vetande i stil med den dagliga indexet p&aring; olika b&ouml;rser i v&auml;rlden. <br />Typiskt f&ouml;r dessa textmaskiner i den borgerliga ideologibildningens tj&auml;nst.<br /><br />Nu efter kursfallen har v&auml;rdena p&aring; m&aring;nga bolag justerats och somliga har brakat f&ouml;rbi sina substansv&auml;rden. Jag kollade p&aring; Boliden som s&auml;ljer prylar f&ouml;r 114 kr per aktie,idag handlar du deras aktie f&ouml;r 17 sp&auml;nn. Hur r&aring;varumarknaden artar sig vet ingen idag, men antagligen h&auml;mtar sig denna marknad f&ouml;rr eller senare.<br /><br />K&ouml;per du Industriv&auml;rden, kan du k&ouml;pa f&ouml;retag v&auml;rda 60 kr f&ouml;r under 50-lappen, men framtida v&auml;rden &auml;r f&ouml;rst&aring;s ett os&auml;kert kort, k&aring;nkar f&ouml;retagen i deras portf&ouml;lj, blir det l&aring;ng n&auml;sa f&ouml;r aktiek&ouml;paren &auml;nd&aring;...<br /><br />Att unders&ouml;ka hur allt egentligen ligger till skulle vara ett ganska omfattande arbete, jag har bara kikat p&aring; ett f&aring;tal f&ouml;retag. Men Ehrenbergs &ouml;versiktliga resonemang har fog f&ouml;r sig.<br /><br />Men nu har allm&auml;nheten slutat skotta in miljarder till b&ouml;rsen och nu har kurserna justerats till substansv&auml;rden och intj&auml;nandef&ouml;rm&aring;ga och &auml;ven underv&auml;rderats i den allm&auml;nna os&auml;kerheten som r&aring;der.<br /><br />Kvar finns alla m&auml;nniskor vars arbete &auml;r grunden till all l&ouml;nsamhet i v&auml;rlden och vilkas produkter och tj&auml;nster vi fortfarande &auml;r beroende av att kunna byta med varandra oavsett ekonomiskt system...<br /><br />Och till sist, bojkotta Israel, skriv p&aring; en petition, demonstrera om du kan!<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://etc.se/artikel/19511/avskaffa-boersen" rel="external">http://etc.se/artikel/19511/avskaffa-boersen</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-b00f6rsen002c-ap-fonder002c-substansv00e4rden.html" title="börsen, AP-fonder, substansvärden" rel="tag">börsen, AP-fonder, substansvärden</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_89_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_89_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_89=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_89_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-88" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="d7492daa07b707cc3870e4fa3a5ef50c-88.html" class="blog-permalink">Israel slaktar igen</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/december/30 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">I juletiden ger Israel, den demokratiska staten, palestinierna en present v&auml;rd att minnas. Slakt p&aring; folket, gamla som unga, barn som kvinnor, bomberna konstaterar ambassad&ouml;rer med ett beklagande tr&auml;ffar &auml;ven vid sidan om. D&aring;det utl&ouml;ses av att Hamasmilisen lyckats tr&auml;ffa n&aring;gon israelisk inv&aring;nare med sina hemgjorda raketer, ett kriminellt d&aring;d som b&ouml;r straffas som s&aring;dant och inte med urskiljningsl&ouml;s &ouml;verbrutalitet nu som m&aring;nga g&aring;nger f&ouml;rr. Tror verkligen Israel att man kan m&ouml;rda och terrorisera ett folk till lydnad? Tror man att daglig f&ouml;rnedring kan leda till annat &auml;n meningsl&ouml;sa v&aring;ldsd&aring;d som h&auml;mnd f&ouml;r den dagliga f&ouml;r&ouml;dmjukelsen? Tror v&auml;rldssamfundet att man kan straffa ett helt folk hela tiden f&ouml;r allt de g&ouml;r? Al Fatah r&ouml;relsen f&ouml;r&ouml;dmjukades och deras anl&auml;ggningar bombades s&ouml;nder och samman och folket gick och r&ouml;stade p&aring; Hamas som man i ren desparation sl&ouml;t sig till f&ouml;r att de "faktiskt gjorde n&aring;gonting". Men se, Hamas fick man inte heller ansluta sig till, helt fel, och fler f&ouml;r&ouml;dmjukelser och sanktioner blev f&ouml;ljden av ett fritt val...<br />Samtidigt fick folket i Italien fritt v&auml;lja en gangster och halvfascist till makten helt utan sanktioner fr&aring;n omv&auml;rlden...<br />Nej, jag gillar inte heller sk&auml;ggiga islamfanatiker, men om omv&auml;rlden inte st&ouml;ttar n&aring;gon annan kraft med stort st&ouml;d s&aring; blir ju resultaten d&auml;refter. Nu verkar man ha en vettig spelare i Palestina i form av deras president Muhammad Abbas, som i olika situationer uttalat sig ganska omd&ouml;mesgillt, vad jag kan se. Kan man inte f&ouml;rs&ouml;ka st&auml;rka hans position ist&auml;llet f&ouml;r att elda p&aring; en f&ouml;rtvivlan som bara leder till fler "guds soldater" som utf&ouml;r fler meningsl&ouml;sa v&aring;ldsd&aring;d?<br /><br />Och n&auml;r ska man tvinga Israel som demokratisk stat sluta med sitt &ouml;verv&aring;ld och f&ouml;lja FN.s beslut?<br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-israel002c-hamas002c-al-fatah.html" title="Israel, Hamas, Al Fatah" rel="tag">Israel, Hamas, Al Fatah</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_88_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_88_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_88=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_88_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-87" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="a80e012e67b98eb2dc60d36f3dfa7931-87.html" class="blog-permalink">Kapital och arbete</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/december/11 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">En debattartikel i Uppsala Nya Tidning fr&aring;n 20 november i &aring;r visar p&aring; att kampen f&ouml;r fackliga r&auml;ttigheter l&aring;ngtifr&aring;n &auml;r ofarlig i v&auml;rlden. I Sverige riskerar man f&ouml;ga mer &auml;n lite skitord fr&aring;n arbetsledningen och tack och adj&ouml; till en karri&auml;r i f&ouml;retaget. Men redan det, betyder att det brukar vara sv&aring;rt att hitta bra fackliga f&ouml;rtroendevalda.<br /><br />&Auml;nd&aring; &auml;r man priviligierad som f&ouml;rtroendevald i Sverige j&auml;mf&ouml;rt med v&auml;rlden, det finns ett lagskydd f&ouml;r den f&ouml;rtroendevaldes verksamhet. Men f&ouml;r att lyckas med sitt uppdrag beh&ouml;vs det naturligtvis en kommunikation med och st&ouml;d fr&aring;n arbetskamraterna.<br /><br />Den fackliga organisationens professionalisering har tyv&auml;rr ocks&aring; f&ouml;rt den fackliga organisationen en bit fr&aring;n sina medlemmar och n&auml;rmare till att fungera mera som en f&ouml;rs&auml;kringsorganisation som tr&auml;der in n&auml;r det blivit fel eller man har f&aring;tt problem. Det beh&ouml;ver inte vara fel i och f&ouml;r sig eftersom v&aring;ra starka fackliga organsiationer ocks&aring; har m&ouml;jligheterna att l&ouml;sa problem &aring;t sina medlemmar. Men lite ur sikte har den samh&auml;lleliga rollen kommit &auml;nd&aring;, hur man p&aring; lite l&auml;ngre sikt kan f&ouml;r&auml;ndra samh&auml;llet till det b&auml;ttre f&ouml;r sina medlemmar. Idag har dessutom f&ouml;rdelningen av resultatet av arbetet mellan arbete och kapital klart f&ouml;rskjutits till kapitalets f&ouml;rdel. En l&aring;ngsiktig diskussion f&ouml;r hur resurserna arbetet skapar ska f&ouml;rdelas borde upp p&aring; dagordningen igen.<br />I den debatten borde facken ha en p&aring;drivande roll, eftersom man i dagens Sverige &auml;nd&aring; slipper den dagliga kampen f&ouml;r sitt existensber&auml;ttigande som man m&aring;ste i utf&ouml;ra andra l&auml;nder. <br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=2-AV_ID=830084,00.html" rel="external">http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=2-AV_ID=830084,00.html</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.lotcobistand.org/krankningar/continents/view/4" rel="external">http://www.lotcobistand.org/krankningar/continents/view/4</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.ituc-csi.org/spip.php?rubrique1&lang=en" rel="external">http://www.ituc-csi.org/spip.php?rubrique1&lang=en</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-facklig-aktiv002c-f00f6rtroendevald002c-sverige.html" title="facklig aktiv, förtroendevald, Sverige" rel="tag">facklig aktiv, förtroendevald, Sverige</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_87_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_87_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_87=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_87_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-85" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="201ec5c954e44a13121eb3da84721ce4-85.html" class="blog-permalink">Att flytta fem &aring;r</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/december/08 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Nu h&aring;ller jag tummarna f&ouml;r att min nya dator, &auml;r lika bra slitvarg som den gamla. Att flytta mellan datorer &auml;r ganska r&ouml;rigt, om man inte bara sopar in allt, precis som det var fr&aring;n den gamla till den nya, f&ouml;r det &auml;r ganska enkelt i Mac. Men efter fem &aring;rs anv&auml;ndande &auml;r det en del som inte &auml;r aktuellt, efter fem &aring;r &auml;r det en del som inte ens funkar i det nya operativsystemet. Eller funkar g&ouml;r det kanske, men versionen av programvaran &auml;r mycket b&auml;ttre i den version som funkar med det nya operativsystemet.<br />Nu ville jag dessutom ha en ny och b&auml;ttre ordning p&aring; allting i den nya datorn. Det tar sin tid att fixa ordning, det tar sin tid att leta upp licenser f&ouml;r programvarorna nya som gamla som stoppas in i den nya datorn. F&ouml;r somligt f&aring;r flytta med, annat &auml;r det bara att ladda ned i den senaste versionen fr&aring;n n&auml;tet, som de flesta media och webbl&auml;sare och alla fina &ouml;ppen k&auml;llkodsprogram.<br />I n&auml;ra tre &aring;r har jag k&ouml;rt NeoOffice f&ouml;r Mac som standardskrivare och hj&auml;lpreda med kalkyler med mera p&aring; jobbet. Nu har jag plockat ned OpenOffice.org f&ouml;r allt skrivande hemma. Det &auml;r samma program med lite skillnader. Det k&auml;nns som en moralisk f&ouml;rpliktelse att st&ouml;tta NeoOffice, som var de f&ouml;rsta att flytta &ouml;ver OpenOffice till Macens egen milj&ouml;, som kallas Aqua.<br />Men nu b&ouml;rjar det k&auml;nnas som slutet rycker n&auml;rmare f&ouml;r var dag, idag flyttade jag allt till papperskorgen p&aring; hemmakontot i den gamla datorn.<br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.openoffice.org/" rel="external">http://www.openoffice.org/</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.neooffice.org/neojava/en/index.php" rel="external">http://www.neooffice.org/neojava/en/index.php</a></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-datorflytt002c-data.html" title="datorflytt, data" rel="tag">datorflytt, data</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_85_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_85_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_85=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_85_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-84" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="7d36a52afd4bcd546fdc55330511bf1c-84.html" class="blog-permalink">Nuet i Latinamerika</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/november/18 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Vi har m&aring;nga m&auml;nniskor som arbetar med Latinamerika b&aring;de i G&auml;vle kommun och hela Sverige. M&aring;nga arbetar i olika bist&aring;ndsprojekt, andra med rena aff&auml;rer. En del av dem har sin bakgrund fr&aring;n de m&auml;nnsiskor som flydde fr&aring;n h&ouml;gerns diktaturer. Andra arbetar f&ouml;r sina ideologiska v&auml;rderingar. Nyheterna vi ser &auml;r ofta ganska korta och grunda. D&auml;rf&ouml;r &auml;r det bra att det finns djupare k&auml;llor att &ouml;sa ur, och h&auml;r vill jag bjuda p&aring; en l&auml;nk till en sida som ser lovande ut:<br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.latinamerika.nu/" rel="external">http://www.latinamerika.nu/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-latinamerika002c.html" title="Latinamerika," rel="tag">Latinamerika,</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_84_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_84_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_84=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_84_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-83" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="6621e5370e5ddf0dc8f8f2a8f4019f40-83.html" class="blog-permalink">Mycket mera robotar</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/november/13 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Det &auml;r sj&auml;lvklart att mycket mer arbete m&aring;ste utf&ouml;ras av robotar i framtidens samh&auml;lle. Men det kapitalistiska samh&auml;llet har inget s&auml;tt att hantera det minskade behovet av m&auml;nsklig arbetskraft i produktionen. Tv&auml;rtom s&aring; har industrins robotisering i mitt tycke rent av mattats av under &aring;ren efter krisen d&auml;r l&ouml;netrycket minskat och vinsterna &ouml;kat. Vi kommer att f&aring; en f&ouml;r&auml;ndring av samh&auml;llet n&auml;r produktionen &auml;r helt robotiserad och vi bara kan dela arbeten med varandra inom service och tj&auml;nsteproduktion. Redan idag &auml;r produktiviteten s&aring; stor att det &auml;r p&aring;kallat med sextimmarsdagen f&ouml;r att dela p&aring; frukterna av v&aring;r stora produktionskapacitet. Men ist&auml;llet sitter vi fast i kvartalskapitalismens sm&aring;skurna ber&auml;kningar. <br /><br /><br /><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3758030.ab" rel="external">http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3758030.ab</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-robot002c-kvartalskapitalism.html" title="robot, kvartalskapitalism" rel="tag">robot, kvartalskapitalism</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_83_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_83_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_83=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_83_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-80" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="98629122af369204fcdaf11f05b8e4f8-80.html" class="blog-permalink">Ett meddelande till innan kackerlackorna tar &ouml;ver</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/november/01 </div><div class="blog-entry-body">Rubriken l&aring;nade jag delvis fr&aring;n en teknikrescensent p&aring; Time&acute;s hemsida. Han var tvungen att g&ouml;ra ett inl&auml;gg &auml;nd&aring; i kriget mellan PC/Mac, som kommer att fortg&aring; tills kackerlackorna &auml;rvt jordklotet. Det han uttryckte var samma tanke, som jag fick efter min utflykt till Windows Vista och Ubuntu. Det &auml;r som att bes&ouml;ka ett underutvecklat land och komma tillbaka till luftkonditionering och alla livets moderna bekv&auml;mligheter hemma hos sig igen, genom att befinna sig i MacOS X. <br /><br><br />Eftersom h&aring;rdvaran sl&auml;ngs ut f&ouml;r s&aring; v&auml;ldigt lite peng blev jag f&ouml;rledd att k&ouml;pa in tv&aring; datorer till var sin expedition med Windows Vista. Fast k&auml;nslan i produkterna &auml;r svajig och sk&auml;rmarna inte imponerar s&aring; &auml;r h&aring;rdvaran helt okej tycker jag. Anslutningar av diverse slag och inbyggt tr&aring;dl&ouml;st n&auml;tverk f&ouml;r kring 5000 kronor &auml;r bra. F&ouml;rst blev jag ocks&aring; impad av Windows Vista, mycket fint bling-bling och en b&auml;ttre hantering av widgetar &auml;n i MacOS X.<br /><br><br />Men n&auml;r tiden gick var det sv&aring;rt att undvika uppfattningen att Vistan &auml;r samma rish&ouml;g undertill som XP och vansinnigt irriterande i sin till&auml;mpning av diverse varningar och uppdateringssystem, s&aring; f&ouml;rtjusningen dog ganska snabbt.<br />N&auml;r det g&auml;ller operativsystem, s&aring; tycker jag rent ideologiskt att man borde k&ouml;ra ett Linuxsystem, men jag har inte provat f&ouml;rut, eftersom jag &auml;r lite allergisk mot datagrekiska och det har fodrats en hel del av det f&ouml;rut f&ouml;r att f&aring; ig&aring;ng och uppr&auml;tth&aring;lla funktionaliteten i ett Linuxsystem.<br />Men nu finns Ubuntu ett anv&auml;ndarv&auml;nligt Linuxsystem, och det st&auml;mde faktiskt ganska ska l&aring;ngt, men tyv&auml;rr s&aring; gick det &aring;t ganska mycket datakunnande &auml;nd&aring;, f&ouml;r att starta systemet och att koppla ihop det med n&auml;tverket, en bit ifr&aring;n b&aring;de Windows och MacOS X, klicka tv&aring; g&aring;ngerprincip. Men provet var s&aring; lovande att jag absolut h&aring;ller ett &ouml;ga p&aring; detta. F&ouml;reningar och hemanv&auml;ndare borde kunna anv&auml;nda ett &ouml;ppet-k&auml;llkodssystem till sin dator. Och man kan det idag och fler och fler g&ouml;r det, men jag &auml;r f&ouml;r bortsk&auml;md med Mac-filosofins "allt-funkar meddetsamma" f&ouml;r att ta tiden f&ouml;r att f&aring; saker att funka i Ubuntu.<br /><br /><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1855334,00.html?sr=hotnews" rel="external">http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,1855334,00.html?sr=hotnews</a></span><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-linux002c-ubuntu002c-windows002c-macos.html" title="Linux, Ubuntu, Windows, MacOS" rel="tag">Linux, Ubuntu, Windows, MacOS</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_80_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_80_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_80=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_80_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-78" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="www.gavle.to/~seppo.laine" class="blog-permalink">L&auml;cker l&auml;rdom</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/oktober/19 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">N&aring;gon av tidningarna skrev om att man s&aring;lde fler exemplar &auml;n tidigare av Marx bok "Kapitalet". Det k&auml;nns naturligt f&ouml;r mig att m&aring;nga nu intresserar sig f&ouml;r vad han skrev, som &auml;nd&aring; beskrivit kapitalismen grundligast av alla hittills. F&ouml;r mig har ju l&auml;sningen inneburit att jag kunnat pricka av h&auml;ndelser och nyheter efter schemat som man l&auml;rde sig p&aring; studiecirkeln och vidare genom egna studier. Och man har &aring;terkommit till Marx skrifter p&aring; universiteten, d&auml;r de i och f&ouml;r sig aldrig upph&ouml;rt att studera texterna.<br /><br><br />En av de mera diskuterade fr&aring;gorna kring Marx &auml;r hans syn p&aring; att det &auml;r arbetets v&auml;rde som ackumuleras i produkter och tj&auml;nster och som utg&ouml;r grunden f&ouml;r varans eller tj&auml;nstens pris. De sn&auml;llaste kritikerna s&auml;ger att detta &auml;r meningsl&ouml;s definition eftersom ingen &auml;nd&aring; kan r&auml;kna ut antalet nedlagda arbetade timmar i en produkt p&aring; grund av alla ing&aring;ende delkomponenter. <br /><br><br />Oavsett m&ouml;jligheten att anv&auml;nda teorin f&ouml;r nyttokalkyler f&ouml;r nationalekonomer, &auml;r arbetsv&auml;rdel&auml;ran som den heter, enligt min mening v&auml;ldigt praktisk tanke. I varje delmoment f&ouml;r en produkt eller en tj&auml;nst har det r&aring;tt en strid mellan vad arbetets f&ouml;retr&auml;dare anser ska vara arbetes del av nedlagda arbetet och vad kapitalets f&ouml;retr&auml;dare anser vara deras del av nedlagda arbetet.<br /><br><br />Det &auml;r l&auml;tt att t&auml;nka sig att det nedlagda arbetet &auml;r en utg&aring;ngspunkt f&ouml;r en varas v&auml;rde, det vi sj&auml;lva kan se och g&ouml;ra p&aring; egen hand med en arbetsinsats &auml;r sv&aring;rt att s&auml;lja f&ouml;r ett pris som &ouml;verstiger en viss niv&aring;.<br />Hur m&aring;nga skulle baka sj&auml;lv om om limpan kostade 60 kr ist&auml;llet f&ouml;r 20 med samma mj&ouml;lpris som idag? D&auml;remot &auml;r det sv&aring;rare att sj&auml;lv avg&ouml;ra antalet timmar i komplicerade tekniska produkter, vem kan plocka ihop en dator eller en bil fr&aring;n grunden p&aring; studs? D&auml;rf&ouml;r blir bilarnas och de komplicerade tekniska produkternas priser en avv&auml;gning av f&ouml;retagen f&ouml;r vad de kan plocka ut av konsumenterna, och d&aring; har de naturligtvis i bakhuvudet vad det kostar att utveckla n&auml;sta generation produkter. De fysiska detaljerna f&ouml;r en dator idag s&auml;gs r&ouml;ra sig om allt fr&aring;n en tusenlapp till n&aring;gon mer, beroende p&aring; teknikniv&aring;, men konsumenterna har f&ouml;rm&aring;gan att betala mer f&ouml;r en produkt. Och ingen kan avsl&ouml;ja antalet timmar som lagts ned i datorn med n&aring;gon st&ouml;rre s&auml;kerhet.<br />Se d&auml;r en liten utvikning, n&auml;r avsikten var att skriva om ett fynd p&aring; n&auml;tet, gratis lektioner om Marx "Kapitalet", visserligen p&aring; engelska men det kanske g&aring;r &auml;nd&aring;:<br /></span><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; "><a href="http://davidharvey.org/" rel="external">http://davidharvey.org/</a></span><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; "><br /><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-arbetsv00e4rdel00e4ran002c-nyttokalkyl002c-arbete.html" title="Arbetsvärdeläran, nyttokalkyl, arbete" rel="tag">Arbetsvärdeläran, nyttokalkyl, arbete</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_78_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_78_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_78=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_78_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-77" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="e7a3f298bd1b6222c9c2c30629ae14cb-77.html" class="blog-permalink">Nu laddar de om</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/oktober/13 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">L&auml;ste i bladet att Stockholmsb&ouml;rsen piggnat till och har lockat investerarna till att reafynda. N&auml;r aktierna faller s&aring; n&aring;r de s&aring; sm&aring;ningom det v&auml;rde som f&ouml;retaget har i tillg&aring;ngar och kapital, det s&aring; kallade substansv&auml;rdet. N&auml;r tiderna &auml;r lyckliga och glada, vill b&ouml;rsens aktier g&auml;rna n&aring; h&ouml;jder &ouml;ver substansv&auml;rdena eftersom investerarna tror p&aring; att aktien ska &ouml;ka eller forts&auml;tta leverera utdelningar som motiverar det h&ouml;gre priset. Nu har ett stort antal aktiekurser justerats med b&ouml;rsfallet och investerarna kan inte l&aring;ta bli en god aff&auml;r igen. M&aring;nga aktier finns att k&ouml;pa till reapris eftersom deras v&auml;rde sjunkit under substansv&auml;rdet, i aktiehandlen kallas det att de s&auml;ljs med "rabatt". Men f&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r en lyckad aff&auml;r &auml;r f&ouml;rst&aring;s att v&auml;rdet inte sjunker ytterligare, eller att f&ouml;retaget konkar...<br><br />Men landets aktier r&auml;cker ju inte till f&ouml;r allt kapital, alla vinster som flyter omkring, ska kunna bli till aktier. Allts&aring; m&aring;ste nya marknader hittas, och v&auml;rdepappersmarknaden som best&aring;r av diverse fiktiva v&auml;rden man k&ouml;per och s&auml;ljer har bevisat sig vara ett os&auml;kert gungfly.<br><br />D&auml;rf&ouml;r sitter det ett antal ideologiproducenter p&aring; borgerliga tankesmedjor och pr-byr&aring;er och funderar p&aring; hur man b&auml;st ska expandera n&auml;sta schackdrag. Hur ska man f&aring; mer offentlig verksamhet till att bli placeringsobjekt f&ouml;r det hungriga kapitalet? Ett antal skolor har vunnits till att bli vinstobjekt, men det finns ju fler kvar och j&auml;ttem&aring;nga sjukhus, v&aring;rdinr&auml;ttningar, &auml;ldreboende och m&aring;nga andra verksamheter av skilda slag som drivs gemensamt utan vinstintresse. Jag &auml;r t&auml;mligen s&auml;ker p&aring; att fler kampanjer kommer...<br /><br /><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-vinstobjekt002c-kapital.html" title="Vinstobjekt, kapital" rel="tag">Vinstobjekt, kapital</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_77_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_77_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_77=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_77_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-76" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3bab326abe18697937c393fd04d18303-76.html" class="blog-permalink">Den "tannal&ouml;sa tigern" m&aring;ste vakna</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/oktober/10 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">N&auml;r jag en g&aring;ng arbetade med upps&ouml;kande facklig verksamhet, s&aring; sa en arbetskamrat "Va ska man med en tannal&ouml;s tiger till?" om den fackliga organisationen. Den g&aring;ngen var det inte s&auml;rskilt r&auml;ttvist eftersom vi hade en stor och aktiv fackklubb p&aring; just den arbetsplatsen. Men uttrycket blev kvar i sinnet eftersom nog man p&aring; m&aring;nga andra h&aring;ll med l&aring;g facklig aktivitet kunde uppfatta situationen som s&aring;dan.<br><br /> Jag tror att facket mycket mera m&aring;ste profilera sig som den k&auml;mpande organisation f&ouml;r arbetarnas r&auml;ttigheter man &auml;r. Och det g&auml;ller inte minst gentemot politiken, nu duger det inte att f&ouml;rsvara socialdemokratin i v&aring;tt och torrt, s&auml;rskilt n&auml;r s med Mona Sahlin i spetsen ser ut att g&ouml;ra en ordentlig h&ouml;gergir. <br><br />N&aring;gra fackf&ouml;rbundsordf&ouml;rande har reagerat i pressen, men det m&aring;ste bli ett &auml;nnu st&ouml;rre tryck f&ouml;r nu kommer hotet mot v&aring;r kollektivavtalsmodell att i ett skarpt l&auml;ge, eftersom ett antal l&auml;nder i EU satt sig f&ouml;r att utstationeringsdirketivet ska g&auml;lla och att det inte ska finnas n&aring;gon social klausul i Lissabondirektivet. Jag citerar h&auml;r nedan Josefin Brink pressmeddelande i sin helhet.<br><br /></span><span style="font:14px Georgia, serif; ">Nu m&aring;ste (s) &auml;ndra sig om Lissabonf&ouml;rdraget!<br />2008-10-10 13:56<br />Idag har EU-kommissionen och arbetsmarknadsministrarna fr&aring;n Sverige, Frankrike, Tyskland, Danmark och Luxemburg deklarerat att de varken kommer att agera f&ouml;r en f&ouml;r&auml;ndring av utstationeringsdirektivet eller aktivt st&ouml;dja kravet p&aring; en social klausul i EU:s f&ouml;rdrag.<br /><br />- Det &auml;r klara besked. Och nu &auml;r det mer angel&auml;get &auml;n n&aring;gonsin att Sverige v&auml;grar ratificera Lissabonf&ouml;rdraget s&aring; l&auml;nge vi inte f&aring;r garantier f&ouml;r de fackliga r&auml;ttigheterna och kollektivavtalsmodellen, s&auml;ger Josefin Brink, v&auml;nsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.<br /><br />F&ouml;r en vecka sedan meddelade den socialdemokratiska riksdagsgruppen att man avser att r&ouml;sta f&ouml;r Lissabonf&ouml;rdraget, oavsett om n&aring;gra besked kommit om hur den svenska modellen ska s&auml;kras efter Lavaldomen. Ist&auml;llet skulle Socialdemokratrena verka f&ouml;r en omf&ouml;rhandling av utsationeringsidrektivet och en social klausul, allts&aring; just de f&ouml;rslag som nu m&aring;ste anses avf&ouml;rda fr&aring;n EU:s agenda.<br /><br />- Jag hoppas verkligen att den socialdemokratiska riksdagsgruppen nu t&auml;nker om och anv&auml;nder den makt de har att tillsammans med oss i v&auml;nsterpartiet se till att Lissabonf&ouml;rdaget inte ratificeras f&ouml;rr&auml;n kollektivavtalsmodellen &auml;r s&auml;krad. Tillsammans har vi nu en m&ouml;jlighet att ta strid f&ouml;r de fackliga r&auml;ttigheterna och tvinga den borgerliga regeringen att agera gentemot EU. Jag f&ouml;rst&aring;r inte hur n&aring;gon med hj&auml;rtat i arbetarr&ouml;relsen ska kunna se sig i spegeln om man inte utnyttjar den m&ouml;jligheten, avslutar josefin Brink.<br /></span><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-facket002c-lo002c-eu-kommissionen002c-lissabonf00f6rdraget.html" title="facket, LO, EU-kommissionen, LIssabonfördraget" rel="tag">facket, LO, EU-kommissionen, LIssabonfördraget</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_76_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_76_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_76=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_76_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-75" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="http://www.gavle.to/~seppo.laine/" class="blog-permalink">Produktionens konstanta kris</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/oktober/09 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">L&auml;nge har vi kunnat l&auml;sa p&aring;st&aring;endet att det finns en &ouml;verproduktion p&aring; cirka fem miljoner bilar &aring;rligen i v&auml;rlden. Att det f&ouml;rr eller senare landar en konsekvens av det n&aring;gonstans kan inte vara en &ouml;verraskning. De goda tiderna har dolt detta faktum en tid, men eftersom inte m&auml;nniskors f&ouml;rm&aring;ga att efterfr&aring;ga bilar &ouml;kar i samma takt som industrins f&ouml;rm&aring;ga att producera fordon ramlar marknaden ihop s&aring; sm&aring;ningom. D&aring; blir l&auml;get mest akut f&ouml;r de som har de minst eftertraktade bilmodellerna. Volvo har l&auml;nge krigat om marknaden f&ouml;r premiumbilskunder och bensint&ouml;rsten har varit p&aring;taglig bland modellerna. Jag har sv&aring;rt att bed&ouml;ma hur pass v&auml;l man har svarat mot premiummarknaden, men jag tor att Audi, BMW och Mercedes fortfarande har t&auml;ten. De har ocks&aring; svarat sent mot milj&ouml;bilst&auml;nket men har mer muskler finansiellt f&ouml;r en omst&auml;llning. Inte heller &auml;r de m&auml;rkena en liten tarm i ett st&ouml;rre f&ouml;retag som m&aring;ste l&auml;ra om ocks&aring; p&aring; sin hemmamarknad. I Europa har Ford svarat upp v&auml;l mot milj&ouml;bilsmarknaden med sina etanolbilar. Men hos Volvo finns en erfarenhet fr&aring;n biogasbilarna som kanske kan v&auml;xa till igen om politiken klarar en utbyggnad av biogasstationer. Man kan ju hoppas att det svenska fordonsflaggskeppet &ouml;verlever krisen och kan komma igen.<br />Men industristrukturen h&aring;ller p&aring; att st&ouml;pas om, den st&auml;ndigt v&auml;xande varuproduktionseran h&aring;ller p&aring; att l&auml;mna &ouml;ver till n&aring;got annat och d&aring; &auml;r fr&aring;gan om den framg&aring;ngsrika socialdemokratiska f&ouml;rdelningsmodellen h&auml;nger med. Idag verkar Sahlin inte ha n&aring;gra svar mer &auml;n l&aring;ta neoliberalismen &ouml;ka klyftorna i samh&auml;llet, l&aring;ta &ouml;verf&ouml;ringen av de gemensamma resurserna till privata h&auml;nder forts&auml;tta. En skatte&aring;terst&auml;llare i V&auml;nsterpartiets anda &auml;r det minsta man kan beg&auml;ra av en v&auml;nsterregering, fullkomligt on&ouml;diga skattel&auml;ttnader f&ouml;r folk som redan hade det bra, blir tv&aring;ng och kontroll av landets fattiga och urlakade resurser f&ouml;r den gemensamma sjukv&aring;rden, skolan och &auml;ldreomsorgen. F&ouml;r de som fick de st&ouml;rsta skattel&auml;ttnaderna kan k&ouml;pa sin v&auml;lf&auml;rd via privata sjukhus och privata v&aring;rdverksamheter. <br /><br /><br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-kris002c-skatter002c-gemensam-v00e4lf00e4rd.html" title="kris, skatter, gemensam välfärd" rel="tag">kris, skatter, gemensam välfärd</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_75_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_75_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_75=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_75_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-74" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="24ce8bd829ec6cf4f39c7a46e5deb737-74.html" class="blog-permalink">N&auml;stan fakta</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/oktober/07 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">Jag l&auml;ste boken "Faktoider" av Peter Olausson f&ouml;r en tid sedan. Det &auml;r en bok om f&ouml;rsanth&aring;llna osaningar, halvsanningar och missuppfattningar det vill s&auml;ga en "faktoid", en uppgift som ser ut som ett faktum men inte &auml;r det.<br />Ja, vi s&auml;ger s&aring; mycket, men vad vet vi egentligen om det vi s&auml;ger? F&ouml;rfattaren har djupdykt kring en rad p&aring;st&aring;ende fr&aring;n flera olika v&auml;rldar, naturkunskap, idrott, medicin bland flera. Lite l&auml;ttat kan jag konstatera att jag har haft koll p&aring; en hel del, men &auml;ven jag hade nog en diffus ide om grodan och den kokande grytan skulle kunna vara h&auml;mtat ur den riktiga vetenskapen, n&auml;mligen att grodan gradvis anpassar sig tills den d&ouml;r. Men s&aring; var det ju inte alls, blir det f&ouml;r svettigt f&ouml;rs&ouml;ker grodan l&auml;mna den otrevliga omgivningen den ocks&aring;. Men okej, den historien har ju l&auml;nge dugt som metafor f&ouml;r sm&aring; f&ouml;r&auml;ndringar &ouml;ver tiden som &auml;r sv&aring;ra att s&auml;tta fingret p&aring; och l&auml;r v&auml;l leva i muntliga ber&auml;ttandet l&auml;nge &auml;n.<br />H&auml;r finns massor med andra mer eller mindre underh&aring;llande exempel p&aring; felledda ord, missuppfattningar s&aring; boken rekommenderas varmt. Skulle man inte vilja l&auml;sa boken s&aring; &auml;r det b&auml;sta av allt att det finns en tillh&ouml;rande webbplats med.<br /></span><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; "><a href="http://www.faktoider.nu/index.php" rel="external">http://www.faktoider.nu/index.php</a></span><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; "><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-faktoider.html" title="faktoider" rel="tag">faktoider</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_74_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_74_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_74=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_74_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-73" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3b5d4783ba4ea19339007a03ddc8839e-73.html" class="blog-permalink">En normal kris</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/oktober/07 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">Lite tr&ouml;tt blir jag p&aring; rubrikerna nu, det &auml;r inget ovanligt, det &auml;r bara som kapitalismen fungerar och hela medevippen har Marx beskrivit f&ouml;r, typ, hundra &aring;r sedan. Och som vi l&auml;ste om i v&aring;r marxistiska grundcirkel p&aring; sjuttiotalet. N&auml;r det varuproducerande kapitalet inte l&auml;ngre hittar fler varor att investera sitt kapital i, s&aring; f&ouml;rs&ouml;ker man dels investera i den offentliga produktionen (skolor, sjukhus, v&auml;gar etc) dels handlar man med fiktiva v&auml;rden (spekulation i tillg&aring;ng och efterfr&aring;gan, prisuppg&aring;ng eller nedg&aring;ng). S&aring; det finns ju absolut inget nytt under hatten. <br />N&auml;r skattebetalarna betalat kapitalets fest och ryggdunkarg&auml;ngens feta bonusar och bel&ouml;ningar s&aring; startar allt fr&aring;n b&ouml;rjan igen.</span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-kris002c-marx002c-kapital002c-ryggdunkarg00e4ng.html" title="kris, Marx, kapital, ryggdunkargäng" rel="tag">kris, Marx, kapital, ryggdunkargäng</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_73_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_73_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_73=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_73_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-72" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="cf506ba38bb2f9e810cdaae2e697d21d-72.html" class="blog-permalink">Higgs partikel intresserar m&aring;nga</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/september/26 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; ">I torsdags lyssnade jag p&aring; en f&ouml;rel&auml;sning om "Nytta och n&ouml;je med vetenskap i "dumburken"". F&ouml;rel&auml;sare var Anna Schytt. Hon &auml;r chef f&ouml;r SVT:s vetenskapsredaktion. F&ouml;redraget belyste med olika exempel hur man f&ouml;rs&ouml;ker g&ouml;ra komplicerad vetenskap begripligt med modern tv-teknik. <br />Vi fick ocks&aring; reda p&aring; att det &auml;r l&auml;tt f&ouml;r f&ouml;r redaktionen att komma till tals med forskarna och de ofta st&auml;ller upp p&aring; intervjuer och hj&auml;lper till att illustrera sina r&ouml;n. Men en del &auml;r mera tv-m&auml;ssiga andra vilket &auml;r ofr&aring;nkomligt. Vetenskapsredaktionen har ett ganska bra rykte i forskarv&auml;rlden, men &auml;r mera avogt inst&auml;lld till tidningarnas journalister som ofta h&aring;rddrar svaren eller till och med anv&auml;nder dem helt felaktigt. <br />Det roliga &auml;r att vetenskapsprogrammen har en ganska stor och blandad publik, att &ouml;ver en kvarts miljon tittare ser ett program om Higgs partikel, tyder p&aring; ett intresse f&ouml;r vetenskap och forskning som &auml;r ganska brett. SVT:s vetenskapsredaktion f&ouml;rs&ouml;ker ha en inriktning p&aring; att f&ouml;rklara sammanhang i det som &auml;r nytt och intressant i forskningen och undviker att bara vara en spektakul&auml;r underh&aring;llning vilket &auml;r en tendens f&ouml;r m&aring;nga andra vetenskapsprogram.<br />Jag tyckte f&ouml;rel&auml;sning var intressant och det &auml;r synd att VoF:s f&ouml;rel&auml;sningar bara finns &auml;n s&aring; l&auml;nge i Stockholm mest och ibland i &Ouml;rebro. Nu var jag i Stockholm p&aring; ett annat seminarium under dagen och passade p&aring; att stanna kvar f&ouml;r f&ouml;rel&auml;sningen med.<br />Vi kan v&auml;l bli fler medlemmar i dena eminenta f&ouml;rening i G&auml;vle s&aring; kanske vi kan f&aring; till st&aring;nd f&ouml;rel&auml;sning p&aring; hemmaplan?<br />H&auml;r &auml;r en l&auml;nk till f&ouml;reningen:<br /></span><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#040404; "><a href="http://www.vof.se/" rel="external">http://www.vof.se/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-vetenskap002c-folkbildning.html" title="Vetenskap, folkbildning" rel="tag">Vetenskap, folkbildning</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_72_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_72_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_72=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_72_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-71" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="db26f3458ca25479598e27d1d9e2a702-71.html" class="blog-permalink">Det finns alltid en kanin...</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/september/24 </div><div class="blog-entry-body">Ig&aring;rkv&auml;ll hade vi roligt &aring;t ett antal kvicka och drastiska inl&auml;gg p&aring; v&aring;rt kommunala gruppm&ouml;te, som f&ouml;ljde av den borgerliga regeringens &aring;tg&auml;rder. Man drog ju f&ouml;rst in vuxenutbildningspengarna vid regeringsskiftet och nu ger man tillbaka p&aring;sen som en satsning fast med mindre slantar i &auml;n f&ouml;rut... Med detta och flera andra exempel g&ouml;r man sitt liv enklare som kommunpolitiker om man sk&auml;mtar ist&auml;llet f&ouml;r att gr&aring;ta.<br /><br />Roligt p&aring; riktigt &auml;r det n&auml;r man hittar st&ouml;d f&ouml;r sina &aring;sikter ute i samh&auml;llet, nu riktar &auml;ven bussbranschen kritik mot regeringens svaga st&ouml;d till kollektivtrafiken. De har ocks&aring; f&aring;tt upp &ouml;gonen f&ouml;r det f&aring;niga i att staten l&aring;tsas vara tvungen att betala alla satsningar p&aring; v&auml;gar och j&auml;rnv&auml;gsn&auml;t med sitt &aring;rliga anslag ist&auml;llet f&ouml;r att g&ouml;ra det enda f&ouml;rnuftiga, l&aring;na upp pengar till en investering som h&aring;ller f&ouml;r flera &aring;rtionden.<br /><br />Om vi tillsammans beslutar oss f&ouml;r att bygga en nyttighet som varar flera &aring;r, d&aring; &auml;r det rimligt att vi f&ouml;rdelar betalningen av den &ouml;ver flera &aring;r ocks&aring;, det &auml;r r&auml;tt f&aring; hus som skulle blivit byggda om inte den m&ouml;jligheten fanns. Tyv&auml;rr &auml;r denna sj&auml;lvp&aring;tagna budgetasketism inte n&aring;got nytt som borgarna hittat p&aring; utan en rest fr&aring;n Perssons f&ouml;gderi.<br /><br /><br /><span style="font:13px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#4d70a9; "><a href="http://www.bussbranschen.se/Aktuellt/Nyhetsbrev/NyttiBussbranschen/NyttiBussbranschen42008/tabid/362/Default.aspx" rel="external">www.bussbranschen.se/nyhetsbrev/</a></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-busstrafik002c-kollektivtrafik002c-borgarpolitik.html" title="busstrafik, kollektivtrafik, borgarpolitik" rel="tag">busstrafik, kollektivtrafik, borgarpolitik</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_71_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_71_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_71=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_71_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-70" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="8a6f08b1da1162fe77b1454f0959aca4-70.html" class="blog-permalink">N&auml;r kapitalet biter sig i svansen</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/september/16 </div><div class="blog-entry-body">P&aring; tjugotalet gjorde kapitalisterna samma sak som idag, konkurrerade med varandra i varuproduktionen genom att fara jorden runt efter den billigaste arbetskraften. Sedan s&auml;gs Henry Ford varit en av dem som insett att det inte kunde fortg&aring; eftersom han st&auml;llde sig fr&aring;gan, om arbetskraften ska ha s&aring; lite i l&ouml;n, vem kommer d&aring; att k&ouml;pa mina bilar? Den fr&aring;gest&auml;llningen ledde till initiativet att bilda FN:s &ouml;vervakningsorgan f&ouml;r arbetsmarknaden ILO, International Labour Organization. Meningen var att alla arbetsgivare i v&auml;rlden skulle i vart fall betala och uppf&ouml;ra sig enligt vissa minimiregler. Som bekant &auml;r det en bit dit.<br /><br />Men idag ser vi liknande mekanismer i verksamhet f&ouml;r bostadsmarknaden i USA, folket har inte r&aring;d att efterfr&aring;ga bost&auml;derna, de &auml;r f&ouml;r dyra och de tj&auml;nar f&ouml;r lite. USA:s arbetarklass &auml;r f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r en l&aring;ng tids utsv&auml;ltning, med l&aring;ga l&ouml;ner och f&ouml;rs&auml;mrade villkor. Till slut f&ouml;rm&aring;r inte hush&aring;llen h&aring;lla efterfr&aring;gan uppe ens med l&aring;n. Krisen har n&aring;tt &auml;ven den vita medelklassen som inte har kaptitalf&ouml;rm&ouml;genheter. De som &auml;ger kapital i USA har kunnat berika sig rej&auml;lt och avst&aring;nden, klassklyftorna har &ouml;kat. <br /><br />Nu &auml;r det kris, och n&aring;gra kapitalister som &auml;ger fel sorts kapital kommer att &aring;ka ur karusellen andra passar p&aring; att berika sig &auml;nnu mer p&aring; krisens f&ouml;rlorare.<br /><br />Inte undra p&aring; att Brack Obamas tal om "Change" sl&aring;r an hj&auml;rter&ouml;tterna hos v&auml;ldigt m&aring;nga, fast m&auml;nniskorna ofta inte hyser s&auml;rskilt stor tilltro till USA:s politiska system. Men &auml;nd&aring; s&auml;gs rekordm&aring;nga grupper som tidigare inte registrerat sig f&ouml;r att r&ouml;sta, g&ouml;ra det nu.<br /><br />Till slut har huspriserna fallit men p&aring; bekostnad av m&aring;nga m&auml;nniskors personliga konkurser, skulds&auml;ttningar f&ouml;r egendom som inte finns kvar och ett antal banker har raderats ut som inte klarar sina d&aring;liga l&aring;n.<br />Pappa staten rycker in och r&auml;ddar de st&ouml;rsta akt&ouml;rerna och l&aring;ter andra falla som inte tros f&ouml;rd&auml;rva hela ekonomin utan blir en styckningsfest f&ouml;r &ouml;vriga kapitalister.<br /><br /><a href="http://www.ilo.org/global/lang--en/index.htm" rel="external">http://www.ilo.org/global/lang--en/index.htm</a><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-arbetskraft002c-henry-ford002c-ilo002c-mekanismer002c-arbetarklass002c-usa.html" title="Arbetskraft, Henry Ford, ILO, mekanismer, arbetarklass, USA" rel="tag">Arbetskraft, Henry Ford, ILO, mekanismer, arbetarklass, USA</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_70_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_70_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_70=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_70_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-69" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="df7e00b7d050d4bc86ec03525ca5c594-69.html" class="blog-permalink">&Aring;tervinning funkar</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/augusti/26 </div><div class="blog-entry-body">Jag fick en tidning fr&aring;n f&ouml;rpackningsinsamlingen och den var ganska gl&auml;djande. Mina bes&ouml;k till &aring;tervinningstationerna upplevs emellan&aring;t som ganska deprimerande, skr&auml;p &ouml;verallt och sorterat som av Monty Pythons "upperclass nitwit". <br />Tidningarna inslagna i plast &auml;r bara ett typexempel p&aring; det som g&ouml;r att jag faktiskt tvivlar p&aring; m&auml;nniskosl&auml;ktets intelligens. Men trots detta s&aring; kunde tidningen ber&auml;tta att insamlingsm&aring;len &ouml;vertr&auml;ffats f&ouml;r tidningar och glas och &ouml;vriga materialgrupper ligger inte v&auml;ldigt l&aring;ngt ifr&aring;n sina m&aring;l. S&aring; vi &auml;r r&auml;tt duktiga &auml;nd&aring;.<br /><br />F&ouml;r den som vill veta mera finns l&auml;nken till deras webbsida nedan. Innan jag sl&auml;pper &auml;mnet vill jag bara p&aring;minna om att kuvert fortfarande g&ouml;r sig b&auml;st som br&auml;nsle i eldningspannorna. Detta f&ouml;r inslaget av klister och andra f&ouml;roreningar som f&ouml;rd&auml;rvar pappersr&aring;varan. <br /><br /><a href="http://www.ftiab.se/" rel="external">http://www.ftiab.se/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-00e5tervinning.html" title="återvinning" rel="tag">återvinning</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_69_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_69_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_69=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_69_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-68" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="ecbdad3a9c9820412f0879b78d909080-68.html" class="blog-permalink">Kr&auml;kmedel</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/augusti/23 </div><div class="blog-entry-body">Ibland kan jag irritera mig p&aring; s&aring;dant som jag inte skulle brytt mig om &ouml;verhuvudtaget. Allts&aring; bilannonser, vad sysslar de med?<br />Finns det n&aring;got nytt innanf&ouml;r motorhuven eller ovanf&ouml;r, eller under pannbenet p&aring; tillverkarna till en tysk premiumbil som flashar annonser, d&auml;r de inf&ouml;r stupstocken m&aring;ste presterar en milj&ouml;bil. <br />Bilen &auml;r lika andefattigt fotograferad med bl&auml;nk och "sp&auml;nnande" milj&ouml;er som vilken 25 &ouml;res bil som helst i dessa dagar. <br />Blir man n&aring;got annat &auml;n tr&ouml;tt p&aring; dessa gubbar, vilka de m&aring;ste vara f&ouml;r att kunna offra miljoner p&aring; n&aring;got s&aring; utdaterat och tr&aring;kigt. De &auml;r i samma liga som cheferna f&ouml;r de stora amerikanska tillverkarna som ocks&aring; de f&aring;r vakna till under galgen. Rent m&auml;rkligt att det bara har varit ett f&aring;tal biltillverkare som funnits p&aring; banan ordentligt fr&aring;n b&ouml;rjan i milj&ouml;t&auml;nket.<br /><br />M&aring;nga skopor ovett kan alla andra f&aring; f&ouml;r sin till vansinnets gr&auml;ns irriterande livsstilsannonsering i reklamteve f&ouml;r bilar som annonseras p&aring; exakt samma s&auml;tt som vi satt och dissikerade i sjunde klass p&aring; sjuttiotalet. Ja, allts&aring;, l&auml;raren dissikerade och vi sm&aring;pojkar fl&auml;mtade and&auml;ktigt av farten och fl&auml;rden...<br /><br />Men de flesta m&auml;nniskor v&auml;xer upp och saker som milj&ouml;, garantiprogram, s&auml;kerhet, praktiskhet, l&aring;ga servicepriser och m&aring;nga andra faktorer v&auml;gs in i bilk&ouml;pet. Men i reklamens v&auml;rld har inte tiden r&ouml;rt sig sedan sjuttiotalet. <br />Av transformerbilarna ska man v&auml;l f&ouml;rst&aring; att det &auml;r sju&aring;ringar som v&auml;ljer familjens bil?<br />Riktiga kr&auml;kmedel de flesta bilannonserna.<br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-reklam002c-bilar.html" title="reklam, bilar" rel="tag">reklam, bilar</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_68_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_68_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_68=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_68_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-67" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="143211b9fc7a8fe2a83fb13cd1855a3c-67.html" class="blog-permalink">&Auml;ter skr&auml;p bajsar olja</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/augusti/19 </div><div class="blog-entry-body">Senaste nyhetsbrevet fr&aring;n Gr&ouml;na bilister var fyra sidor l&aring;ngt och hade mycken information om teknikutvecklingen f&ouml;r milj&ouml;bilar. Den mest sp&auml;nnnade nyheten &auml;r onekligen planerna p&aring; att bygga en fabrik som med hj&auml;lp av genmodifierade bakterier omvandlar skr&auml;p till olja. I en svensk artikel l&auml;ste jag att de just kallades bakterier, men i artikeln i Times nedan kallas de f&ouml;r "bugs", vilket i min v&auml;rld &auml;r st&ouml;rre mer sammansatta organismer eller "kryp". Men av beskrivningen att d&ouml;ma verkar det r&ouml;ra sig om bakterier.<br /><br />Men naturligtvis kan det ocks&aring; vara uppslag f&ouml;r en katastroffilm, bakterier som rymt och f&ouml;r&ouml;kar sig och f&ouml;rvandlar allt i sin v&auml;g till olja...<br /><br />&Auml;nnu fler nyheter handlar om elhybridbilar och liknande, det verkar vara p&aring; G f&ouml;r ett st&ouml;rre genombrott. Jag tycker att alla de h&auml;r lovande artiklarna pekar p&aring; det jag tror om v&auml;rlden, det &auml;r i m&auml;nniskornas hand att kunna g&ouml;ra den h&auml;r v&auml;rlden till en trevlig plats f&ouml;r alla p&aring; planeten. Synd att det ocks&aring; k&auml;nns v&auml;ldigt l&aring;ngt dit emellan&aring;t.<br /><br /><a href="http://www.timesonline.co.uk/tol/news/environment/article4133668.ece" rel="external">http://www.timesonline.co.uk/tol/news/environment/article4133668.ece</a><br /><br /><a href="http://www.gronabilister.se/" rel="external">http://www.gronabilister.se/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-bakerier002c-bugs002c-katastroffilm.html" title="bakerier, bugs, katastroffilm" rel="tag">bakerier, bugs, katastroffilm</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_67_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_67_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_67=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_67_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-66" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="33d3feeb64e90f82904591d0dfc376ee-66.html" class="blog-permalink">Fynd i bloggv&auml;rlden</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/augusti/19 </div><div class="blog-entry-body">Ibland hittar jag saker p&aring; n&auml;tet som n&auml;stan k&auml;nns f&ouml;r bra f&ouml;r att vara sant. Men det &auml;r sant att forskarna p&aring; Statens Lantbruksuniversitet avs&auml;tter tid f&ouml;r att &aring;terpublicera artiklar eller skriva nytt p&aring; en blogg, som i en f&ouml;rsta titt s&aring;g ut att inneh&aring;lla intressant information om allt m&ouml;jligt som &auml;r p&aring; tapeten i dagarna. Genmodiefiering, belgiska bl&aring;, bioteknik med mera. Dessutom &auml;r bloggen ren och snygg i formgivningen och d&auml;rf&ouml;r behaglig att l&auml;sa.<br /><br />D&auml;rf&ouml;r blir det en l&auml;nk till denna trevliga blogg:<br /><br /><br /><a href="http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/" rel="external">http://forskarbloggen.typepad.com/forskarbloggen/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-forskarblogg.html" title="forskarblogg" rel="tag">forskarblogg</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_66_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_66_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_66=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_66_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-65" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="291d44792da38252b234814c86e0a394-65.html" class="blog-permalink">Mera om Israel och Palestina</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/juli/31 </div><div class="blog-entry-body">Israel &auml;r ocks&aring; p&aring; bojkottlistan. Ansvaret f&ouml;r en fredsprocess m&aring;ste vila tyngre p&aring; en demokratisk stat &auml;n en of&auml;rdig statsbildning. Det rimmar illa med Israels &ouml;verv&aring;ld mot de ganska meningsl&ouml;sa provokationer olika palestinska grupper &aring;stadkommer. Raketattacker &auml;ven med hemgjorda missiler d&ouml;dar folk i Israel och det &auml;r oacceptabelt v&aring;ld ett fredligt samh&auml;lle inte ska beh&ouml;va uppleva. Men ett helt samh&auml;lle kan inte straffas f&ouml;r den samh&auml;lleliga kontroll den inte lyckats uppr&auml;tta &ouml;ver alla schatteringar och viljor som drar &aring;t olika h&aring;ll i Palestina. <br /><br />Det &auml;r ocks&aring; Israels och USA:s gemensamma nederlag att ha misskrediterat Palestinas stapplande steg mot demokratin genom att underk&auml;nna den regering som folket valde. Samtidigt som man underbl&aring;st Hamas idag starka st&auml;llning genom att inte st&ouml;dja Al Fatah. USA har ingen historia av att undvika diktaturens kreatur tidigare i sin politiska historia, s&aring; varf&ouml;r nu s&aring; sparsmakade?<br /><br />V&auml;gen till fred i mellan&ouml;stern kommer fortsatt vara knagglig och t&ouml;rnbestr&ouml;dd, men ett st&ouml;d f&ouml;r starka civila krafter och organisationer i Palestina &auml;r ett m&aring;ste.<br /><br /><br />Jag hittade en blogg fr&aring;n G&auml;vle som tar upp m&aring;nga fler &auml;mnen i denna gamla konflikt, h&auml;r &auml;r en l&auml;nk:<br /><br /><a href="http://tommy1960.wordpress.com/" rel="external">http://tommy1960.wordpress.com/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-israel002c-palestina.html" title="Israel, Palestina" rel="tag">Israel, Palestina</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_65_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_65_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_65=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_65_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-54" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="bc46ed2fa7e7fc93a415379a69d1b1c2-54.html" class="blog-permalink">En fredag i juni</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/juli/30 </div><div class="blog-entry-body">1 juni-07 19:40<br />Jag arbetar idag som ombudsman f&ouml;r V&auml;nsterpartiet i Uppsala l&auml;n. TIllh&ouml;r arbetspendlarna. Uppt&aring;get &auml;r en grym favorit. En av f&ouml;rm&aring;nerna i jobbet &auml;r att kunna jobba fr&aring;n hemmafronten emellan&aring;t. Idag har jag suttit vid datorn hemma och filat p&aring; "Upplandsfolket" nr 3. Varvat med lite ideella insatser f&ouml;r G&auml;vlepartiet. Lite kassaf&ouml;ring och ett bes&ouml;k i lokalen f&ouml;r att f&aring; ett pris p&aring; kabeldragningar f&ouml;r bredbandet. Ibland &auml;r politikens v&auml;rv nog s&aring; vardagligt, f&ouml;r att inte s&auml;ga f&ouml;r det mesta.<br /><br />F&aring;r se om dumburken visar n&aring;got intressant, annars blir det datorn och kanske lite musiklyssning f&ouml;re nattvandringen p&aring; S&auml;tra. <br />Apropos dumburk s&aring; har SVT &ouml;vergett sin senaste f&aring;niga id&eacute; med programmet "Ballar av st&aring;l", vad &auml;r det f&ouml;r kul med att ge sig p&aring; f&ouml;rsvarsl&ouml;sa m&auml;nniskor med obehagliga &ouml;verraskningar?<br />Vilket inte hindrar att det finns kul sk&auml;mt och spratt som man kan spela sina medm&auml;nniskor, det finns ett kanadensiskt program med lite mildare &ouml;verraskningar som jag tyckter har kul grejor och dolda kameran kan ocks&aring; vara kul. Men det f&aring;r vara n&aring;gon m&aring;tta och g&auml;rna lite elegans p&aring; det man uts&auml;tter folk f&ouml;r.<br /><br />SVT:s program verkade bara handla om illasinnade elakheter. Jag &ouml;nskar mig mera kvalitetsprogram fr&aring;n statstelevisionen. Tycker det &auml;r l&auml;nge sedan man fick till det. Inte f&ouml;r att jag &auml;r n&aring;gon kvalitetsmedveten tv-tittare i n&aring;gon h&ouml;gre division, en engelsk deckare eller CSI brukar tilllh&ouml;ra teve-underh&aring;llningen.<br /><br />TV-nyheterna v&auml;cker mest irritation, snuttifierade och ofta direkt missvisande och handlar om rent nonsens, l&auml;ser man n&aring;gon dagstidning och veckomagasin s&aring; saknar man inte TV-nyheterna direkt.<br />DN, GD, Flamman, Ordfront Magasin, UNT &auml;r en del av mitt underlag f&ouml;r att h&aring;lla koll p&aring; v&auml;rlden.<br /><br />Nog med tjat, nu ska jag gnaga fredagschips, man m&aring;ste t&auml;nka p&aring; rond&ouml;ren!<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ombudsman.html" title="Ombudsman" rel="tag">Ombudsman</a>, <a href="tag-002c-nattvandring002c-svt002c-nyheter.html" title=", nattvandring, SVT, nyheter" rel="tag">, nattvandring, SVT, nyheter</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_54_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_54_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_54=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_54_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-49" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="e7cd1e11ccd39191b90fa435ea9d228d-49.html" class="blog-permalink">Ta &ouml;ver rubbet</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/juli/11 </div><div class="blog-entry-body">Diskussionerna om samh&auml;llsfonder sk&ouml;ts effektivt i sank av n&auml;ringslivet och h&ouml;gern, medges med lite hj&auml;lp av egen oreda inom arbetarr&ouml;relsen med. Men fr&aring;gan om det inte &auml;r dags att t&auml;nka till igen, f&ouml;r vi upprepar samma m&ouml;nster som f&ouml;rut, de m&aring;nga samlar ihop till de f&aring;. L&auml;ser man till exempel Stellan Bj&ouml;rcks bok om Stenbeck dynastin och l&auml;gger ihop det med C H Hermansson unders&ouml;kningar av den svenska kapitalismen, framtr&auml;der bilden tydligt av hur man f&ouml;rdelar styrelseposter och &auml;gande inom en smal krets i Sverige. Sina vasaller bel&ouml;nar man rikligt, vd-l&ouml;ner p&aring; uppemot 20 miljoner om &aring;ret f&ouml;rekommer. Man kan ocks&aring; l&auml;sa i dagordningarna till aktiebolagens &aring;rsst&auml;mmor vilka summor man ers&auml;tter styrelseledam&ouml;terna med.<br /><br />N&auml;r det g&auml;ller kapital i allm&auml;nhet s&aring; har &auml;ven l&ouml;nearbetarna f&aring;tt ihop anseliga kapital i form av pensionsfonder, men dessa f&ouml;rvaltas av helt andra h&auml;nder och ofta p&aring; samma villkor som &ouml;vrigt kapital.<br /><br />Det &auml;r dags att st&auml;lla sig fr&aring;gan om inte de l&ouml;nearbetande borde intressera mer f&ouml;r vad deras ansamlade kapital anv&auml;nds till och hur deras inflytande och makt &auml;ver den egna arbetplatsens resultat ser ut.<br /><br />Om vi tar Norrsundet som exempel, d&auml;r koncernen l&auml;gger ned en verksamhet f&ouml;r att den ger f&ouml;r d&aring;lig l&ouml;nsamhet j&auml;mf&ouml;rt med andra anl&auml;ggningar, men anl&auml;ggningen i sig skulle med verksamhet kunna ge l&ouml;nsamhet och f&ouml;rs&ouml;rja m&aring;nga familjer under m&aring;nga &aring;r, framf&ouml;r allt om l&ouml;nearbetarna sj&auml;lva gavs makten att forma anl&auml;ggningen. Det finns andra exempel p&aring; l&ouml;nsamma tillverkningsenheter som skurits bort av stora koncerners h&auml;nsyn till de interna kostnaderna och vinstniv&aring;n. Min fr&aring;ga &auml;r d&aring; om de inte anst&auml;llda p&aring; s&aring;dana inte borde ges m&ouml;jligheten att ta &ouml;ver s&aring;dan verksamhet som inte storkapitalet l&auml;ngre finner intressant?<br /><br />Kunskapen att driva vidare en anl&auml;ggnig finns och Lucasarbetarna i England visade p&aring; att det finns id&eacute;er om alternativa produkter d&auml;r man inte l&auml;ngre kan tillverka samma produkt.<br /><br />Naturligtvis b&ouml;r en s&aring;dan l&ouml;sning inneb&auml;ra att aktie&auml;garna ers&auml;tts f&ouml;r substansv&auml;rdet i den fabrik man vill l&auml;gga ned och som kan &ouml;vertas av de anst&auml;llda.<br /><br />Vad som kr&auml;vs &auml;r ocks&aring; en modell liknande den i Kanada f&ouml;r bildande av regionala fonder, d&auml;r har fackf&ouml;reningarna varit en aktiv part i utformandet av ett system f&ouml;r regionala fonder som st&ouml;ttar lokalt f&ouml;retagande och vidaredrift av nedl&auml;ggningshotade anl&auml;ggningar.<br /><br />Med arbetar&auml;gda f&ouml;retag flyttar konflikten arbete-kapital in i f&ouml;retaget och det kr&auml;vs ett arbete med f&ouml;retagskulturen och att man f&ouml;rst&aring;tt inneb&ouml;rden av denna konflikt. Men &auml;ven h&auml;r finns det exempel p&aring; arbetar&auml;gda f&ouml;retag d&auml;r man &ouml;verbryggt mots&auml;ttningar, lagt kapital f&ouml;r framtiden och in i maskinparken.<br /><br />Problemet man st&aring;r inf&ouml;r &auml;r den v&aring;ldsamma dynamik som k&auml;nnetecknar den kapitalistiska utvecklingen, att f&ouml;retag f&ouml;rsviner och att andra uppst&aring;r &auml;r den normala ordningen. Vi har tidigare justerat effekterna av denna skenande dynamik med samh&auml;lls&aring;tg&auml;rder som j&auml;mnat ut effekterna f&ouml;r arbetskraften, idag kl&auml;ms arbetskraften av borgerligheten som fr&auml;mst intresserar sig f&ouml;r billigast m&ouml;jliga arbetskraft oavsett andra konsekvenser.<br /><br />Med ett sj&auml;lv&auml;gande kan arbetskraften sj&auml;lva formulera l&ouml;sningar p&aring; dessa problem och makt och inflytande &ouml;ver ett eget kapital f&ouml;r ocks&aring; kunna genomf&ouml;ra n&ouml;dv&auml;ndiga f&ouml;r&auml;ndringar. D&auml;rmed kan den l&ouml;sg&ouml;ra sig fr&aring;n mamma kapital och pappa staten och forma sitt eget liv.<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-l00f6nsamma-tillverkningsenheter.html" title="Lönsamma tillverkningsenheter" rel="tag">Lönsamma tillverkningsenheter</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_49_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_49_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_49=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_49_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-47" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="d9f1486f447c70eb458c122a2c6054f3-47.html" class="blog-permalink">Vi lyssnar p&aring; dig</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/juli/11 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; ">Vem kontrollerar dem som kontrollerar? Demokratin bevaras genom att det finns en genomskinlighet i allt medborgarna g&ouml;r oavsett om de finns i privat eller offentlig sf&auml;r. I de flesta l&auml;nder &auml;r det pressens roll att ha ansvaret f&ouml;r att belysa det som blivit snett eller fel, och lagstiftarna regering och riksdag stiftar lagar och byr&aring;kratin genomf&ouml;r lagstifitningen p&aring; ett opartiskt s&auml;tt. I alla samh&auml;llen och alla former av statsstyre finns det en press fr&aring;n s&auml;rintressen att genomf&ouml;ra saker enligt det intresse som f&ouml;retr&auml;ds, industri, personer, f&ouml;reningar med mera. Men fungerar kontrollen s&aring; kan alla medborgare behandlas r&auml;tts&auml;kert och lika. Nu vet vi att det brister med detta &auml;ven i Sverige, en polisutredning kan g&ouml;rs slarvigt, en person kan hamna mellan tv&aring; myndigheters stolar, man kan bli d&ouml;md oskyldig. Men jag tror att man inte i allm&auml;nhet kan k&ouml;pa sig domstolsutslag, man kan inte muta till sig byggr&auml;tter eller exploateringsavtal.<br /><br />Och det var ett litet utvik, men &auml;nd&aring; en p&aring;minnelse, eftersom ibland har jag h&ouml;rt gn&auml;llspikar veva p&aring; som om Sverige skulle vara en bananrepublik och dit menar jag &auml;r det fortfarande v&auml;ldigt l&aring;ngt. Att svenska folkets f&ouml;retag s&auml;ljs ut till de redan rika &auml;r n&aring;got folket (inte alla men en majoritet) sj&auml;lva valt frivilligt i ett demokratiskt val.<br /><br />S&aring; till signalsspaningslagen som ger FRA (F&ouml;rsvaretsRadioAnstalt) r&auml;tt att lyssna p&aring; all internet och mobiltrafik i Sverige, vad jag f&ouml;rst&aring;r s&aring; lyssnas vi p&aring; redan av andra underr&auml;ttelsetj&auml;nster, men dessa har vi ingen lagstiftningsmakt &ouml;ver. &Auml;r det d&aring; r&auml;tt att ge FRA samma m&ouml;jligheter som andra har och byta denna information mellan varandra? V&auml;nsterpartiet svarar ett generallt nej p&aring; den fr&aring;gan. Ska det avlyssnas ska det finnas en klarlagd misstanke om brott.<br /><br />Jag l&auml;ste en artikel om avlyssningen som gjorts tidigare av s&auml;kerhetspolisen och genom arkiv som &ouml;ppnats kunde man visa p&aring; att en m&auml;ngd ovidkommande information samlats om m&auml;nniskor i ett oklart syfte.<br />Det &auml;r inte v&auml;rdigt r&auml;ttstater att ha &ouml;rat mot v&auml;ggen och banda m&auml;nniskors g&ouml;randen och l&aring;tanden om det inte h&ouml;r ihop med en brottsutredning. F&ouml;r jag menar ocks&aring; att om man ska komma &aring;t kriminella organisationer &auml;r buggning och avlyssnad mobiltrafik, en n&ouml;dv&auml;ndig arsenal f&ouml;r r&auml;ttsv&auml;sendet.<br /><br />Men d&auml;rifr&aring;n &auml;r steget l&aring;ngt den den slags frihetskr&auml;nkande terroristlagstiftning som uppst&aring;tt med USA:administrationen och dess bandhundar. Man har inf&ouml;rt tortyr som f&ouml;rh&ouml;rsmetod, f&auml;ngslande av m&auml;nniskor utan &aring;tal eller dom, naturligtvis &auml;r det oacceptabla metoder f&ouml;r en r&auml;ttstat. Demokratin kan i nte vinna med diktaturens metoder, utan skaffar sig bara fler fiender med det s&auml;ttet att arbeta.<br /><br /><br /><br /><br />Lars Ohly om utspelet: </span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#000fed; "><u><a href="Lars Ohly om utspelet: http://www.vansterpartiet.se/content/view/1709/275/<br />Alice &Aring;str&ouml;m och Rick Falkvinge: http://www.vansterpartiet.se/content/view/1710/246/" rel="external">http://www.vansterpartiet.se/content/view/1709/275/</a></u></span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /></span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; ">Alice &Aring;str&ouml;m och Rick Falkvinge: </span><span style="font:11px Arial, Verdana, Helvetica, sans-serif; color:#000fed; "><u><a href="Lars Ohly om utspelet: http://www.vansterpartiet.se/content/view/1709/275/<br />Alice &Aring;str&ouml;m och Rick Falkvinge: http://www.vansterpartiet.se/content/view/1710/246/" rel="external">http://www.vansterpartiet.se/content/view/1710/246/</a></u></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-kontroll002c-genomskinlighet002c-gn00e4llspikar002c-fra.html" title="kontroll, genomskinlighet, gnällspikar, FRA" rel="tag">kontroll, genomskinlighet, gnällspikar, FRA</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_47_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_47_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_47=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_47_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-46" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="7f7172d054c7511bec22c4c938a761a6-46.html" class="blog-permalink">Konsumentmakten</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/juni/24 </div><div class="blog-entry-body">&Auml;nda sedan bojkotten mot apartheidregimen i Sydafrika har jag f&ouml;rs&ouml;kt styra vart mina pengar tar v&auml;gen som konsument. Den makten &auml;r begr&auml;nsad men den finns d&auml;r och med sina penningstr&ouml;mmar har konsumenterna tvingat fram f&ouml;r&auml;ndringar. Det klorfria pappret &auml;r ett exempel, det allt st&ouml;rre utbudet av ekologiska produkter ett annat. Gl&auml;djande nog verkar allt fler hitta och v&auml;lja Fair Trade (R&auml;ttvisem&auml;rkt) med. <br /><br />Men egentligen t&auml;nkte jag bubbla om att min bojkottlista emellan&aring;t f&ouml;rkortas, ett tag p&aring; 80-talet var det besv&auml;rligt med frukt periodvis, Israel, st&ouml;rre delen av Sydamerika var diktaturer och s&aring; spr&auml;ngde Frankrike atombomber i Stilla Havet och hamnade naturligtvis de ocks&aring; p&aring; bojkottlistan...<br /><br />Men tanken idag b&ouml;rjade med att facket i Ryssland vunnit en delseger i kampen om att f&aring; l&ouml;nef&ouml;rhandla med Nestl&eacute;, ett resultat av egen kamp naturligtivs men ocks&aring; det internationella st&ouml;det och uppm&auml;rksamheten. S&aring; ett litet plus till Nestl&eacute; d&aring;, men de ligger kvar p&aring; bojkottlistan f&ouml;r marknadsf&ouml;reningen av br&ouml;stmj&ouml;lksers&auml;ttningen verkar fortfarande g&aring; oetiskt till.<br /><br />Numera har jag ocks&aring; lyft bort Findus fr&aring;n bojkottlistan eftersom Nestl&eacute; inte l&auml;ngre &auml;ger n&aring;got i Findus enligt uppgift. Kul att kunna tugga Findus prylar igen.<br />Men Nestl&eacute; sprider sina vidriga bl&auml;ckfiskar armar p&aring; andra st&auml;llen, nu hade de del i Diplom-is, slut p&aring; den gl&auml;djen allts&aring;. Och de godaste After Eight minten hade de ocks&aring; sedan tidigare, kan inte de l&auml;mna dem till Fazer ist&auml;llet?<br /><br />Nuvarande bojkottlistan omfattar Kina, men den &auml;r sv&aring;r att hantera, det blir avsteg allt som oftast, allting verkar ju tillverkas d&auml;r av v&aring;ra elektronikprylar...<br /><br />Jag f&aring;r &aring;terkomma till konsumentmakten dess roll och begr&auml;nsningar i samh&auml;llet i en senare blogg, teoretiskt finns det en del att g&ouml;ra och programmatiskt f&ouml;r V&auml;nsterpartiet finns det ocks&aring; en del kvar att g&ouml;ra enligt min mening.<br /><br />Och s&aring; ser alla till att l&aring;ta Coca-Cola ruttna i varuhyllorna, tack!<br /><br /><br />En l&auml;nk till mer information om r&auml;ttvisem&auml;rkt:<br /><br /><a href="http://www.rattvisemarkt.se/" rel="external">http://www.rattvisemarkt.se/</a><br /><br />En l&auml;nk till Amningshj&auml;lpen och info om Nestl&eacute;s marknadsf&ouml;ring:<br /><br /><a href="http://www.amningshjalpen.se/amningsnytt/nyheter.htm" rel="external">http://www.amningshjalpen.se/amningsnytt/nyheter.htm</a><br /><br />Och att Coca-Cola fortfarande &auml;r ett av v&auml;rldens mest oetiska f&ouml;retag torde framg&aring; h&auml;r:<br /><br /><a href="http://www.ymlp.com/pubarchive_show_message.php?stopkillercoke+304" rel="external">http://www.ymlp.com/pubarchive_show_message.php?stopkillercoke+304</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-bojkott002c-israel002c-sydafrika002c-diktaturer002c-frankrike002c-atombomb.html" title="bojkott, Israel, Sydafrika, diktaturer, Frankrike, atombomb" rel="tag">bojkott, Israel, Sydafrika, diktaturer, Frankrike, atombomb</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_46_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_46_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_46=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_46_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-45" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="dec36ffca7e2c754a67eb6eae96d83f5-45.html" class="blog-permalink">Kongresstankar</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/juni/08 </div><div class="blog-entry-body">S&aring; kan det g&aring;. Hade t&auml;nkt mig att skriva mera p&aring; bloggen om b&aring;de kongressen och annat aktuellt. Men upplevde ist&auml;llet en av de s&auml;llsynta tillf&auml;llen d&aring; mjukvaran inte vill vara med. Det var n&aring;got fel med min RSS-feed och n&auml;r jag grejade med det passade FTP-uppdateringen ocks&aring; p&aring; att inte vilja vara med. Men nu funkar v&auml;l FTP-delen, fattas bara att begripa RSS-feeden. <br /><br />Men V&auml;nsterpartiets kongress d&aring;. F&ouml;r egen del del &auml;r den intressant eftersom jag fick skrivet ett antal motioner som ocks&aring; fick st&ouml;d av andra medlemmar. Allihop var bara organisatoriska, allihop handlar om att rationalisera genom att flytta &ouml;ver verksamheter fr&aring;n lokalt till ett centralt st&auml;lle. Ett &auml;mne har flera andra ocks&aring; skrivit motion om, d&aring; flera upplever ett skriande behov av ett enda gemensamt medlemsregister och d&auml;r har faktiskt partistyrelsen lovat att ta itu med fr&aring;gan. Ett mera futuristiskt f&ouml;rslag &auml;r att vi ska ha en gemensam postcentral, med dagens teknik borde man kunna klicka i datorn och en maskinpark n&aring;gonstans i Sverige som g&ouml;r resten av jobbet, trycker, kuverterar och skickar ut...<br />En tredje motion handlar om att l&auml;gga ihop all personalhantering i en enda gemensam enhet f&ouml;r hela Sverige, med l&ouml;nehantering och annan administration kring personalen vi har anst&auml;lld. Det fordrar en egen kompetens att handha personalfr&aring;gor och ist&auml;llet f&ouml;r att var och en hanterar &auml;mnet efter f&ouml;rm&aring;ga och eget huvud s&aring; &auml;r det ocks&aring; en funktion som l&auml;tt samordnas centralt p&aring; ett enkelt och billigt s&auml;tt.<br />Sedan ville jag och n&aring;gra till ha en l&auml;ngre kongressperiod, ist&auml;llet f&ouml;r att n&auml;stan g&aring; fr&aring;n val till kongress med allt internt arbete det inneb&auml;r beh&ouml;ver vi en l&auml;ngre period utan s&aring; mycket internt arbete utan ist&auml;llet fokusera p&aring; att n&aring; ut och l&aring;ta partiorganisationen v&auml;xa. En del menar kongresserna &auml;r ett s&auml;tt g&ouml;ra detta p&aring;, men jag till&aring;ter mig att tvivla. Att m&ouml;ta en en V&auml;nsterpartist i verkligheten &auml;r b&auml;ttre &auml;n att f&aring; en kort glimt p&aring; tv.<br />Nu n&auml;r jag skriver detta n&auml;rmar sig kongressen sitt slut och kongressombuden kan se fram emot hemresan efter ett antal intensiva och intressanta dagar.<br /><br />Sedan m&aring;ste jag bara skriva om Nestl&eacute; igen, en av v&auml;rldens mest vidriga f&ouml;retag, fortfarande f&ouml;rem&aring;l f&ouml;r bojkott fr&aring;n Amningshj&auml;lpen f&ouml;r sin oetiska marknadsf&ouml;ring av br&ouml;stmj&ouml;lksers&auml;ttning i tredje v&auml;rlden som d&ouml;dar sp&auml;dbarn. Nu f&ouml;rs&ouml;ker de undvika f&ouml;rhandla med facket i Ryssland se nedanst&aring;ende l&auml;nk.<br /><br /><span style="font:14px Georgia, serif; "><a href="http://www.iuf.org/den5088" rel="external">http://www.iuf.org/den5088</a></span><br /><br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-partikongress002c-v00e4nsterparti.html" title="partikongress, Vänsterparti" rel="tag">partikongress, Vänsterparti</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_45_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_45_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_45=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_45_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-42" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="6fc62750c74fd3b3933079d3cc6b3f62-42.html" class="blog-permalink">Gratis &auml;r gott</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/mars/23 </div><div class="blog-entry-body">Mitt favoritoperativsystem med tillh&ouml;rande datorer s&auml;ljer stort i USA, hemmamarknaden f&ouml;r Apple. Nu vet jag inte hur MacOS X klarar sig j&auml;mf&ouml;rt med en Linuxdistribution i praktiken, det man l&auml;st antyder att man fortfarande ska vara lite mer datahackare f&ouml;r att klara sitt dataliv med Linuxvarianterna. Men samtidigt f&aring;r Ubuntu allt st&ouml;rre spridning och har ord om sig att vara anv&auml;ndarv&auml;nligt. S&aring; fort jag f&aring;r m&ouml;jlighet vill jag prova Linux sj&auml;lv. Gjorde n&aring;gra f&ouml;rs&ouml;k att starta en Linuxmilj&ouml; i min g5:a och med GuestPC, men installationsprogrammet stannade mitt i och hittade inte den instoppade startskivan... <br />Mera f&ouml;rs&ouml;k har jag inte gjort f&ouml;r d&auml;r g&aring;r ungef&auml;r gr&auml;nsen f&ouml;r hur mycket datagibberish jag orkar syssla med. <br /><br />P&aring; MacSveriges fantastiska epostlistor d&auml;r man kan f&aring; tips och hj&auml;lp med ganska mycket hittade jag f&ouml;ljande l&auml;nk:<br /><br /><a href="http://www.myosxfreeware.com/" rel="external">http://www.myosxfreeware.com/</a><br /><br />Verkar vara en l&auml;ttare v&auml;g till att hitta gratisprogramvara f&ouml;r MacOS X, &auml;n p&aring; Apples hemsidor som ocks&aring; har en m&auml;ngd l&auml;nkar till olika programvaror f&ouml;r MacOS X, men d&auml;r &auml;ven alla kommersiella leverant&ouml;rer finns med.<br /><br />Krasst ekonomiskt borde ju Ubuntu vara alternativet f&ouml;r alla ideella f&ouml;reningar och skolor, noll kronor i licenskostnader &auml;r en f&ouml;rdel som man inte kan neka till. Men idag &auml;r det f&ouml;r klent med datakunskaperna &ouml;verlag i skolv&auml;rlden f&ouml;r att denna revolution ska kunna h&auml;nda mer &auml;n i n&aring;gon enstaka skola. Alla g&aring;r i pyttemjukdimman och knappt det. Eleverna som kommer ut i v&auml;rlden blir stor&ouml;gt f&ouml;rv&aring;nade &ouml;ver att operativsystem kan vara mer &auml;n den windowsvariant som var aktuell i skolan, eller att begreppet ordbehandlare kan omfatta mer &auml;n Word...<br /><br />Sedan g&aring;r det tjugo frustrerade Mac-saljare p&aring; dussinet som f&ouml;rs&ouml;ker n&aring; fram med att Macen &auml;r billigare f&ouml;r skolan och drifts&auml;krare, och har levande exempel p&aring; det, men &auml;nd&aring; m&ouml;ts av den monumentala Windowsv&auml;ggen. <br /><br />I stort g&aring;r v&auml;rlden mot det b&auml;ttre, grannens grabb som bara kunde snickra sidor f&ouml;r IE/win verkar inte anlitas s&aring; ofta l&auml;ngre, tack Firefox f&ouml;r det. Men windowsnissekonsulter som innesluter sig i IE/win s&auml;ljer fortfarande tj&auml;nster p&aring; den &ouml;ppna marknaden, men tack och lov h&aring;ller de flesta p&aring; med &ouml;ppna standarder och f&ouml;ljer internationell standard. Med den nuvarande populariteten f&ouml;r Linux och MacOS bland systemvetarna kan man ju hoppas att den siste windowsnissekonsulten snart f&ouml;rpassats till historiens m&ouml;rka mossiga h&ouml;rn. S&aring; kan internet f&ouml;rbli &ouml;ppen f&ouml;r alla med programvaror och standarder fritt tillg&auml;ngliga f&ouml;r alla f&ouml;r att kunna ta del av och skapa inneh&aring;ll p&aring; n&auml;tet.<br /><br />Alla windowsvarianter f&ouml;re XP har varit som att ta sig fram med skottk&auml;rra n&auml;r man vant sig vid att k&ouml;ra lyx&aring;k. Med XP fick man ett fortskaffningsmedel i vart fall och som &auml;r helt okej som operativsystem egentligen, fast den d&aring; har sv&aring;rt med alla slags fientliga attacker med virus och annat. <br /><br />Men det &auml;r Windows-f&ouml;respr&aring;karna som f&aring;r mig att lacka ur emellan&aring;t, it-chefer som f&ouml;rbjuder anst&auml;llda att v&auml;lja MacOS, de redan n&auml;mnda konsulterna som bara g&ouml;r grejer som funkar i Win/IE milj&ouml;.<br /><br />Vista har jag inte provat sj&auml;lv, men n&auml;tet &auml;r fullt med vittnesm&aring;l om att den f&aring;tt folk att v&auml;lja MacOS...<br />Och inte har jag lagt vantarna p&aring; Leopard, som &auml;r MacOS X senaste inkarnation, Apple &auml;r som alla andra dataf&ouml;retag i det avseendet, alla som l&auml;gger sig f&ouml;rst i k&ouml;n blir ocks&aring; testkaniner... <br /><br />Lite l&auml;nkar till:<br /><br />Ubuntu i Sverige<br /><a href="http://www.ubuntu-se.org/drupal/" rel="external">http://www.ubuntu-se.org/drupal/</a><br /><br />En aff&auml;r som s&auml;ljer Ubuntu-datorer<br /><a href="http://www.gnubox.se/se/shop.php?id=3845" rel="external">http://www.gnubox.se/se/shop.php?id=3845</a><br /><br />Och om du inte visste var man hittar den b&auml;sta fritt spridda webbl&auml;saren:<br /><br /><a href="http://www.mozilla.com/en-US/firefox/" rel="external">http://www.mozilla.com/en-US/firefox/</a><br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-linux002c-gratis-programvara.html" title="Linux, gratis programvara" rel="tag">Linux, gratis programvara</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_42_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_42_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_42=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_42_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-41" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="ca354dd4fd623f50173935cafac0220a-41.html" class="blog-permalink">Och vinnaren &auml;r...Joakim von Anka</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/januari/16 </div><div class="blog-entry-body">Borgarna &auml;r inte riktigt n&ouml;jda &auml;n. L&auml;ste n&aring;gonstans att centern inte tycker att arbetarna &auml;r riktigt flexibla &auml;n utan man skulle l&auml;tta p&aring; reglerna f&ouml;r mindre arbetsst&auml;llen. M&aring;nne man har samma tanke som h&ouml;gern i Australien, kicka din anst&auml;llda och k&ouml;p tillbaka dennes arbete f&ouml;r en l&auml;gre slant.<br /><br />Varje &aring;r utser <a href="http://www.labourstart.org/" rel="external">http://www.labourstart.org/</a> en &aring;rets b&auml;sta webbsida och nu sist gick priset till <br /><a href="http://www.rightsatwork.com.au/campaigns/realpeoplerealstories" rel="external">http://www.rightsatwork.com.au/campaigns/realpeoplerealstories</a>, en facklig kampsida i Australien.<br /><br />D&auml;r kan man se en video och och l&auml;sa ber&auml;ttelserna om hur den flexibla lagstiftningen anv&auml;nds, och det i ett land man &auml;nd&aring; t&auml;nkte att den tillh&ouml;rde de utvecklade samh&auml;llena som inte l&auml;ngre bara &auml;r de rikas paradis och slavl&auml;ger f&ouml;r &ouml;vriga.<br /><br />Seppo Laine<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-borgare002c-labourstart002c-facklig-kamp.html" title="borgare, labourstart, facklig kamp" rel="tag">borgare, labourstart, facklig kamp</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_41_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_41_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_41=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_41_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-40" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="ae55947ae69397b9cbe12c8bc99c599e-40.html" class="blog-permalink">Tidningen utan m&aring;l eller mening</a></h1><div class="blog-entry-date">2008/januari/11 </div><div class="blog-entry-body">Ett tag &auml;gde den svenska arbetarr&ouml;relsen m&aring;nga tidningar. Nu &auml;r det r&auml;tt f&aring; kvar. Och ser man p&aring; Arbetarbladet i G&auml;vle som exempel s&aring; illustrerar den t&auml;mligen v&auml;l utvecklingen. En tidning som ses som vilket nyhetsorgan som helst i den borgerliga soppan, att ledarsidan har v&auml;nster&aring;sikter &auml;r v&auml;l n&auml;rmast ett under. Om man tror att man kan vinna striden om l&auml;sarna genom att leverera samma produkt som borgarklassen, som har n&aring;gra miljoner mer i fickan &auml;n vad arbetarr&ouml;relsen n&aring;gonsin kommer att &auml;ga under &ouml;versk&aring;dlig tid, &auml;r dumt. F&ouml;ljdaktligen har tidningarna packat ihop och s&aring;lts bort eftersom ingen hittat meningen med dem.<br /><br />Och Arbetarbladet har klivit in p&aring; samma v&auml;g. Det &auml;r v&auml;ldigt synd f&ouml;r jag &auml;r bergfast &ouml;vertygad om att en riktig arbetarr&ouml;relsetidning hade haft en v&auml;ldig stor roll att spela &auml;ven med dagens professionaliserade arbetarr&ouml;relse. Det &auml;r inte l&auml;ngre pionj&auml;rer som sliter efter skiftet som b&auml;r b&ouml;rdan av r&ouml;relsens aktiviteter, det finns anst&auml;llda ombudsman och funktion&auml;rer f&ouml;r v&auml;ldigt m&aring;nga uppgifter. Men fortfarande utr&auml;ttas v&auml;ldigt mycket arbete av oavl&ouml;nat ideellt arbete, allt har inte blivit n&auml;ringsf&aring;ng. Och stora saker har utr&auml;ttats, f&ouml;r r&ouml;str&auml;tt, arbetsr&auml;tt, j&auml;mst&auml;lldhet, yttrandefrihet och f&ouml;reningsfrihet.<br /><br />D&aring; tycker jag faktiskt att det &auml;r konstigt att en prenumeration p&aring; Arbetarbladet inte ger den minsta bild av allt detta arbete och dessa vunna framg&aring;ngar f&ouml;r den vanliga m&auml;nniskan som man s&auml;ger sig v&auml;rna i bladet. Det &auml;r precis samma negativa tj&ouml;t i den som alla andra blad.<br /><br />Det finns ingen bild av den tuffa kamp facken f&aring;r f&ouml;ra n&auml;r det internationellt konkurrensutsatta kapitalet m&aring;ste dyka p&aring; sin arbetare f&ouml;r att kl&auml;mma ut lite vinstmaximering till och den kamp som f&ouml;rs f&ouml;r vettiga arbetsvillkor i inhemska branscher och &auml;ven i den offentliga sektorn.<br /><br />Vi lever i en demokrati, m&auml;nniskorna i samh&auml;llet har unika m&ouml;jligheter till inflytande och p&aring;verkan, inga pr&auml;ster i talarstolen dikterar vad som &auml;r r&auml;tt att t&auml;nka, brukspatronen r&aring;der inte &ouml;ver livets v&auml;l och ve l&auml;ngre. Genom utbildning och j&auml;mst&auml;lldhet kan man inte l&auml;ngre domdera &ouml;ver arbetsfolket, fast h&auml;r f&ouml;rs&ouml;ker borgarklassen &aring;terst&auml;lla den gamla ordningen fortast kvickt.<br /><br />Och vad duger Arbetarbladet till f&ouml;r att hj&auml;lpa f&ouml;ra fram diskussionen och f&aring; folk att inse sina m&ouml;jligheter inom fackliga och politiska organisationer eller f&ouml;r den delen arbetarr&ouml;relsens bildningsorganisationer? Ja, inte ett j&auml;vla vitten vad jag kan se.<br /><br />Fr&aring;gan &aring;terst&aring;r bara vilket &aring;r &auml;r det dags att st&auml;lla fram grav&ouml;let?<br /><br />H&auml;r nedan en &aring;terblick p&aring; en tid n&auml;r en talare p&aring; ett &ouml;ppet m&ouml;te kunde bli refererad i tidningen:<br /><br /><br /><p style="text-align:center;"><img class="imageStyle" alt="arbetarbladS" src="page0_blog_entry40_1.jpg" width="410" height="310"/><br /></p><p style="text-align:left;"><br />Naturligtvis &auml;r det inte fr&aring;gan om att best&auml;lla n&aring;gon slags megafon till den verkliga makt som innehas av arbetarr&ouml;relsen. Men nog kan man hitta nya v&auml;gar f&ouml;r att presentera det levande inneh&aring;ll v&aring;r demokrati har och bidra till att utveckla den, ist&auml;llet f&ouml;r att med journalistisk likriktning gr&auml;va sin egen grav...<br /><br />Seppo Laine<br /><br /></p><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-tidning002c-arbetarbladet002c-ledarsida002c-grav00f6l002c.html" title="tidning, Arbetarbladet, ledarsida, gravöl," rel="tag">tidning, Arbetarbladet, ledarsida, gravöl,</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_40_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_40_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_40=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_40_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-39" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="22b7a9b455e2db28a4948eaf81c4f4f3-39.html" class="blog-permalink">F&aring;nigheter p&aring; n&auml;tet</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/november/23 </div><div class="blog-entry-body"><a href="http://www.justsayhi.com/bb/apple_addiction" style="color: #80A9DD; text-decoration: none; display: block; width: 286px; height: 128px; padding-top: 50px; padding-left: 17px; background: url(http://assets.justsayhi.com/badges/410/275/apple_addiction.vv0r6bvsob.jpg) no-repeat; font-family: Times New Roman, sans-serif; font-size: 30px;">77%<span style="display: none;">How Addicted to Apple Are You?</span></a><p><a href="http://www.justsayhi.com/online_dating/memphis/tennessee">Memphis Dating</a></p><br /><br /><br />Man kan surfa runt till mycket allvarligt p&aring; n&auml;tet, men man hittar ocks&aring; v&auml;ldigt mycket av l&auml;ttviktigt slag. Sonen har nog sett vartenda st&aring;-upp vidosnutt som n&auml;tet kan erbjuda minst femtioelva g&aring;nger. Men jag gillar ocks&aring; lite avkoppling fr&aring;n v&auml;rldens allvar emellan&aring;t, som till exempel ovanst&aring;ende garanterat vetenskapliga test p&aring; hur Mac-beroende man &auml;r...<br /><br /><br />En annan roande avkoppling jag hittat &auml;r "Andra avenyn", SVT:s senaste s&aring;pasatsning. Man kan se den h&ouml;guppl&ouml;st via n&auml;tet och den funkar finfint f&ouml;r Mac. Jag brukar v&auml;nta n&aring;gra veckor och glo minst fem avsnitt &aring;t g&aring;ngen, sj&auml;lva s&aring;pan &auml;r v&auml;l s&aring; d&auml;r men tekniken! Och jag gillar l&aring;tvalet som kommer med urbra kvalit&eacute; &ouml;ver n&auml;tet.<br /><br /><a href="L&auml;nk till Andra avenyn" rel="external"><br />http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=65852&lid=puff_913827&lpos=lasmer</a><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-f00e5nigheter.html" title="fånigheter" rel="tag">fånigheter</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_39_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_39_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_39=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_39_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-37" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="16b05253082eb97c88a261db8944952d-37.html" class="blog-permalink">Civilkurage </a></h1><div class="blog-entry-date">2007/september/30 </div><div class="blog-entry-body">Har nyss avslutat l&auml;sningen av MIchael Lundhs bok "Sveriges Likas Lag". En h&ouml;gintressant ber&auml;ttelse om polisen som fick nog. Nog av chefer som inte lyssnar utan bara fj&auml;skar upp&aring;t, av en k&aring;randa som b&auml;st tillh&ouml;r en maffiaklan och av ren j&auml;velskap. Lundh tj&auml;nstgjorde i i den fam&ouml;sa Norrmalmspiketen som ocks&aring; illustrerades i en biofilm. Men mest handlar hans ber&auml;ttelse om misstron han m&ouml;tte fr&aring;n polisledningen n&auml;r han jobbade direkt med och bland f&ouml;rortsungdomarna med att skapa f&ouml;rtroende och goda f&ouml;rebilder. Michael Lundh &auml;r ju &ouml;vertygad om kriminalitet har sina r&ouml;tter mest i sociala orsaker och kommer p&aring; tv&auml;rs med r&aring;dande uppfattningar om "buset" med b&aring;de chefer och kollegor. Men han f&aring;r sin f&ouml;rankring bland ledande socialdemokratiska regeringspolitiker och kan l&auml;nge arbeta med det han tycker b&auml;st om. <br /><br />Genom sitt arbete som polis och sina kontakter med invandrare, handikappade f&aring;r Michael en bred f&ouml;rst&aring;else av v&aring;rt samh&auml;lles strukturella diskriminering av dessa grupper. Han vet ocks&aring; att medicinen &auml;r ett gott n&auml;rpolisarbete och ett n&auml;rmande mellan olika samh&auml;llsgrupper. Men polisledningen tycker det &auml;r roligare med insatsstyrkor, biffiga vapen och flashiga utryckningar precis som en del kollegor. Att r&ouml;ra sig med cykel bland ungdomarna &auml;r inte lika popul&auml;rt. <br /><br />Michael Lundh pekar p&aring; vikten av att anv&auml;nda polisens resurser p&aring; ett annat s&auml;tt och l&aring;ta de m&aring;nga goda krafterna &auml;ven inom polisk&aring;ren tr&auml;da fram ist&auml;llet f&ouml;r de tong&aring;ngar som r&aring;der idag.<br /><br />L&auml;s boken och kolla webbsidan:<br /><br /><a href="http://www.michaellundh.se/" rel="external">http://www.michaellundh.se/</a><br /><br />Seppo Laine<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-civilkurage002c-kriminalitet002c-michael-lundh002c-norrmalmspiketen.html" title="Civilkurage, kriminalitet, Michael Lundh, Norrmalmspiketen" rel="tag">Civilkurage, kriminalitet, Michael Lundh, Norrmalmspiketen</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_37_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_37_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_37=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_37_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-36" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="cc187f01cc9077caff3ce78ad678b374-36.html" class="blog-permalink">Ekologiska hus</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/juni/28 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Verdana, serif; ">Det &auml;r inte alldeles enkelt att veta vad man ska g&ouml;ra om man vill bygga ekologiskt. De naturn&auml;ra materialen och m&ouml;jligheterna att isolera v&auml;ldigt v&auml;l anv&auml;nds i nte fullt ut i det kommersiella byggandet. Men nu har alla v&auml;nner f&ouml;r ekologiskt byggande f&aring;tt &aring;tminstone ett byggvaruhus som specialiserat sig p&aring; omr&aring;det.<br /><br />I G&auml;vle kommun finns det m&aring;nga m&ouml;jligheter att bygga sitt hus naturn&auml;ra, men fortfarande vill byggf&ouml;retagen per automatik r&ouml;ja marken platt i omr&aring;dena. P&aring; Bygg&Milj&ouml; hade man t&auml;nkt sig att betydligt fler tr&auml;d &auml;n vad som nu finns skulle vara inspr&auml;ngda bland husen vid Engeltofta.<br /><br />Mitt idealhus &auml;r en knuttimrad stuga p&aring; en naturtomt, naturligtvis n&auml;ra sj&ouml;n eller havet...<br /><br />Jag tyckte om att bo i S&auml;tra f&ouml;r att man hade sparat mycket tr&auml;d mellan husen och kring omr&aring;det, tr&auml;den g&ouml;r automatiskt ett omr&aring;de eller en stadsmilj&ouml; mycket m&auml;nskligare. <br /><br />Hoppas att nedanst&aring;ende l&auml;nk uppmuntrar fler att anv&auml;nda sig av ekologiska metoder f&ouml;r sitt husbygge.<br /><br /></span><a href="http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/" rel="self">http://www.ekologiskabyggvaruhuset.se/</a><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-naturn00e4ra002c-ekologi002c-hus.html" title="Naturnära, ekologi, hus" rel="tag">Naturnära, ekologi, hus</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_36_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_36_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_36=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_36_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-35" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="d725fb95cd614905f629219f1580b2e2-35.html" class="blog-permalink">Solidaritet p&aring; prov</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/april/25 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Times, Georgia, Courier, serif; ">D&aring; har byggbranschens arbetsgivare och byggfacket m&auml;tt musklerna. Det verkar ha g&aring;tt ganska bra f&ouml;r Byggnads. Vad jag sett av reportagen fr&aring;n Byggbodarna har byggjobbarna st&ouml;tt sin organisation och ingen har f&ouml;rm&aring;tts till att vr&auml;ka skit &ouml;ver den egna organisationen. Det &auml;r rimligt att byggjobbarna har bra betalt, det &auml;r ett tungt jobb med m&aring;nga riskfyllda moment &auml;n idag. <br /><br />Men kanske att &auml;ven Byggfacket borde intressera sig f&ouml;r att h&ouml;ja kvalit&eacute;n i sin bransch, att 30 procent av byggkostnaderna g&aring;r bort i slarv och byggfusk &auml;r inte l&aring;ngsiktigt h&aring;llbart. Om nu den rapporten var n&aring;gorlunda riktig d&aring;. <br /><br />Industrifacket tog ett tag med arbetets inneh&aring;ll med sin 90-tals satsning p&aring; det goda arbetet och arbetade f&ouml;r att h&ouml;ja inneh&aring;ll och kvalit&eacute; i industrijobben. En satsning som p&aring; m&aring;nga h&aring;ll fick arbetsk&ouml;parna med p&aring; vagnen med utbildningsinsatser f&ouml;r de anst&auml;llda och avtal med m&ouml;jligheter till kompetensh&ouml;jningar f&ouml;r alla anst&auml;llda.<br /><br />Men tyv&auml;rr har hjulen mestadels rullat bak&aring;t sedan dess, l&ouml;neniv&aring;erna h&ouml;js f&ouml;r l&aring;ngsamt f&ouml;r att driva fram robotisering och effektivisering i industrin, vem som vinner jobben om vi inte sl&aring;ss med teknikinneh&aring;ll p&aring; marknaden kan man r&auml;kna ut med r&ouml;ven.<br /><br />I framtiden kikar vi in i fabriken p&aring; varsitt tv&aring; timmars skift f&ouml;r att se till att hjulen rullar, sedan f&aring;r man ta sitt skift p&aring; n&aring;n timme med ett jobb inom den offentliga tj&auml;nstesektorn...<br />Sedan kan man sk&ouml;ta sina hush&aring;llstj&auml;nster alldeles sj&auml;lv och &auml;gna resten av dagen &aring;t odla sina intressen....<br /><br />En framtid som &auml;r fullt m&ouml;jlig, om inte v&auml;ljarna tycker det &auml;r viktigare att g&ouml;da redan rika med &auml;nnu mera pengar, eller f&ouml;r den delen sparka skiten ur alla avvikande i hudf&auml;rg, etnicitet, sexualitet eller vad som nu f&ouml;r dagen inte faller p&aring; l&auml;ppen...<br /><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-byggfacket002c-avtal002c-byggfusk.html" title="byggfacket, avtal, byggfusk" rel="tag">byggfacket, avtal, byggfusk</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_35_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_35_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_35=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_35_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-34" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="efe00007027468e556602ebb66fddbe3-34.html" class="blog-permalink">Avtal ett &aring;r i taget</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/mars/15 </div><div class="blog-entry-body">S&aring;g p&aring; nyheterna att IF Metall erbjuds att teckna ett tre&aring;rigt avtal. Det skulle ge cirka tio procent. Nu har fler hakat p&aring; och f&aring;tt tre&aring;rsavtal. Det &auml;r modigt att teckna avtal p&aring; tre &aring;r med en borgerlig regering, men symptomatiskt f&ouml;r kampviljan i facken av idag. Borgerligheten har bara haft v&auml;ldigt korta perioder p&aring; sig i Sverige f&ouml;r sin politik. Nu n&auml;r de har chansen igen forts&auml;tter kavalkaden av inkomst&ouml;verf&ouml;ringar fr&aring;n de m&aring;nga till de f&aring;. Godiset regnar &ouml;ver de f&ouml;rm&ouml;gna i Sverige precis som det i l&aring;nga tider har gjort i det mesta av Europa. I tidningarna kan var och en l&auml;sa hur utdelningar och bonusar regnar &ouml;ver ryggdunkarg&auml;ngen i de 15 till 20 familjer som styr och st&auml;ller i Sveriges f&ouml;retag. Och nu ska regeringen s&auml;lja ut v&aring;ra egna, skattebetalarnas f&ouml;retag till dessa rikingar som badar i pengar och beh&ouml;ver ytterligare objekt f&ouml;r att kunna f&ouml;rmera sitt kapital.<br />Och i stugorna sitter folket och glor p&aring; dumteve ist&auml;llet f&ouml;r att g&aring; ut som en man p&aring; gatan och lyfta ut de rikas regering fr&aring;n sina taburetter, sk&aring;l p&aring; er! (Fr&aring;n en som ocks&aring; sitter framf&ouml;r dumteven och glor i st&auml;llet f&ouml;r att lyfta ut regeringen...)<br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-if-metall002c-avtal002c-ryggdunkarg00e4ng.html" title="IF Metall, avtal, ryggdunkargäng" rel="tag">IF Metall, avtal, ryggdunkargäng</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_34_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_34_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_34=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_34_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-33" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3991fba98995e844014995884aa9ebe6-33.html" class="blog-permalink">N&auml;ring fr&aring;n historier&ouml;tterna</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/februari/25 </div><div class="blog-entry-body">Hustrun blev inbjuden till att fira Billesholms socialdemokratiska kvinnoklubbs 100 &aring;rs jubileum. Eftersom det var en urs&auml;kt att &aring;ka ner till Sk&aring;ne s&aring; tackade hon ja. Jubil&eacute;et h&ouml;lls i det anrika Billesholms Folkets park, ett av de &auml;ldsta och mest unika parkerna i landet. P&aring; v&auml;ggarna var upph&auml;ngt m&ouml;tesaffischer fr&aring;n f&ouml;rsta h&auml;lften av 1900-talet, d&auml;r utlovades sk&aring;despel och muntrationer av skilda slag. Tog en liten stund att f&ouml;rst&aring; att sk&aring;despelen som annonserades var biofilmsvisningar...<br />Tidens snabba flykt, samh&auml;llsf&ouml;rh&aring;llandenas f&ouml;r&auml;ndringar vittnade dessa affischer om.<br /><br />Kvinnoklubbisterna hade gjort en fin arbetsinsats med god mat, dukning och s&aring; vidare, men eftersom sk&aring;nev&auml;deret visade sig fr&aring;n sin mest oblida sida hade en del deltagare och &auml;ven musikunderh&aring;llningen sn&ouml;at inne.<br />D&aring; vi var bekanta med jubileumsfolket kunde sm&aring;prat och jubileumsh&auml;lsningar f&ouml;rdriva tiden p&aring; ett behagligt s&auml;tt.<br /><br />Jag mindes tillbaka om de fester jag varit med om p&aring; parken, under en period hade vi en v&auml;ldigt god sammanh&aring;llning p&aring; mitt d&aring;varande jobb och ordnade till och med gemensamma fester och n&aring;gra av dem var p&aring; parken. En g&aring;ng agerade jag dj med en hyrd utrustning, det gick v&auml;l s&aring; d&auml;r att veva skivor och h&aring;lla kvar folk p&aring; dansgolvet &auml;r inte s&aring; enkelt som det ser ut... Inte n&auml;r ens kompisar tr&auml;ngs framme och beg&auml;r att man absolut m&aring;ste spela l&aring;tar som han och tv&aring; till gillar...<br />Folkets park var ocks&aring; slutpunkten f&ouml;r de &aring;rliga familjerallyarrangemangen fabriksklubben hade rullande under ett antal &aring;r. <br /><br />Men &aring;ter till Kvinnoklubben, de hade lagt ut protokollsb&ouml;ckerna fr&aring;n februari 1907 och fram&aring;t. Klubben har bevarat traditionen att skriva in sina protokoll f&ouml;r hand i en inbunden protokollsbok. D&auml;r var flera b&ouml;cker med noggranna anteckningar f&ouml;rda med vacker skrivstil, fullt l&auml;sbar &auml;n idag. Det var verkligen historiens vingslag som fladdrade fr&aring;n bladen, hj&auml;lp till klasskamraterna i Finland, Spanien, den stora politiken avspeglad i den lilla. <br />En kvinnoklubbist fr&aring;n Ekebys socialdemokratiska kvinnoklubb ber&auml;ttade en intressant historia. De hade blivit kontaktade av en man som ville ge dem ett bidrag. Han mindes de julfester som kvinnoklubben traditionsenligt ordnat f&ouml;r barnen sedan 20-talet. Mannen ber&auml;ttade att deras familj var s&aring; fattigt, att den enda godis de s&aring;g till under ett &aring;r var godisp&aring;sen de fick p&aring; julfesten som klubbisterna i Ekeby anordnade. Han ville nu komma ih&aring;g dem med en g&aring;va, eftersom han f&aring;tt gott om pengar p&aring; &auml;ldre dar. Klubbisten fick vara med p&aring; banken och kvittera en g&aring;va p&aring; 100 000 kronor...<br /><br />Billesholmsklubbisterna hade till jubileumet tryckt upp en liten minnesbok med utdrag fr&aring;n historien. M&aring;nga utdrag om allt som h&ouml;gern motarbetat, f&ouml;r kvinnans likaber&auml;ttigande, r&ouml;str&auml;tt, mot barnaaga i skolan och mycket annat.<br />&Auml;ven om jag &auml;r V&auml;nsterpartist s&aring; var det intressant att ta del av den tidiga arbetarr&ouml;relsens historia, vi m&aring;ste respektera det stora arbete som andra lagt bakom sig, f&ouml;r att vi idag ska segla omkring p&aring; r&auml;kmacka i v&auml;lf&auml;rdsssamh&auml;llet. Inte utan att det fortfarande finns brister, men vi sj&auml;lva &auml;r de enda som kan &auml;ndra p&aring; det.<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-billesholm002c-kvinnoklubb002c-folkets-park002c-socialdemokrati.html" title="billesholm, kvinnoklubb, Folkets Park, socialdemokrati" rel="tag">billesholm, kvinnoklubb, Folkets Park, socialdemokrati</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_33_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_33_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_33=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_33_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-32" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="34b379a55c29a2bacf0b2e319a5d78ea-32.html" class="blog-permalink">Arbetsk&ouml;parna kvider</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/februari/13 </div><div class="blog-entry-body">Hade jag ett f&ouml;tetag och beh&ouml;vde anst&auml;llda s&aring; nog katten ser man till att sj&auml;lv finnas i en arbetsgivarorganisation och att de anst&auml;llda &auml;r ordentligt fackade och att det finns ett kollektivavtal p&aring; min arbetsplats. Det &auml;r de spelregler man har att f&ouml;lja p&aring; den svenska arbetsmarknaden, tycker jag. Och s&aring; beh&ouml;ver man inte tjafsa om vad som g&auml;ller heller p&aring; arbetsplatsen, villkoren finns nedskrivna i avtalet. Men s&aring;dant passat ju inte vissa arbetsgivartyper som helst k&ouml;r sin personal sj&auml;lv och best&auml;mmer och h&aring;ller p&aring;. Och s&aring; finns det de som k&ouml;r racet f&ouml;r att medierna ska f&aring; n&aring;got att begapa, och &aring;sk&aring;darna ska f&ouml;rm&aring;s att snyfta &ouml;ver de h&aring;rda vilkoren f&ouml;r den godhj&auml;rtade arbetsk&ouml;paren som rentav betalar mer &auml;n avtalet till sina anst&auml;llda. Sure, sagor f&ouml;r sm&aring; barn har alltid ber&auml;ttats och somliga slutar aldrig att ber&auml;tta dem och somliga slutar aldrig att tro p&aring; dem...<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-arbetsk00f6pare002c-facket002c-avtal002c.html" title="Arbetsköpare, facket, avtal," rel="tag">Arbetsköpare, facket, avtal,</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_32_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_32_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_32=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_32_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-31" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3a55811803456f1166cd4eae40b29d02-31.html" class="blog-permalink">Magiska kulturskatter</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/februari/11 </div><div class="blog-entry-body">D&aring; och d&aring; h&auml;nder det. Ett musikframtr&auml;dande blir helt magiskt, allt st&auml;mmer och upplevelsen s&auml;tter sp&aring;r f&ouml;r all framtid. MIn f&ouml;rsta helgjutna musikupplevelse var Nationalteaterns rockoopera "Rockormen" p&aring; Helsingborgs stadsteater n&aring;ng&aring;ng p&aring; sjuttiotalet. Jag gick fr&aring;n konserten och tyckte faktiskt att jag sv&auml;vade lite ovanf&ouml;r markniv&aring;, jag tror att ett perfekt ljud l&aring;g bakom mycket av den upplevelsen. D&auml;rifr&aring;n till nutid, ibland ser och h&ouml;r man fantastiska framtr&auml;danden &auml;ven elektroniskt &aring;tergivna. Johnny Cash p&aring; San Quentin, b&aring;de tv-upptagningen och skivan har den d&auml;r speciella laddningen som ett extra lyckat framtr&auml;dande har. Och i veckan snubblade jag &ouml;ver ett framtr&auml;dande p&aring; n&auml;tet av det d&auml;r speciella slaget, p&aring; You Tube var det en videosnutt med gruppen Loituma som sjunger en traditionell finsk polka. Av n&aring;got sk&auml;l k&auml;nns det som om artisterna &auml;r extra taggade denna g&aring;ng och det str&ouml;mmar &auml;ven igenom i den lilla Quicktime rutan p&aring; sk&auml;rmen.<br /><br />Den videosnutten ledde en annan sajt som jag l&auml;nkar till nedan med folkmusik fr&aring;n flera l&auml;nder, men g&aring; p&aring; Finland och klicka fram Loituma...<br /><br />Och i sammanhanget g&aring;r det inte att komma ifr&aring;n Ale M&ouml;ller och hans v&auml;rldsband, de har varit n&auml;ra magi men ljudet har inte lyft mig hitttills.<br /><br /><a href="http://www.tvfolk.net/" rel="external">http://www.tvfolk.net/</a><br /><br />Och nu kan jag avsl&ouml;ja att min haka landade i kn&auml;et, gissa var bolaget som ligger bakom webbsajten finns, yes of course! G&auml;vle!<br /><br /><a href="http://www.drone.se" rel="external">http://www.drone.se</a><br /><br />Mycken n&ouml;je!<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-folkmusik002c-johnny-cash002c-rockormen002c-loituma.html" title="folkmusik, Johnny Cash, Rockormen, Loituma" rel="tag">folkmusik, Johnny Cash, Rockormen, Loituma</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_31_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_31_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_31=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_31_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-30" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="c77f8c8bb5622ff5a5cb408b439648ce-30.html" class="blog-permalink">Ett anteckningsblad p&aring; ett tr&auml;d i skogen</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/februari/09 </div><div class="blog-entry-body">Bloggandet fl&ouml;dar vilt och det finns mer information &auml;n vad n&aring;gon, n&aring;gonsin, kan &ouml;verblicka. V&auml;lkommen alla nomader i rotsystemet. De sl&auml;ta viddernas okr&ouml;nta kungar, l&auml;mnar r&auml;fflorna &aring;t dem som &ouml;nskar organisera sin blatanta tr&aring;kighet i fixerade strukturer, vi str&auml;cker solseglen f&ouml;r att f&aring;nga cyberrymdens f&ouml;rbi ilande passadvindar, bygger rum d&auml;r ingen trampat med ok&auml;nsliga st&ouml;vlar f&ouml;rut. Men v&aring;ra rum &auml;r vilt spretande och har nya former som aldrig upprepas, innan statens krigsmaskin kommit oss p&aring; sp&aring;ren och &aring;terigen h&auml;rskar med ordning, regler och &ouml;vervakning. Men n&auml;r strukturen &auml;r p&aring; plats b&ouml;rjar angreppet igen, ett fraktalt spretande v&auml;xande t&auml;cke av r&ouml;tter som tar kontakt efter kontakt och snart uppst&aring;r ny rymd att utveckla. Lapparna i skogen v&auml;xer, somliga &auml;r &ouml;de stationer, andra f&ouml;rs av bin&auml;ra l&auml;ppars sus vidare fr&aring;n nomad till nomad och stormvinden som sl&auml;tar ut statens r&auml;fflor har segrat. Men bara f&ouml;r ett tag, snart &auml;r strukturernas arkitekter p&aring; plats och krigsmaskinen intar sin tron och rottr&aring;darna samlas i de m&ouml;rkaste h&ouml;rnen f&ouml;r &auml;nnu en v&auml;xelverkan mellan periferi och centrum...<br /><br /><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/Gilles_Deleuze" rel="external">http://en.wikipedia.org/wiki/Gilles_Deleuze</a><br /><br /><a href="http://en.wikipedia.org/wiki/F%C3%A9lix_Guattari" rel="external">http://en.wikipedia.org/wiki/F%C3%A9lix_Guattari</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-gilles002c-deleuze002c-rot002c-n00e4tverk.html" title="gilles, deleuze, rot, nätverk" rel="tag">gilles, deleuze, rot, nätverk</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_30_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_30_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_30=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_30_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-29" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="98b3da8ef32c9797762884626c25d596-29.html" class="blog-permalink">Ett annat USA</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/januari/18 </div><div class="blog-entry-body">USA &auml;r v&auml;ldigt mycket, det finns ett USA som s&auml;llan beskrivs som &auml;r medborgarr&auml;ttsaktivister, fackk&auml;mpar, milj&ouml;aktivister och m&aring;nga andra som gnor p&aring; f&ouml;r ett annat USA. Michael Moore gav en del av dem ett ansikte, John Pilger och andra &auml;r avvikande r&ouml;ster men som f&aring;tt en viss spridning i v&auml;rlden. En av dem som reste runt f&ouml;r ett b&auml;ttre USA med gitarr i handen var Pete Seeger, som f&ouml;rvaltade en folklig s&aring;ngskatt med s&aring;nger om och av b&ouml;nder, industriarbetare och andra med h&aring;rt liv f&ouml;r att f&ouml;rs&ouml;rja sig i kapitalets USA. Nu har Bruce Springsteen tagit sig an Pete Seegers s&aring;nger med delvis egen tolkning tillsammas med ett band som lirat folkmusiken tidigare. Resultatet blev en platta som fastnade direkt f&ouml;r mig. En natt ramlade jag under ett reklamavbrott in i en liveupptagning fr&aring;n en av deras konserter i USA som s&auml;ndes p&aring; en SVT-kanal. Jag fastnade direkt, hade h&ouml;rlurarna i TV:n och ljudet var bra och konserten hade en fullkomligt begeistrad publik och jag trivdes v&auml;ldigt bra framf&ouml;r tv.n med.<br /><br />S&aring; trots efterjul konkursen, s&aring; kunde jag inte motst&aring; cd:n n&auml;r jag s&aring;g den i en skivaff&auml;r, blygsamma 140 kr &ouml;r b&aring;de cd och dvd skiva...<br /><br />Bruce tolkningar &auml;r vackra och st&auml;mningsfulla och bandet spelar ett t&auml;tt massivt tryck som g&ouml;r gospel andan och den lite sentimentala andan i l&aring;tarna full r&auml;ttttvisa.<br /><br />H&auml;r en webbadress till artisten Bruce Springsteen:<br /><br /><a href="http://www.brucespringsteen.net/" rel="external">http://www.brucespringsteen.net/</a><br /><br />Arbetarr&ouml;relsen i USA n&aring;dde aldirig s&aring; l&aring;ngt i USA som i norden och Europa, de fackligt aktiva kan r&auml;kna med fientligt inst&auml;llda f&ouml;retag och en lagstiftning som f&ouml;rsv&aring;rar facklig organisering. Men just nu har man haft framg&aring;ngar med att organisera invandrargrupper i Kalifornien bland st&auml;dare och andra l&aring;gavl&ouml;nade arbetare. Men mer om det en annan g&aring;ng.<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-usa002c-folks00e5nger002c-pete-seeger002c-bruce-springsteen.html" title="USA, folksånger, Pete Seeger, Bruce Springsteen" rel="tag">USA, folksånger, Pete Seeger, Bruce Springsteen</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_29_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_29_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_29=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_29_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-28" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="a1028409903ec72c46bf0b5dcd05c2dd-28.html" class="blog-permalink">L&auml;ttare f&ouml;r bild&aring;rar</a></h1><div class="blog-entry-date">2007/januari/08 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:14px Georgia, serif; ">Instrumentbr&auml;dor, bakelitrattar, l&auml;derdoft fr&aring;n en bilkl&auml;dsel, kromdetaljer och motorrum, vet inte om alla kan st&aring; och dregla &ouml;ver amerikanska vr&aring;l&aring;k fr&aring;n femtiotalet, men jag m&aring;ste oftast fram f&ouml;r att titta en stund och dr&ouml;mma. <br /><br />Jag tog till mig bilar och bil&aring;kande tidigt. Jag h&auml;ngde fast vid en plastratt med &auml;kta rattst&aring;ng och v&auml;xelspak, l&aring;ngt efter att de andra ungarna l&auml;mnat s&aring;dana barnsligheter f&ouml;r andra saker. P&aring; dagis var lyckan fullst&auml;ndig n&auml;r jag hittade en tr&auml;ratt och kunde vara bil... Tja, det har v&auml;l blivit lite b&auml;ttre sedan dess, nu &auml;r man dessutom milj&ouml;medveten v&auml;nsterpartist, vilket ibland kan vara sv&aring;rt att f&ouml;rena med att vara tv&auml;tt&auml;kta bild&aring;re. <br /><br />Men snart &auml;r tiden h&auml;r n&auml;r man inte beh&ouml;ver t&auml;ra p&aring; de &auml;ndliga resurserna n&auml;r man tankar bilen. Nybilsk&ouml;parna har redan flera modeller att v&auml;lja mellan, och fler presenteras p&aring; varje bilm&auml;ssa. Till och med bilf&ouml;retagen i USA b&ouml;rjar ha h&auml;ng p&aring; det h&auml;r med hybridmotorer. Och m&aring;nga alternativ finns i planerna, flera lovande v&auml;tgasbilar rullar redan. &Auml;ven om utvecklingen ibland r&aring;kar ut f&ouml;r bakslag, som n&auml;r Volvo sl&auml;ngde in handduken f&ouml;r sin gasbil.<br /><br />Nu &auml;r ju inte br&auml;nslet det enda problemet med biltrafiken, olyckor och tr&auml;ngsel kvarst&aring;r, men fyra milj&ouml;v&auml;nliga hjul som rullar finns snart i en butik n&auml;ra dig.<br /><br />Vill du ha koll p&aring; utvecklingen s&aring; kan man prenumerera p&aring; nyhetsbrevet fr&aring;n Gr&ouml;na bilister h&auml;rifr&aring;n:<br /><br /><br /></span><a href="http://www.gronabilister.se" rel="external">http://www.gronabilister.se</a><br /><br /><br />P&aring; min hemsida har jag lite bilder p&aring; gamla godingar.<br /><br /><a href="http://www.gavle.to/~cyberhem" rel="external">http://www.gavle.to/~cyberhem</a><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-bil002c-bilar.html" title="bil, bilar" rel="tag">bil, bilar</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_28_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_28_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_28=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_28_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-27" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="98a22afb38d1bd139f1884baf79db819-27.html" class="blog-permalink">En bra julklapp</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/december/23 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font-size:14px; ">I veckan kom ett epostmeddelande fr&aring;n Eric Lee som &auml;r huvudansvarig f&ouml;r den fackliga sajten<br /></span><a href=" http://www.labourstart.org/actnow.shtml" rel="self"> </a><span style="font-size:14px; "><a href=" http://www.labourstart.org/actnow.shtml" rel="self">http://www.labourstart.org/actnow.shtml</a></span><span style="font-size:14px; ">. <br />Han meddelade att Mansour Osanloo i Iran hade sl&auml;ppts ut fr&aring;n f&auml;ngelset. Han &auml;r facklig ledare f&ouml;r bussf&ouml;rare och blev f&auml;ngslad f&ouml;r sin fackliga aktivitet. Han r&aring;kade vara en av dem jag skrivit brev om. Kul.</span><span style="font:14px Georgia, serif; "><br /><br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-iran002c-eric-lee002c-mansour-osanloo.html" title="Iran, Eric Lee, Mansour Osanloo" rel="tag">Iran, Eric Lee, Mansour Osanloo</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_27_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_27_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_27=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_27_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-26" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="9442505ccc804cc72c3aa2bedab51e81-26.html" class="blog-permalink">R&auml;ttvisa &auml;r enkelt</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/december/14 </div><div class="blog-entry-body">Jag l&auml;ser f&ouml;r jobbets skull Uppsala Nya Tidning, den 6 december fanns d&auml;r en notis om en utredning av FN. Den FN-anknutna forskningsinstitutet UNU-Wider har gjort en utredning om jordens resurser. Deras liknelse &auml;r sl&aring;ende, "l&aring;t tio personer i ett rum dela p&aring; en kaka. Den f&ouml;rsta &auml;ter upp 89 procent medan &ouml;vriga f&aring;r dela p&aring; resten."<br />S&aring; snedf&ouml;rdelade &auml;r v&auml;rldens resurser enligt rapporten.<br /><br />Detta fick mig att t&auml;nka p&aring; de v&auml;lm&aring;ende medelklassare jag m&ouml;tt som dystert suckar och ifr&aring;gas&auml;tter vad r&auml;ttvisa egentligen &auml;r. "R&auml;ttvisa" finns det?, kan de ocks&aring; fr&aring;ga sig. Jag vet inte vad som f&aring;r dem att vilja smita fr&aring;n hela begreppet, &auml;r det n&aring;got d&aring;ligt samvete f&ouml;r att g&ouml;ra f&ouml;r lite f&ouml;r att &auml;ndra p&aring; tingens ordning?<br /><br />N&aring;gon millimeter r&auml;ttvisa finns inte och den blir ofta absurd, men kan &auml;nd&aring; ut&ouml;vas av sm&aring; barn med linjalen i h&ouml;gsta hugg f&ouml;r att m&auml;ta ut glassbitar. Vi f&aring;r n&ouml;ja oss med att r&auml;ttvisan &auml;r ett ungef&auml;rligt begrepp. Men det det hindrar inte att vi m&aring;ste se n&auml;r avsaknaden av densamma &auml;r uppenbar och d&aring; brukar en magk&auml;nsla kunna tala om att ett fel beg&aring;s. Om en person tuggar i sig n&auml;stan hela t&aring;rtan reagerar alla. R&auml;ttskipningen sker ofta med lika delar, men den kan ocks&aring; formas efter var och ens behov, faster Agda tar en minimal bit och v&auml;xande ton&aring;ringen en enorm bit, det kan ocks&aring; upplevas r&auml;ttvist. D&aring; delar man efter behov. Den offentliga sjukv&aring;rden s&ouml;ker dela p&aring; resurserna efter behoven.<br /><br />I den pl&aring;nboksstyrda v&aring;rden far en doktor hem till en snuvig v&auml;lm&aring;ende medelklassherre f&ouml;r kontroller och medicinf&ouml;rskrivning, sk&ouml;nt f&ouml;r honom men dyrt f&ouml;r v&aring;rden...<br /><br />Jag misstror m&auml;nniskor som har sv&aring;rt f&ouml;r begreppet "r&auml;ttvisa".<br /><br /><br /><br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-r00e4ttvisa002c-medelklass002c.html" title="rättvisa, medelklass," rel="tag">rättvisa, medelklass,</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_26_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_26_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_26=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_26_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-25" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="508455e56f8cd3104e7ceb0374e1d077-25.html" class="blog-permalink">Inte s&aring; ofta, nej...</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/december/03 </div><div class="blog-entry-body">Det finns m&aring;nga saker jag skulle vilja skriva om men inspiration, tid och tillf&auml;lle har visat sig sammanfalla i mycket mindre utstr&auml;ckning &auml;n jag t&auml;nkt mig.<br />N&aring;gra rader om A-kassan kanske, nu har jag jobbat de tv&aring; senaste demonstrationstilf&auml;llena, men den stora, f&ouml;rhoppningsvis, manifestationen i Stockholm den 14 december &auml;r kvar. Varje kotte som vill bevara f&ouml;rs&ouml;rjningen vid arbetsl&ouml;shet och skydda l&ouml;negolvet n&aring; k&auml;llarplan borde resa dit. Jag har tidigare skrivit att det aldrig finns en f&ouml;r l&aring;g l&auml;gsta l&ouml;n f&ouml;r borgerligheten och det st&auml;mmer fortfarande.<br /><br />De finns de som inv&auml;nder att det var ju vad svenska folket valde vid valet, m&ouml;jligens, men man ska inte l&aring;ta sig bli &ouml;verk&ouml;rd utan protester!<br /><br />N&auml;r man gjort sitt bidrag f&ouml;r att bevara A-kassan, kan det bli dags att t&auml;nka p&aring; julefriden. D&aring; kan man sitta vid datorn till exempel och kolla in G&auml;vles julebock:<br /><a href="http://www.merjuligavle.se/bocken" rel="external">www.merjuligavle.se/bocken.</a><br /><br />Var ute en stund och kollade Bockinvigningen och kom lagom till fyrverkeriet, st&aring;tlig och imponerande som vanligt n&auml;r <a href="http://www.eje.se/" rel="external">Eje Berglund</a> &auml;r i farten. Fast hundstackaren blev j&auml;tter&auml;dd och hustrun fick g&aring; hem med honom. Han har inte reagerat s&auml;rskilt p&aring; ov&auml;sen f&ouml;rut, men de h&auml;r rej&auml;la sm&auml;llarna gillade han inte.<br /><br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-a-kassan.html" title="A-kassan" rel="tag">A-kassan</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_25_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_25_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_25=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_25_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-24" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="7b8826c24f52ccd7b4b023f45071b508-24.html" class="blog-permalink">Tillbaka p&aring; bloggen</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/oktober/15 </div><div class="blog-entry-body">Jag hade ju t&auml;nkt mig att skriva lite fler bloggar under valet. Men s&aring; kom valr&ouml;relsen och tiden blev v&auml;ldigt knapp. Samtidigt s&aring; kr&aring;nglade mjukvaran jag hade ocks&aring;, jag gjorde en uppgradering av RapidWeaver och lyckades paja samtliga sidor s&aring; att allt bara s&aring;g konstigt ut. Men nu &auml;r Rapid Weaver framme vid version 3.5 och jag fick allt att funka igen som jag t&auml;nkte mig. F&ouml;rutom f&ouml;r cyberhemmet, min hemsida, den f&aring;r jag bygga upp igen fr&aring;n grunden.<br /><br />Om valet finns v&auml;l inte mycket mer att till&auml;gga, svenska folket har sagt att den arroganta &ouml;verklassen ska styra Sverige igen och lite rasister har man ocks&aring; r&ouml;stat in h&auml;r och var. Ser man v&auml;rlden i stort s&aring; &auml;r det inte n&aring;gra unika val man gjort, att man ska kicka arbetarklassen i r&ouml;ven verkar vara en popul&auml;r uppfattning &auml;ven inom arbetarklassen och att alla ska kicka blattar har ocks&aring; en liten fanklubb, lyckligtvis inte lika utbredd i Sverige som annorst&auml;des.<br /><br />Roligt &auml;nd&aring; att Nobelkommitt&eacute;n uppm&auml;rksammat en av de m&aring;nga (&auml;nd&aring<img class="blog-image-smiley" src="../rw_common/plugins/blog/smiley_wink.png" width="21" height="21" alt="Winking" border="0" /> m&auml;nniskor som str&auml;vsamt och troget arbetar f&ouml;r en b&auml;ttre v&auml;rld. Id&eacute;n med en bank f&ouml;r de allra fattigaste som ger mikrol&aring;n och lyft flera ur mis&auml;ren &auml;r v&auml;rd sitt pris.<br /><br />Nu &auml;r det dags att stryka veckans sk&ouml;rd av tv&auml;tt, &aring;terkommer v&auml;l lite oftare n&auml;r nu grejorna funkar igen.<br /><br /><br />Seppo<br /><br /><br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-00f6verklass002c-rasister.html" title="överklass, rasister" rel="tag">överklass, rasister</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_24_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_24_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_24=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_24_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-21" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="81d8460cf1a8292d4b04b73c0dfb198b-21.html" class="blog-permalink">Bojkotta mera!</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/maj/04 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">I v&aring;rt h&ouml;rn av v&auml;rlden kan de flesta som jag v&auml;lja vad man vill k&ouml;pa med sina pengar. De flesta &auml;r inte s&aring; fattiga att man &auml;r nitad till det billigaste valet p&aring; grund av fattigdom. D&auml;rf&ouml;r kan jag g&ouml;ra val och best&auml;mma vilket f&ouml;retag som ska f&aring; &ouml;ka sin profit med mina pengar. Men det &auml;r inte alldeles enkelt att vara medveten konsument, det finns mycket som ska v&auml;gas in ibland. Men f&ouml;r mig har n&aring;gra principer alltid tj&auml;nat v&auml;l. Jag undviker diktaturer, p&aring; den tiden n&auml;r de flesta latinamerikanska l&auml;nder var diktaturer innebar det ibland att urvalet av frukt blev lite magert. Men idag &auml;r det annorlunda. En klassiker i bojkottsortimentet var Sydafrika, Shell &auml;r fortfarande p&aring; min svarta lista jag har inte gl&ouml;mt st&ouml;det till apartheidregimen fr&aring;n det bolaget...<br /><br />Ett annat urval &auml;r om ett f&ouml;retag agerar uppenbart oetiskt. ett exempel p&aring; det &auml;r Nestl&eacute; som fortfarande &auml;n idag enligt rapporter profiterar p&aring; sp&auml;dbarnslik i tredje v&auml;rlden. Det g&ouml;r man genom att erbjuda utblottade m&auml;nniskor gratis br&ouml;stmj&ouml;lksers&auml;ttning tills den egna amningen slutar fungera, och man blir beroende av Nestl&eacute; produkter ist&auml;llet som man d&aring; f&ouml;rst&aring;s inte kan k&ouml;pa i tillr&auml;cklig m&auml;ngd och sp&auml;r ut i fel doser s&aring; att barnet till slut d&ouml;r av undern&auml;ring. <br /><br />Mera om detta kan man l&auml;sa p&aring;: </span><a href="http://www.amningshjalpen.se/foreningen/nestlebojkotten.htm" rel="external">http://www.amningshjalpen.se/foreningen/nestlebojkotten.htm</a><br /><br />Deras hantering &auml;r s&aring; vidrig s&aring; jag f&aring;r kalla k&aring;rar l&auml;ngs ryggraden bara jag ser deras logga i aff&auml;ren. Ett antal &aring;r sedan hade jag lagt undan den h&auml;r bojkotten eftersom jag trodde p&aring; f&ouml;retaget att man upph&ouml;rt med den omoraliska marknadsf&ouml;ringen i v&auml;rlden, men d&auml;r bet jag mig i tummen f&ouml;r 2004 kom rapporterna igen fr&aring;n flera h&aring;ll vilket man kan l&auml;sa om p&aring; l&auml;nken ovan.<br /><br />Hela denna blogg utl&ouml;stes av dagens glasstest en ploj som Arbetarbladet hittar p&aring; varje &aring;r och idag var det vi politiker i tekniska n&auml;mnden som skulle vara provpanel f&ouml;r &aring;rets glassnyheter. Och naturligtvis hade man hittat glassar fr&aring;n Nestl&eacute;, urrk!<br />Denna bojkott vidmakth&aring;ller jag absolut.<br /><br />Det finns andra f&ouml;reteelser som jag bojkottar lite mindre samvetsgrannt, Kina till exempel &auml;r ju till exempel l&aring;ngtifr&aring;n n&aring;got arbetarparadis och har en bra bit till ILO:s minimikrav f&ouml;r arbetsmarknaden. Men nu &auml;r det lite sv&aring;rt att hitta vissa pryttlar som &ouml;verhuvudtaget tillverkas n&aring;gonannanstans och skulle det vara s&aring;, s&aring; var det en annan ungef&auml;r lika j&auml;vlig asiatisk svetth&aring;la. Trappstegen jag hittade som var tillverkad i Tyskland betraktade jag som ett fynd.<br /><br />V&aring;r konsumentmakt &auml;r ju f&ouml;rsumbar r&auml;knat p&aring; varje individ, men om m&aring;nga tillsammans g&ouml;r val f&ouml;r en b&auml;ttre v&auml;rld har det stor betydelse. R&auml;ttvisem&auml;rkningen har visat det som ett str&aring;lande exempel, det finns hundratlas bananplantagearbetare idag som f&aring;tt vettiga arbetsvillkor och slipper gifter i sitt arbete f&ouml;r att fler efterfr&aring;gar och k&ouml;per r&auml;ttvisem&auml;rkta bananer till exempel.<br /><br />Ditt val g&ouml;r skillnad, nu som alltid.<br /><br /><br />Seppo Laine<br />...<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-bojkott002c-profit002c-diktatur002c-lista.html" title="bojkott, profit, diktatur, lista" rel="tag">bojkott, profit, diktatur, lista</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_21_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_21_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_21=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_21_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-20" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3e442bee6e38bfb039b284ecf7bba687-20.html" class="blog-permalink">R&auml;dsla urholkar sj&auml;len</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/mars/31 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Politik f&ouml;r att vara god beh&ouml;ver g&ouml;dning av konst, kultur, vetenskap och bildning. M&auml;nniskor beh&ouml;ver ocks&aring; tanka sociala relationer, trygghet och k&auml;rlek f&ouml;r att orka vara goda. Finns de grundl&auml;ggande behoven tryggade m&aring;r samh&auml;llet bra. D&aring; uppst&aring;r f&aring; fr&auml;tande cancersvulster p&aring; samh&auml;llskroppen som &auml;ter n&auml;ring ur r&auml;dslan och otryggheten. Tyv&auml;rr har vi r&auml;dda m&auml;nniskor i v&aring;rt samh&auml;lle idag som s&ouml;ker tryggheten i de som lovar n&auml;ring till deras r&auml;dsla. Fr&auml;mlingsfientliga organisationer samlar dessa sj&auml;lar till &aring;siktsgemenskap kring torftiga hatiska id&eacute;er. Det &auml;r sorgligt att det finns barn och ungdomar idag som har en s&aring;dan r&auml;dsla att dessa l&ouml;ften om gemensam styrka lockar. Kostnaderna f&ouml;r samh&auml;llet f&ouml;r dessa olyckliga ungar och vuxna kan snabbt bli v&auml;ldigt stor. V&aring;ldsbrotten kantar de fr&auml;mlingsfientliga krafternas vandring kring sin urholkade sj&auml;l. <br /><br />F&ouml;r undvika denna utveckling finns det fortfrande inget annat recept &auml;n det som alltid funnits f&ouml;r social gemenskap, att man f&aring;r vara med och bygga, utvecklas som m&auml;nniska i samh&auml;llet. Under en f&ouml;ljd av &aring;r har man tappat fokus p&aring; utsattheten i samh&auml;llet, det har bara larmats och rapporterats om dess yttringar. <br /><br />Ett stop f&ouml;r utvecklingen finns bara i en social politik som ger alla arbete och syssels&auml;ttning och som har modet att omf&ouml;rdela resurser fr&aring;n de som har til lde som saknar, givetvis i utbyte mot gjorda tj&auml;nster. Allt samh&auml;llet handlar om &auml;r arbetsbyte mellan m&auml;nniskor. Det &auml;r formerna f&ouml;r detta som ska vara socialt best&auml;mda och byggda av &ouml;msesidig respekt och h&auml;nsyn.<br /><br />...</span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-r00e4dsla002c-00e5siktsgemenskap.html" title="rädsla, åsiktsgemenskap" rel="tag">rädsla, åsiktsgemenskap</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_20_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_20_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_20=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_20_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-19" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="bef4fcbe32f634a595f468e4c90927bf-19.html" class="blog-permalink">En kyrka endast en kyrka</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/februari/11 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Med tiden har jag utvecklat en allvarlig skepticism inf&ouml;r allt religionsut&ouml;vande. Det verkar vara en m&auml;nsklighetens snuttefilt, kanske rentav en genetisk defekt att beh&ouml;va ty sig till h&ouml;gre makter f&ouml;r att f&ouml;rklara v&auml;rlden. Idag &auml;ger vi resurser och kunskap f&ouml;r att utforska v&aring;r v&auml;rld med hj&auml;lp av v&aring;rt f&ouml;rst&aring;nd. S&aring; rent teoretiskt kunde man skrota allt gudstroende och ge sig ut i v&auml;rlden och f&ouml;r&auml;ndra den med vetenskap och folkbildning som grund. Men m&aring;ng&aring;rigt religionsut&ouml;vande s&auml;tter sina sp&aring;r i allt, man f&aring;r sektbildning kring allehanda gruppbildningar, &auml;ven om gruppen skulle vara verksam kring annat &auml;n religion. Gruppm&ouml;nstret g&aring;r igen i allt, n&aring;gon sida demoniseras, alla som &auml;r med i gruppen &auml;r ivriga att kommunicera med de &ouml;verenskomna signalerna f&ouml;r att man tillh&ouml;r just den egna gruppen. tja, man kan ju bli tr&ouml;tt f&ouml;r mindre. Bara f&ouml;r att konstatera att jag sj&auml;lv d&aring; tillh&ouml;r en grupp igen d&aring;, gruppen icke-troende, som utm&auml;rks av sitt icke-troende och som skickar &ouml;verenskomna signaler om att just vi &auml;r s&aring; smarta f&ouml;r att vi inte tror. P&aring; detta s&auml;tt kommer man v&auml;l fram till en sociologisk sanning, det &auml;r en viktig karakteristik f&ouml;r alla m&auml;nskliga samh&auml;llen att m&auml;nniskorna bildar grupper kring det ena och det tredje, p&aring; samma s&auml;tt som virus f&ouml;renar sina krafter s&aring; f&ouml;renar m&auml;nniskor med liknande v&auml;rderingar sina krafter f&ouml;r att bli starkare som grupp. Flock och gruppbildning &auml;r en samh&auml;llsbildande urkraft d&aring;. Men eftersom vi idag kan resonera om att vi som m&auml;nniskor fungerar s&aring; h&auml;r, kunde inte alla ta det lite lugnare med sina gruppbildningar? Man beh&ouml;ver ju inte sl&aring; varandra i skallen f&ouml;r att x inte tillh&ouml;r grupp y och s&aring; vidare... Och inom varje grupp borde g&aring; varningsignaler n&auml;r man &auml;r alltf&ouml;r &ouml;verens, det brukar betyda att en diskussion som kan leda fram&aring;t d&aring; upph&ouml;rt och man har med liturgi ist&auml;llet. Genom mitt arbetsliv har jag konstaterat att man s&auml;llan &auml;r &ouml;verens om n&aring;got vad som helst med mer &auml;n 80 procent. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r vi anv&auml;nder oss av majoritetsbeslut i demokratin, annars skulle varje beslut vara fast i &auml;ndl&ouml;sa diskussioner...Fast vissa religioner blir man lite extra tr&ouml;tt p&aring;, just nu &auml;r det Windowspr&auml;sterskapet som &auml;r i f&ouml;rargelsens &ouml;ga. N&auml;r v&auml;rlden i&ouml;vrigt har kommit &ouml;verens om en viss standard p&aring; n&auml;tet f&ouml;r att alla ska kunna f&ouml;rst&aring; alla utan hinder av olika slags plattformar, s&aring; till&aring;ter b&aring;de stora organisationer och seri&ouml;sa stora f&ouml;retag att Windowsnisse g&ouml;r deras webbsida s&aring; att det bara passar till en enda monpolprodukt p&aring; marknaden. Det finns bara en gud och gud &auml;r stor...<br /><br />...</span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-gruppbildningar.html" title="gruppbildningar" rel="tag">gruppbildningar</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_19_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_19_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_19=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_19_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-18" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="3e60ed03103ba2653cba1def6c1602fe-18.html" class="blog-permalink">Ingenting f&ouml;r&auml;ndras</a></h1><div class="blog-entry-date">2006/januari/31 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">V&auml;rlden blev ett &aring;r &auml;ldre. V&aring;rt lilla &ouml;gonblick i universums historia k&auml;nns tyngre &auml;n s&aring;. Idag h&ouml;rde jag p&aring; radion att de israeliska myndigheterna beslutat att inte betala ut avgifter man drar in f&ouml;r den palestinska myndighetens r&auml;kning vid gr&auml;nskontrollerna. Detta f&ouml;r att man inte &auml;r n&ouml;jd med den valframg&aring;ng palestinierna givit Hamas. Nu &auml;r det folkets r&auml;tt att v&auml;lja sig sina ledare, i Europa kan man utan st&ouml;rre inv&auml;ndningar skaffa sig en kriminell Berlusconi till makten i Italien, rasistiska galenpannor i Danmark och annorst&auml;des, man kan skicka tv&aring; clowner och ett helt cirkuss&auml;llskap till riksdagen i Sverige (vilket folket var klokt nog att skicka ut igen n&auml;sta val, men &auml;nd&aring;..). Hamas har skaffat sig legitimitet genom att Israel f&ouml;rv&auml;grat AL-Fatah ett handlingsutrymme f&ouml;r sitt delvis korrupta styre, att nu Israel protesterar mot folkets val genom en egen kriminell g&auml;rning &auml;r bara mer av samma vara som Israel levererat det palestinska folket genom m&aring;nga och l&aring;nga &aring;r. Har det aldirig fallit in Israel att man hade kunnat &aring;stdkomma mer genom att visa p&aring; kraften i demokratin och det civila samh&auml;llet? Ist&auml;llet &auml;r det fritt fram igen f&ouml;r den &ouml;msesidiga hatpolitiken. <br /><br />Andra saker som aldrig verkar f&ouml;r&auml;ndras &auml;r den lokala borgarklassens st&auml;ndiga ambition att plundra ut det egna landet och dess befolkning, ibland i allians med lokala diktatorer ibland i allians med fr&auml;mmande makt ibland med b&auml;gge ingredienserna. Nu har v&auml;nstern vunnit framg&aring;ngar i Latinamerika och USA &auml;r upptaget p&aring; annat h&aring;ll, s&aring; kanske f&aring;r de en m&ouml;jlighet att inf&ouml;ra en f&ouml;rdelningspolitik &auml;ven d&auml;r.<br /><br />Kanske ser vi en gryning f&ouml;r en ny v&auml;rldsordning...<br /><br /><br />...</span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-israel002c-borgarklass002c-palestinier.html" title="Israel, borgarklass, palestinier" rel="tag">Israel, borgarklass, palestinier</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_18_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_18_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_18=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_18_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-17" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="aa4a2aeb483a1d85ed5d8442888eee73-17.html" class="blog-permalink">Vardagens hj&auml;ltar</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/december/22 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">F&ouml;r att v&aring;rt samh&auml;lle ska fungera m&aring;ste enskilda individer ibland v&aring;ga lite mer &auml;n de egentligen kanske valt att g&ouml;ra. Hela r&auml;ttssamh&auml;llet skulle braka ihop fullst&auml;ndigt om inte m&auml;nniskor som blir vittnen till ett brott st&aring;r upp som vittnen i domstolen. F&ouml;r de flesta &auml;r detta f&ouml;renat med obehag av st&ouml;rre eller mindre m&aring;tt. Nu har jag l&auml;st om tv&aring; modiga kvinnor i tidningen, den ena var en tjej som vittnade mot n&aring;gra obehagliga typer i Borl&auml;nge, som faktiskt redan ocks&aring; beg&aring;tt r&auml;tts&ouml;vergreppet att hota henne f&ouml;r vittnesm&aring;let. Idag stod det om en kvinna som tr&auml;dde fram och hade varit vittne till &ouml;verfallet p&aring; Marcus Gabrielsson, h&auml;r finns ocks&aring; akt&ouml;rer som hotat de vittnen som funnits. Jag hade g&auml;rna p&aring; st&aring;ende fot utd&ouml;mt samma straff till de som hotar vittnen som straffv&auml;rdet i det brott de &auml;r anklagade f&ouml;r, s&aring; kan man finka dem med detsamma...<br />Man ska komma ih&aring;g att det &auml;r inte de &aring;talade, pressen eller publiken som avg&ouml;r i vad m&aring;n ett vittne &auml;r tillf&ouml;rlitligt eller ej den saken &auml;r domstolens sak att avg&ouml;ra. D&auml;rf&ouml;r finns det ocks&aring; ett skydd i lagen mot falskt vittnesm&aring;l.<br />&Auml;n st&ouml;rre mod kr&auml;vs det av enskilda m&auml;nnnniskan i samh&auml;llet om hon/han s&auml;tter upp sig mot makthavare som styr odemokratiskt eller sj&auml;lvsv&aring;ldigt. I Burma finns en liten kvinna som varje dag trotsar en m&auml;ktig milit&auml;rjunta som inte v&auml;jer f&ouml;r blodsd&aring;d f&ouml;r sin makt. Det kr&auml;ver hennes personliga mod men det kr&auml;ver ocks&aring; tusentals &ouml;gon ute i v&auml;rlden som f&ouml;ljer och st&ouml;der hennes kamp, hade inte dessa funnits &auml;r risken stor att hon slutat sina dagar i en f&auml;ngelseh&aring;la, som m&aring;nga andra frihetsk&auml;mpar f&aring;tt g&ouml;ra. Tyv&auml;rr orkar vi inte fokusera p&aring; s&aring; v&auml;ldigt m&aring;nga &aring;t g&aring;ngen. <br />Detta slags civilkurage &auml;r i vart fall det virke ett samh&auml;lle beh&ouml;ver och de som g&ouml;r valet &auml;r i mina &ouml;gon v&auml;rldens riktiga hj&auml;ltar.<br /><br />...</span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-milit00e4rjunta002c-hj00e4lte002c-hj00e4ltar002c-burma002c-vittnen.html" title="militärjunta, hjälte, hjältar, Burma, vittnen" rel="tag">militärjunta, hjälte, hjältar, Burma, vittnen</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_17_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_17_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_17=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_17_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-15" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="a0f2c8afb133eb3f1e85ad2adb072743-15.html" class="blog-permalink">Kollektivavtalen </a></h1><div class="blog-entry-date">2005/november/22 </div><div class="blog-entry-body"><span style="font:12px Courier, mono; ">Det &auml;r l&auml;tt att konstatera att parterna arbetstagare (arbetare) och arbetsgivare (arbetsk&ouml;pare) inte har ett j&auml;mb&ouml;rdigt f&ouml;rh&aring;llande till varandra. Arbetaren &auml;r f&ouml;r sin f&ouml;rs&ouml;rjning beroende av sin anst&auml;llning, medan arbetsk&ouml;paren oftast kan anv&auml;nda sitt kapital f&ouml;r att anst&auml;lla n&aring;gon annan eller helt l&aring;ta bli att anv&auml;nda sitt kapital. Med tiden har denna grundl&auml;ggande beroendest&auml;llning n&aring;got modifierats. Idag kan en arbetsk&ouml;pare vara v&auml;ldigt beroende av de anst&auml;lldas kompetens till och med i s&aring;dan grad att verksamhetsid&eacute;n helt beror p&aring; de anst&auml;lldas kompetens. Men man ska inte gl&ouml;mma att f&ouml;r miljoner arbetande i v&auml;rlden &auml;r fortfarande utbytbarheten v&auml;ldigt stor.<br /><br />F&ouml;r att v&auml;ga upp detta oj&auml;mlika f&ouml;rh&aring;llande har de arbetande i m&aring;nga l&auml;nder som i Sverige slutit sig samman i fackf&ouml;reningar, i m&aring;nga l&auml;nder har man ocks&aring; vunnit r&auml;tten att teckna kollektivavtal f&ouml;r de som tillh&ouml;r fackf&ouml;reningen. Idag kan man l&auml;tt tro att detta inte &auml;r n&aring;gon konstig r&auml;ttighet utan tillh&ouml;r de flesta m&auml;nniskor i v&auml;rlden, men s&aring; &auml;r det inte. &Auml;ven idag d&ouml;r m&auml;nniskor i kampen f&ouml;r att bilda fackf&ouml;reningar och f&ouml;r r&auml;tten att teckna kollektivavtal. N&aring;got &aring;r sedan rapporterade facken &aring;terigen att CocaCola fabrikerna i Colombia lejde m&ouml;rdare f&ouml;r att undanr&ouml;ja fackliga f&ouml;rtroendevalda.<br /><br />Kolletivavtalen skyddar arbetaren fr&aring;n att av n&ouml;d s&auml;lja sitt arbete f&ouml;r billigt till arbetsk&ouml;paren, man har ist&auml;llet kommit &ouml;verens om ett generellt pris f&ouml;r ett visst arbete.<br />D&auml;rav kommer ocks&aring; borgerlighetens hat mot kollektivavtal och fackliga organisationer. Borgarna har alltid tyckt att l&ouml;sningen p&aring; allting, alltid &auml;r att arbetarna ska s&auml;lja sitt arbete billigare, det har aldrig funnits n&aring;gon nedre gr&auml;ns f&ouml;r kapital&auml;garna. Utom en kort tid kring 20-talet d&aring; flera ledande industrikapitalister ins&aring;g att det skulle vara kul om de arbetande i deras fabriker ocks&aring; hade r&aring;d att k&ouml;pa de produkter de stod och tillverkade dagarna i &auml;nda. Denna insikt f&ouml;dde organisationen ILO, FN-organet f&ouml;r arbetsmarknadens parter. Den jobbar med att komma &ouml;verens om internationella minimiregler f&ouml;r arbetsmarknaden och har kommit &ouml;verens om ett antal k&auml;rnregler. Till dessa h&ouml;r just r&auml;tten att bilda fackf&ouml;reningar och teckna kollektivavtal. <br /><br />Men idag flyttas arbeten till l&auml;nder och arbetsplatser d&auml;r inte ens ILO:s minimivillkor g&auml;ller. Attackerna p&aring; facken och kollektivavtalen &auml;r legio, i Sverige och f&ouml;r att inte tala om USA d&auml;r de arbetandes f&ouml;rs&ouml;k att bilda fackf&ouml;reningar ofta aktivt motarbetas av f&ouml;retagsledningar.<br /><br />F&ouml;rsvara ditt kollektivavtal, v&aring;rda dina fackliga r&auml;ttigheter och sk&auml;nk en tacksamhetens tanke till v&aring;ra fackliga pionj&auml;rer.<br /><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.ilo.org/" rel="external">http://www.ilo.org/</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.lo.se/" rel="external">http://www.lo.se/</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /></span><span style="font:12px Courier, mono; "><a href="http://www.dagensarbete.se/" rel="external">http://www.dagensarbete.se/</a></span><span style="font:12px Courier, mono; "><br /><br /><br />S&aring;d&auml;rja.<br /></span><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-kollektivavtal002c-kapital00e4gare002c-ilo002c-fackliga-r00e4ttigheter.html" title="kollektivavtal, kapitalägare, ILO, fackliga rättigheter" rel="tag">kollektivavtal, kapitalägare, ILO, fackliga rättigheter</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_15_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_15_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_15=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_15_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-12" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="b36a53f6e03a8568a324e3140bec2945-12.html" class="blog-permalink">Obehaglig epost</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/oktober/16 </div><div class="blog-entry-body">Idag klickade jag p&aring; ett meddelande i eposten som jag g&auml;rna hade varit utan. Mitt skr&auml;pfilter fixar inte alla skr&auml;pmejl &auml;n utan ibland f&aring;r man hj&auml;lpa till, oftast &auml;r det l&auml;tt att se vad som &auml;r skr&auml;p och man kan flytta rubbet till skr&auml;p utan att &ouml;ppna det ens en g&aring;ng, och radera det. Idag fick jag ett mejl som inneh&ouml;ll en kort textsnutt och en liten bild. Den lilla bilden bestod av fyra delbilder, i vart och ett av dem figurerade n&aring;gon vuxen person och n&aring;gon som m&aring;ste tolkas som klart minder&aring;rig. F&aring;r man s&aring;dan epost finns det bara en sak att g&ouml;ra, skicka den till:<br /><br /><span style="font:11px Verdana, serif; color:#0010fe; ">childabuse@rkp.police.se<br /><br /></span>Och naturligtvis radera den i din egen dator. Polisen har en hemsida som handlar om barn&ouml;vergrepp:<br /><br /><a href="http://www.police.se/inter/nodeid=33820&pageversion=1.html<br />" rel="external">http://www.police.se/inter/nodeid=33820&pageversion=1.html<br /></a><br />P&aring; samma sida finns det en h&auml;nvisning till R&auml;dda barnen, h&auml;r en l&auml;nk till en sida om fakta om sexuella &ouml;vergrepp:<br /><br /><a href="http://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Utnyttjande/" rel="external">http://www.rb.se/sv/FaktaOmBarn/Utnyttjande/</a><br /><br />Somliga saker &auml;r s&aring; vidriga att det inte &auml;r l&auml;tt att finna ord.<br /><br />Som sagt.<br /><br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-barn00f6vergrepp.html" title="barnövergrepp" rel="tag">barnövergrepp</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_12_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_12_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_12=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_12_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-8" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="88123801991e96de22adf4544c52d919-8.html" class="blog-permalink">Internationell solidaritet</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/augusti/19 </div><div class="blog-entry-body">Idag &auml;r det verkligen enkelt att engagera sig i v&auml;rldens g&aring;ng. Fast ofta inneb&auml;r det att du m&aring;ste kunna engelska. Ifall du kan det, &auml;r m&ouml;jligheterna m&aring;nga. Bland annat har en tjomme som heter Eric Lee varit drivande f&ouml;r en webbsajt som heter Labourstart. P&aring; denna hemsida kan man ansluta sig till en epostlista som h&aring;ller dig underr&auml;ttad om aktuella kampanjer. Det h&auml;r &auml;r en facklig sida s&aring; kampanjerna ber&ouml;r arbetsf&ouml;rh&aring;llanden och strider f&ouml;r fackliga r&auml;ttigheter i v&auml;rlden. Vi tar det givet att vi f&aring;r och kan verka i en facklig organisation, men &auml;n idag tillh&ouml;r det undantagen i v&auml;rlden p&aring; m&aring;nga h&aring;ll. H&auml;r beh&ouml;ver du oftast bara bidra med n&aring;gra enkla knapptryckningar om du &auml;r n&ouml;jd med f&ouml;rslaget till epostmeddelande som organisationen har tagit fram. Oftast uttrycker de sig h&ouml;vligt s&aring; jag bara &auml;ndrat en g&aring;ng tror jag f&ouml;r att salta till det lite extra...<br /><br /><a href="http://www.labourstart.org/" rel="external">http://www.labourstart.org/</a><br /><br />Bra sajt, de har rapporterat tt man n&aring;tt framg&aring;ngar med ett antal av webbkampanjerna.<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-labourstart002c-eric-lee002c-webbkampanj.html" title="Labourstart, Eric Lee, webbkampanj" rel="tag">Labourstart, Eric Lee, webbkampanj</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_8_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_8_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_8=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_8_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-5" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="31311bfd62d08bb91ef47d7e53e70ba3-5.html" class="blog-permalink">ILO-godk&auml;nda textiltillverkare i Kambodja</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/augusti/11 </div><div class="blog-entry-body">L&auml;ste i DN om attt den kambodjanska regeringen tillsammans med ILO och landets textiltillverkare gjort sitt b&auml;sta f&ouml;r att &aring;stadkomma bra arbetsvillkor i sina verkst&auml;der.<br />Det &auml;r ju gott och v&auml;l. Men n&auml;r kvotvillkoren f&ouml;r&auml;ndras har best&auml;llningarna fr&aring;n de stora kl&auml;ddrakarna minskat. Man &auml;r n&aring;gon krona dyrare &auml;n till exempel Kina.<br />Det &auml;r dags att aktualisera den m&auml;rkning som ILO tagit fram f&ouml;r flera &aring;r sedan och som talar om f&ouml;r konsumenten att en produkt &auml;r gjord enligt ILO-s minimivillkor.<br />Visst v&auml;ljer du ett plagg med en s&aring;dan m&auml;rkning f&ouml;re om&auml;rkt?<br /><br /><a href="http://www.ilo.org/" rel="external">FN:s organ f&ouml;r arbetsmarknaden</a><br />http://www.ilo.org/<br /><br />INte enkelt att v&auml;lja kl&auml;der som tillverkats udner vettiga f&ouml;rh&aring;llanden.<br /><p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ilo002c-kambodja002c-kl00e4der.html" title="ILO, Kambodja, kläder" rel="tag">ILO, Kambodja, kläder</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_5_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_5_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_5=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_5_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-4" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="65baeb0d3868905d78710dc95353a73a-4.html" class="blog-permalink">Cyberhemmet</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/juli/29 </div><div class="blog-entry-body">H&auml;r har jag lovat saker med. Lovat en l&auml;nk till min riktiga hemsida n&auml;r jag hade renoverat den. Nu gick det ju fortare &auml;n jag trodde eftersom jag anv&auml;nde mig av en l&auml;tt och beh&auml;ndig f&auml;rdig mall. Allts&aring; finns det en hemsida att besk&aring;da i cyberuniverset som jag kan kalla min:<br /><br /><a href="http://www.gavle.to/~cyberhem/" rel="self">Cyberhemmet</a><br /><br />Den kommer v&auml;l dit s&aring; sm&aring;ningom...<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-cyberhem.html" title="Cyberhem" rel="tag">Cyberhem</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_4_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_4_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_4=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_4_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-3" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="a792442bc2b94c8babd9fc9b09db3e00-3.html" class="blog-permalink">Ingen kommentar</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/juli/29 </div><div class="blog-entry-body">Ja, f&ouml;r att en blogg ska leva ska den underh&aring;llas med lite text helst varje dag, men minst n&aring;gra g&aring;nger i veckan. Vad g&ouml;r man dagar d&aring; hj&auml;rnan inte vill vara med och producera n&aring;gon text av vikt. Skriva en rad &auml;nd&aring;, men det f&aring;r ju inte heller bli f&ouml;r m&aring;nga s&aring;dana tomg&aring;ngstexter.<br />Det blir en ganska trist blogg av det med. Tja, jag provar v&auml;l ett tag till, skulle inte tiden r&auml;cka till eller tankekontoret st&auml;lla in verksamheten s&aring; f&aring;r jag helt sonika plocka ner bloggen igen.<br />En l&auml;nk kan jag bjuda p&aring; till de som vill vara med och starta en egen blogg, h&auml;r &auml;r en programvara som jag sett andra g&ouml;ra betydligt snyggare bloggar med &auml;n min:<br /><br /><a href="http://wordpress.org/" rel="external">http://wordpress.org/</a><br /><br />Det &auml;r alldeles gratis, men serverutrymme ing&aring;r inte men det finns gratis ute p&aring; n&auml;tet det med, men oftast s&aring; har du v&auml;l n&aring;got utrymme hos din internetleverant&ouml;r som du kan anv&auml;nda.<br /><br />Men jag anv&auml;nder Rapidweaver swom inte fattar att det det inte finns en rad kvar av min blogg p&aring; webbplatsen utan bara konstaterar att han inte laddar upp eftersom ingen sida &auml;ndrats i programmet sen sist...<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-tankekontoret.html" title="tankekontoret" rel="tag">tankekontoret</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_3_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_3_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_3=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_3_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-2" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="28d81032d9763206aed2082b84f5f82a-2.html" class="blog-permalink">Schyssta kl&auml;der </a></h1><div class="blog-entry-date">2005/juli/27 </div><div class="blog-entry-body">En av marknadsekonomins valfriheter &auml;r att man kan r&auml;nna runt i aff&auml;rer och hj&auml;lpa f&ouml;retag som inte har kollektivavtal, som anv&auml;nder barnarbetare, som har noll koll b&aring;de p&aring; milj&ouml; och etik, eller s&aring; kan man l&aring;ta bli. Men ibland kan det vara sv&aring;rt att hitta m&auml;rkning som leder en r&auml;tt. F&ouml;retagen vill helst att vi konsumenter inte ska bry v&aring;ra hj&auml;rnor med s&aring;dant. Som tur &auml;r har de bitit sig i tummen i det fallet, allt fler konsumenter v&auml;rlden &ouml;ver fr&aring;gar efter och k&ouml;per produkter de tror har tillverkats under rimliga villkor och med h&auml;nsyn till milj&ouml;n.<br />D&auml;rf&ouml;r vill jag bidra med att uppm&auml;rksamma f&ouml;ljande amerikanska webbplats.<br /><br /><a href="http://www.nosweatapparel.com/" rel="external">Schyssta kl&auml;der.</a><br /><br />Jag k&ouml;pte d&auml;rifr&aring;n f&ouml;r ett tag sedan, amerikanska storlekar verkar vara st&ouml;rre &auml;n vanliga. Helt OK kl&auml;der annars.<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-marknadsfrihet002c-milj00f6002c-konsumentmakt.html" title="marknadsfrihet, miljö, konsumentmakt" rel="tag">marknadsfrihet, miljö, konsumentmakt</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_2_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_2_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_2=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_2_page0'); </script></a></div></div></div><div id="unique-entry-id-0" class="blog-entry"><h1 class="blog-entry-title"><a href="162ad09dbcad5df3d279c63ed03504cc-0.html" class="blog-permalink">En blogg om politik</a></h1><div class="blog-entry-date">2005/juli/27 </div><div class="blog-entry-body">Jag heter Seppo Laine och &auml;r fritidspolitiker i G&auml;vle f&ouml;r V&auml;nsterpartiet. Idag &auml;r jag ers&auml;ttare i kommunfullm&auml;ktige, 2:e vice ordf&ouml;rande i Tekniska n&auml;mnden.<br /><br />Tidigare i mitt liv jobbade jag p&aring; byns fabrik och hade p&aring; s&aring; vis kontakt med v&auml;ldigt m&aring;nga v&auml;ljare varje dag. Idag jobbar jag som ombudsman f&ouml;r V&auml;nsterpartiet i Uppsala s&aring; det blir lite klent med v&auml;ljarkontakterna i G&auml;vle. <br /><br />Nu t&auml;nker jag provar den nya tekniken med en blogg p&aring; webben.<br />H&auml;r nedan &auml;r det en l&auml;nk till V&auml;nsterpartiet i G&auml;vle.<br /><br /><a href="http://www2.vansterpartiet.se/gavle/index.asp" rel="external">V&auml;nsterpartiet G&auml;vle</a><br /><br />Lite mer om mig, jag bor p&aring; S&auml;tra med fru, son och katt. N&auml;r jag inte intresserar mig f&ouml;r politik s&aring; kan det vara foto/video, musik, seri&ouml;s hifi, b&ouml;cker och Apple-datorer.<br /><br />S&aring; sm&aring;ningom blir det en l&auml;nk till min riktiga hemsida som jag t&auml;nker f&ouml;rnya nu riktigt snart...<br /><br />Men se det kommer nog att ta sin tid.<p class="blog-entry-tags">Tags: <a href="tag-ombudsman.html" title="Ombudsman" rel="tag">Ombudsman</a></p><div class="blog-entry-comments"><a class="blog-comment-link" href="javascript:HaloScan('rw_unique_entry_id_0_page0');"><script type="text/javascript">postCount('rw_unique_entry_id_0_page0');</script></a> | <a class="blog-trackback-link" href="javascript:HaloScanTB('rw_unique_entry_id_0=page0');"><script type="text/javascript">postCountTB('rw_unique_entry_id_0_page0'); </script></a></div></div></div> </div> </body> </html>